91̽»¨

Om forskningsprojektet

Hur har rättslig mobilisering i civil²õ²¹³¾³óä±ô±ô±ðt pÃ¥verkat domstolar att utöka individuella legala rättigheter i Danmark, Norge och Sverige? Tidigare forskning har dokumenterat sÃ¥ kallade rättighetsrevolutioner, genom vilka ett lands domstolar skiftar fokus frÃ¥n egendoms- och avtalsrätt till att värna enskilda medborgares rättigheter, i en rad länder i världen. LikasÃ¥ finns omfattande forskning om hur grupper i civil²õ²¹³¾³óä±ô±ô±ðt genom att mobilisera genom domstolsväsendet har utökat rättighetsskyddet för till exempel kvinnor, HBTQpersoner, migranter och etniska minoriteter. SÃ¥dana processer bidrar ocksÃ¥ till att stärka domstolarnas politiska roll. De skandinaviska staterna är inget undantag, men vi saknar kunskap om i vilken omfattning domstolar har ändrat skyddet för legala rättigheter och vilken roll grupper i civil²õ²¹³¾³óä±ô±ô±ðt har spelat i den processen.

Tidigare forskning om de skandinaviska länderna har framför allt studerat domstolarnas växande politiska inflytande som en följd av Europarättens pÃ¥verkan pÃ¥ de nationella rättsordningarna. Det saknas dock forskning om hur grupper i civil²õ²¹³¾³óä±ô±ô±ðt i Skandinavien använder sig av rätten som en politisk arena för att främja sina olika mÃ¥l och vilka grupper som fÃ¥r gehör för sina krav. Ger domstolarna en alternativ arena för marginaliserade grupper eller ger de bara ytterligare medel för redan privilegierade grupper att pÃ¥verka politiken till sin fördel? Tidigare forskning om rättslig mobilisering har framför allt fokuserat pÃ¥ USA, Kanada, Storbritannien och andra länder där intressegrupper konkurrerar om inflytande och där domare kan skapa lag genom sina avgöranden. De skandinaviska länderna präglas istället av korporatism: Utvalda intressegrupper deltar i att fatta och implementera politiska beslut i en anda av kompromiss och konsensus. Dessutom har domstolar i nordiska rättsordningar en närmre relation till den lagstiftande och verkställande makten. Därför menar vi att Danmark, Norge och Sverige utgör intressanta fall som kan utmana etablerade resultat i tidigare forskning om rättslig mobilisering i andra länder.

För att förklara varför domstolar utökat individuella rättigheter i de skandinaviska länderna utvecklar projektet en förklaringsansats som utgÃ¥r ifrÃ¥n de aktörer i civil²õ²¹³¾³óä±ô±ô±ðt som använder domstolsarenan för att eftersträva sina mÃ¥l. Vi antar att grupper mobiliserar rättsligt om de har motiv, möjligheter och medel. Motiven formas av huruvida grupperna upplever och uttrycker sina mÃ¥lsättningar i termer av problem som kan lösas genom rättsliga medel. Möjligheterna bestäms av hur pass öppna och mottagliga politiska och rättsliga institutioner är för gruppernas krav. Medlen bestÃ¥r av de strategiska resurser grupperna har tillgÃ¥ng till, vilket inkluderar exempelvis pengar, rättslig expertis och nätverk av aktivister.

Projektet studerar ocksÃ¥ de bredare följderna av civil²õ²¹³¾³óä±ô±ô±ðgruppers rättsliga mobilisering i de skandinaviska länderna. Här vill vi empiriskt undersöka olika teorier om hur en rättighetsrevolution pÃ¥verkar aktörer och institutioner i ²õ²¹³¾³óä±ô±ô±ðt. Somliga menar att domstolar saknar förmÃ¥ga att leverera de fördelar grupper söker genom rättslig mobilisering. Andra menar att allt mäktigare domstolar rubbar de breda politiska kompromisser som hÃ¥ller välfärdsstaten samman och att rättighetsskyddet pÃ¥för staten omfattande kostnader. Ã…ter andra menar att politiseringen av domstolarna riskerar undergräva allmänhetens förtroende för rättsväsendet. Genom projektets empiriska undersökningar kan vi berika sÃ¥dana bredare debatter om demokratins och rättsstatens villkor i Skandinavien.

För att besvara projektets forskningsfrÃ¥gor använder vi oss av bÃ¥de kvantitativa och kvalitativa metoder för att insamla en bred empiri. För att kunna analysera domstolarnas expansion av individuella rättigheter kommer vi att sammanställa data om avgöranden frÃ¥n högsta domstolar i Danmark, Norge och Sverige samt frÃ¥n Europadomstolen för mänskliga rättigheter och EU-domstolen. För att mäta de olika förklaringsfaktorerna – vilka motiv, möjligheter och medel som stÃ¥r till buds för olika civil²õ²¹³¾³óä±ô±ô±ðsgrupper – kommer vi att använda oss av olika typer av kvalitativa metoder, exempelvis intervjuer med representanter för ett brett urval av grupper i civil²õ²¹³¾³óä±ô±ô±ðt.

Projektets huvudsakliga bidrag till forskningen är att undersöka ett tidigare outforskat fall och utveckla teori om varför civil²õ²¹³¾³óä±ô±ô±ðsgrupper använder sig av rättslig mobilisering.