91̽��

Ögonvittnen är i många fall den enda informationskällan för att rättsväsendet ska kunna klara upp brott. Forskning på vittnesmål har därför varit en central del inom minnespsykologisk forskning i åratal. Att vittnen och brottsoffer är alkoholpåverkade är väldigt vanligt, trots det finns det väldigt få studier om alkohol och vittnens minne, särskilt när det gäller högre berusningsnivåer.

Kontakt: Angelica Hagsand

Kontakt: Martina Wilson, Kristina Berglund

I projektet systematiseras och fördjupas kunskapen om denna subgrupp inom rättspsykiatriska undersökningar, genom nyttjande av både kvantitativ och kvalitativ metodik. De förändringar som diagnosen Autismspektrumstörning har genomgått under de senaste 20 åren har inneburit att dess relation till det juridiska begreppet allvarlig psykisk störning (APS) kan ha förändrats. I projektet kartläggs därför under vilka psykopatologiska och brotts-kontextuella omständigheter som autismspektrumstörning under de senaste åren har bedömts vara i linje (och inte) med begreppet APS.

Kontaktperson:
Malin Hildebrand Karlén

I projektet ingår flera delstudier där det används olika metoder – intervju-, vinjett-, experimentell design – för att kartlägga hur experter från olika professioner aktiva i arbetet med rättspsykiatriska undersökningar går tillväga när de fattar beslut. Resultat från dessa olika studier kommer sedan att ligga till grund för utarbetandet av ett beslutsstöd för personer som arbetar med dessa bedömningar.

Kontaktperson:
Malin Hildebrand Karlén

Kontakt: John Hanson Högberg

Majoriteten av alla fall av dödligt våld begås av män, vilket har gjort att kunskapen om kvinnliga förövare till dödligt våld ligger efter. Projektets studier bygger på en omfattande datainsamling baserat på rapporter från rättspsykiatriska undersökningar av kvinnliga förövare, med fokus på faktorer som person-, brotts-, och offerkaraktäristika, samt psykiatrisk såväl som demografisk historik. Faktorer som är relaterade till återfall för denna grupp kvinnor kommer också att studeras.

Kontaktperson:
Malin Hildebrand Karlén

Kontakt: Kristina Berglund

I projektet undersöks hur resultat från olika undersökningsmetoder baserat på klassiska datatyper – självskattningsdata, observationsdata, testdata och livsdata – överensstämmer med varandra och inte i utredning av personlighet och kognitiva funktioner inom rättspsykiatriska utredningar. Genom att veta mer om när dessa undersökningsmetoder ger samstämmig information vs. belyser skilda aspekter av personens fungerande, samt hur detta relaterar till psykiatrisk diagnostik och det juridiska begreppet APS, så kan den psykologiska utredningsmetodiken som används vid rättspsykiatriska utredningar utvecklas och göras mer individanpassad i framtiden.

Kontaktperson:
Malin Hildebrand Karlén

Kontakt: Karin Boson, Kristina Berglund

Projektet studerar substansbrukssyndrom hos patienter inom sluten rättspsykiatrisk vård genom kartläggningar av substansbrukshistoria, psykiatrisk samsjuklighet samt behandlingsmotivation. Projektet innefattar även longitudinell ansats där viktiga faktorer för tillfrisknande och återfall i missbruk samt långsiktiga effekter av behandlingar kommer utvärderas.

Kontaktpersoner:
Malin Hildebrand Karlén
Ann-Sophie Lindqvist Bagge
Johan Green

Det pågående forskningsprojektet syftar till att undersöka psykologiska faktorer vid problematiskt spelande. Mer specifikt avser projektet att undersöka om ”craving” (spelsug) är relaterat till problemspelandets svårighetsgrad, personlighetsdrag, affektivitet och symtom på psykisk ohälsa (depression och ångest). Dessutom syftar projektet till att undersöka om ”craving” är kopplad till en generell spelupplevelse eller om den endast förekommer i grupper med spelberoende. Vi undersöker också om ”craving” förändras under behandling för spelberoende med fokus på kvarstannande i behandling och behandlingsutfall.

Kontaktperson: Thomas Westerberg

I projektet görs en omfattande kartläggning av mönster i substansbruk hos personer som vårdas inom rättspsykiatrisk tvångsvård, vilka behandlingar mot substansbrukssyndrom (SUD) som dessa patienter erhåller och hur goda effekter dessa behandlingar har på utfallsfaktorer som t.ex. återfall i substansbruk och i brottslighet av allvarligt slag efter utskrivning från vården. Ett syfte med kartläggningen är också att förstå mer om faktorer som driver respektive motverkar substansbruk hos denna patientgrupp, samt vilka som inte erhåller någon behandling mot SUD (och i så fall på vilken basis). Kunskap om dessa områden är förutsättningar för att kunna utarbeta nya, alternativt anpassande, evidensbaserade behandlingar för patienter med SUD inom rättspsykiatrisk vård. Dessutom görs en longitudinell utvärdering av en omfattande implementering av systematisk utredning av substansbruksmönster på en rättspsykiatrisk klinik, det görs också för att studera hur väl instrument som evidensbaserats för SUD inom andra patientgrupper fungerar för denna patientgrupp.

Kontaktperson:
Malin Hildebrand Karlén

Projekt inom forskningsprogrammet "Longitudinal Research on Developement in Adolescence" (LORDIA). Undersöker hur barn och ungdomar påverkas över tid av svåra upplevelser och trauman.

Kontakt: Johan Melander Hagborg

Inom projektet görs historiska jämförelser av det informationsmässiga underlaget och metodologiska tillvägagångssättet för beslutsfattande inom rättspsykiatriska undersökningar. Vetenskapligt vs moraliskt grundat beslutsfattande kartläggs för olika typer av psykopatologi, och mönster i det historiska beslutsfattandet under 1900-talets första decennier jämförs med, och belyser, dagens praxis.  

Kontaktperson:
Malin Hildebrand Karlén