91̽»¨

• Preliminära resultat presenterades pÃ¥ högre seminarium pÃ¥ Institutionen för kulturvÃ¥rd den 2 november 2023.
• VÃ¥ren 2024 genomförs workshop med forskare och yrkesutövare inom kulturarvspraktiken för att testa resultaten frÃ¥n fallstudien.
• I juni 2024 deltar projektmedlemmarna i konferensen The Association of Critical Heritage Studies (ACHS) i Galway, Irland.

Syfte 

Med utgÃ¥ngspunkt i politiska mÃ¥l om ett kulturarv som bevaras, brukas och utvecklas identifieras begreppsmässiga relationer mellan cirkulär ekonomi (CE) och kulturarvsarbetet gällande 1900-talets bebyggelse³¾¾±±ôÂáöer. I projektet undersöker vi hur tematiken i cirkulär ekonomi kan förstÃ¥s bortom materialitet, där platsens karaktärsdrag och sociala värden tas omhand i en värdekedja och kan ses som delar i ekonomiska omlopp och hur detta kan artikuleras.

Projektet ska ta fram grundläggande kunskaper om

• överlappning och glapp mellan kulturpolitiken och kulturarvspolitiken vad gäller sociala värden, cirkulering och CE
• hur värden kopplade till materialitet och plats relaterar till cirkulering och CE
• relevanta aktörers syn- och tillvägagÃ¥ngssätt avseende sociala värden, cirkulering och CE i förvaltningen av 1900-talets kultur³¾¾±±ôÂáöer. 

Bakgrund 

Cirkulering och cirkulär ekonomi (CE) är centrala begrepp i forskning, politik och hÃ¥llbarhetsdebatten. Parallellt syns intresset för byggnadsvÃ¥rd vara rekordstort, en rörelse ofta kopplad med alternativa sätt att leva och verka. Även i stora delar av 1900-talets bebyggelse, som stÃ¥r utanför kulturarvssektorns lagskydd, pÃ¥gÃ¥r vardagliga bevarandeprocesser drivna av människors engagemang, som handlar om Ã¥teranvändning och platsskapande utan att artikuleras som sÃ¥dana. Processerna är resurshushÃ¥llande i det att äldre byggnader och ³¾¾±±ôÂáöer laddas med nya värden för en social gemenskap och för ny verksamhet. Politiken om Gestaltad Livs³¾¾±±ôÂáö och European Bauhaus betonar positiva värdeeffekter av bevarande vilket länkar till CE men även här saknas artikulering. Regeringen och ¸é¾±°ì²õ²¹²Ô³Ù¾±°ì±¹²¹°ù¾±±ðä³¾²ú±ð³Ù±ð³Ù ser CE som ett verktyg att nÃ¥ klimatmÃ¥len, men fokuserar pÃ¥ företagens och teknikens roll för cirkulära affärsmodeller, samt bygg- och fastighetssektorns förbättrade materialhushÃ¥llning. Här saknas samsyn om kretslopp ur ett vidare perspektiv, samt diskursiva länkningar mellan kulturpolitiken, kulturarvsforskningen och omställningen till CE, bortom enbart materialitet. Vi identifierar sÃ¥ledes en svaghet i hur kulturarvsarbete kommunicerar dess roll i cirkulära, ekonomiska resonemang, samtidigt som vi identifierar en svaghet i hur lokala platsskapande processer förstÃ¥s i ett samhällsekonomiskt samtal. 

Metod

Projektet baseras dels pÃ¥ en kartläggning av begrepp utifrÃ¥n litteraturstudier, dels pÃ¥ kvalitativa forskningsmetoder med fokus pÃ¥ innehÃ¥llsanalys av officiella (nationella och regionala styrdokument) och inofficiella dokument (projektplaner, interna anteckningar) samt semistrukturerade transkriberade intervjuer. Respondenterna arbetar främst med planering, design och platsutveckling. Vi följer en process att identifiera, koda, och kategorisera grundläggande mönster eller teman i det empiriska materialet. Metodiken struktureras utifrÃ¥n tvÃ¥ fallstudier där vi gör nedslag i professionell planeringskontext (Fallstudie 1: Hammarkulletorget, Göteborg) och organiskt framvuxna platsskapande processer (Fallstudie 2: Deje kraftstation, Forshaga).