91̽»¨

Bild

Metodval viktigt vid epidemiologisk forskning kring graviditeter och spädbarns hälsa

Epidemiologisk forskning i samband med graviditeter är utmanande pÃ¥ grund av graviditetens komplexitet och att den inkluderar tvÃ¥ individer, fostret och mamman. Resultaten pÃ¥verkas nämligen av samspelet och signalerna dem mellan. Den normala reaktionskedjan under graviditeten kan pÃ¥verkas av flera faktorer, och känsligheten varierar över tiden relaterat till fostrets och moderkakans utvecklingsstadium. Dessutom skiljer sig varje graviditet frÃ¥n den föregÃ¥ende, och där en förstagÃ¥ngsgraviditet ensamt betraktas som en riskfaktor för förtidig födsel (preterm birth PTD). För tidig födsel och sjuklighet under nyföddhetsperioden kan innebära betydande risker för framtida funktionsnedsättning.

Dominika Modzelewskas avhandling är baserad på två projekt som vardera består av två artiklar. I de båda projekten undersökte hon dels faktorer som påverkar variationen i graviditetslängd, dels samband mellan moderns kost och barnets hälsa under nyföddhetsperioden (neonatala utfall).

Tillfälliga förändrade miljöfaktorer kan påverka uppskattningen av genetiska variationer

– I det första projektet undersökte vi faktorer som påverkade variationen i graviditetslängd. Vi var särskilt intresserade av genetiska faktorers påverkan på graviditetslängdsvariationen. För graviditetslängd förklarar ärftlighet upp till 36 procent av variationen. Genetiska studier har dock identifierat ett begränsat antal genetiska varianter. I det första projektet var syftet att utröna om ett grundläggande antagande bakom släktskapsanalys och konstanta miljöförhållanden är riktiga, säger Dominika Modzelewska, forskarstuderande inom biostatistik och folkhälsa.

I artikel I observerades en betydande variation i sambandet graviditetslängd vid förlossningen mellan släktingar, med avseende på deras födelseår eller åldersspann mellan graviditeterna i registret. Denna variation kan tyda på att det finns tillfälliga förändrade miljöfaktorer.

– I artikel II visade vi att de vedertagna behandlingssätten, i samband med graviditeten, och även datahantering bidrar till förändringar i graviditetslängden över tiden. Två studier i detta projekt antyder att antagandet om konstanta miljöförhållanden kanske inte håller. Detta kan förklara dissonansen mellan slutsatserna gjorda om ärftlighet och genetiska studier.

Inget samband mellan mammans koffein- eller selenintag och neonatala utfall

Det andra projektet var en utökning av tidigare studier utförda i deras forskargrupp. I dessa tidigare studier upptäckte man samband mellan koffein- eller selenintag frÃ¥n mödrarna och om barnet var lätt/smÃ¥tt för tiden SGA (small for gestational age) - det vill säga spädbarn som är smÃ¥ för graviditetsÃ¥ldern, samt SGA i relation till neonatala utfall.

– Därför antog vi att utvalda komponenter i mammornas kost och nyföddas hälsa var associerade. Men i båda studierna, artikel III och IV, upptäckte vi inget samband mellan mödrars koffein- eller selenintag och neonatala utfall. Bristen på samband kan vara resultatet av att SGA-barn har olika neonatala utfall baserat på den underliggande SGA-orsaken. En typ av SGA kan vara relaterat till mödrars koffein / selenintag och inte associerat med neonatala utfall; de andra typerna kan orsakas av mer sjukdomsframkallande faktorer som leder till sämre hälsa hos barnet under nyföddhetsperioden.

Resultaten visar på att man skall använda SGA med försiktighet som riskfaktor för dåligt neonatalt utfall.