Beröring kan bli komplement i smärtvården
Många lever idag med långvarig smärta som vården har svårt att lindra. Men nu växer en ny väg fram – en väg som går via huden och den behagliga beröringens signaler.
I centrum står C-taktila fibrer – särskilda nervfibrer i huden som inte signalerar smärta, utan istället välbehag. Dessa nervfibrer reagerar specifikt på långsam, lätt beröring och tros spela en viktig roll för upplevelser av trygghet, välbehag och social kontakt.
Line ö är docent vid institutionen för neurovetenskap och fysiologi på Göteborgs universitet, och en av föregångarna inom forskningen om hur dessa nervfibrer fungerar.
– De signaler som registreras i huden är inte bara relevanta för smärta, utan vi har ett helt system av nervfibrer vars uppgift verkar vara att signalera en positiv känsla av välbehag. Dess signalering tycks också kunna påverka hjärnan på ett sätt som vi tror skulle kunna användas för att lindra smärta, säger Line ö.
Robot för exakt beröring
Den forskning som nu kan bli ny strategi inom behandlingen av smärta har pågått i flera decennier. För Line ö var det intresset för neurovetenskap och kroppens känslosystem som lockade henne att ta plats som doktorand i det forskarlag som arbetade med metoden mikroneurografi på Göteborgs universitet, med Håkan Olausson och Johan Wessberg som handledare. Hennes fynd – att vårt nervssystem är byggt för att registrera välbehag i beröring– kom att öppna ett nytt forskningsfält.
I samarbete med partners i Storbritannien fick forskarlaget tillgång till en specialbyggd robot, som långsamt strök försökspersonerna över armen medan nålen instucken i en C-taktil nervfiber registrerade dess signal. Tack vare roboten kunde forskarna ge exakt, kontrollerad beröring med hög precision – något som är centralt när man vill förstå exakt hur olika nervtyper svarar.
– Vi kunde se mönster i nervaktiviteten där nerverna aktiveras av mjuk beröring i långsam hastighet på mellan en och tio centimeter per sekund, vilken upplevs som behaglig, berättar Line ö.
Nervbanor och hjärnkretsar
Mikroneurografin visade att nervaktivitet hängde samman med hur behaglig en beröring upplevdes. Men vad skedde i hjärnan – och varför aktiverades samma områden av både smärta och välbehag?
Efter några års studier av avancerad hjärnavbildning i Oxford flyttade hon till San Francisco för att genomföra experiment i möss som särskilt avlats fram för att kunna besvara frågor om dessa nervkretsar. Studierna på djur gav möjlighet att undersöka signaleringen i nervbanor och nervceller i hjärnan. Då kunde hon börja förstå hur olika hjärnområden reagerar på beröring – och hur dessa signaler formar vår känslomässiga upplevelse.
– Sedan jag återvände till Göteborg och etablerade min grupp på neurofysiologen i 2022 har vi fortsatt arbetet med att spåra nervbanor och hjärnkretsar som aktiveras vid beröring i avancerade musmodeller. Målet har varit att förstå hur dessa nervbanor samspelar med hjärnans smärtnätverk. Tänk om vi kan använda det i vården – som en del av smärtrehabilitering, säger hon.
Forskningen om C-taktila fibrer har redan fått genomslag inom den palliativa vården. Vetenskapliga resultat som visar att beröring kan minska oro och ångest samt öka välbefinnande har gett en viktig grund för att inkludera beröring som en del av omvårdnaden.
Kramar på recept
Den kliniska förankringen i Line ös forskargrupp blir nu ännu tydligare genom ett kommande doktorandprojekt i samarbete med universitetssjukhusöverläkare Paulin Andréll. Mika Evert, specialistläkare i smärtlindring vid Smärtcentrum/AnOpIVA Östra, ska systematiskt undersöka hur beröring upplevs av individer med långvarig smärta.
– Det är många patienter som inte blir hjälpta av läkemedel. Vid långvarig smärta arbetar man idag mycket med icke farmakologiska metoder med fokus på att ”träna om” det överkänsliga smärtsystemet och bryta negativa handlingsmönster, säger Line ö.
Syftet är att undersöka om beröring kan ha en roll i smärtrehabilitering och att öka förståelsen för den förändrade känslighet som ofta uppstår vid långvarig smärta – påverkas även upplevelsen av behaglig beröring? Förhoppningen är att resultaten ska visa om beröring kan fungera som ett kompletterande inslag i smärtvården – ett slags "kramar på recept".
– Vi har kommit långt i grundforskningen. Det finns fortfarande mycket att lära, men vi börjar förstå mer om hur hjärnan reagerar på beröring – och nu vill vi gå vidare och förstå vad det kan betyda för människor som lever med smärta, säger Line.
Mikroneurografi är en teknik som gör det möjligt att registrera elektrisk aktivitet i enskilda nervfibrer hos vakna människor. Metoden utvecklades på 1960-talet av Åke Vallbo och Karl-Erik Hagbarth och har blivit ett viktigt verktyg inom neurofysiologisk forskning, särskilt för att förstå känsel, beröring och smärta. Som professor vid Göteborgs universitet spelade Åke Vallbo en central roll i att etablera tekniken som en stark forskningsmetod. Metoden används än idag används och fortsätter att utvecklas.
