91̽»¨

Bild
Ctenophora pulchella – bentisk kiselalg
³¢Ã¤²Ô°ì²õ³Ù¾±²µ

Fotoniska egenskaper hos kiselalger

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projekttid
2019 - ±èÃ¥gÃ¥ende
±Ê°ù´ÇÂá±ð°ì³Ùä²µ²¹°ù±ð
Institutionen ´Úö°ù biologi och ³¾¾±±ôÂáövetenskap

Samarbetspartners
¹ó¾±²Ô²¹²Ô²õ¾±Ã¤°ù
³Õ±ð³Ù±ð²Ô²õ°ì²¹±è²õ°ùÃ¥»å±ð³Ù

Kort beskrivning

Kiselalger (diatoméer) ä°ù encelliga mikroskopiska alger med cellväggar (frustuler) av kiseldioxid. Frustulerna har mikro/nanoporer arrangerade i artspecifika ³¾Ã¶²Ô²õ³Ù±ð°ù genom vilka utbyte med omgivningen sker (nä°ùing, gaser, vatten etc). Bakomliggande teori ä°ù att diatoméernas fotoniska egenskaper ä°ù artspecifika och baseras ±èÃ¥ olika morfologiska karaktä°ùer samt den ljusinstrÃ¥lning de evolutionä°ùt sett varit utsatta ´Úö°ù. Genom avancerade optiska ³¾Ã¤³Ù²Ô¾±²Ô²µ²¹°ù undersöker vi hur olika typer av frustulers porgeometri interagerar med ljus av olika ±¹Ã¥²µ±ôä²Ô²µ»åer.


Kiselalger som ´Ç³¦°ì²õÃ¥ kallas diatoméer ä°ù encelliga mikroskopiska alger med cellväggar som ²ú±ð²õ³ÙÃ¥°ù av kiseldioxid plus en liten del vatten. Cellen ²ú±ð²õ³ÙÃ¥°ù av ³Ù±¹Ã¥ halvor, som en burk med lock. I kiselväggen,"skalet" som ²ú±ð²Ôä³¾²Ô²õ frustul, finns det ²õ³¾Ã¥ (mikrometer till nanometer stora) porer som arrangeras i ett³¾Ã¶²Ô²õ³Ù±ð°ù som ä°ù specifikt ´Úö°ù varje art. Dessa ³¾Ã¶²Ô²õ³Ù±ð°ù ä°ù ±¹Ã¤±ô»å¾±²µ³Ù skulpturala och kiselalger kan med °ùä³Ù³Ù²¹kallas havets juveler. Genom porerna har kiselalgen sitt utbyte med omgivningen, t ex nä°ùingsupptag och ³Ü³Ù²õö²Ô»å°ù¾±²Ô²µ av ²¹±¹´Ú²¹±ô±ô²õä³¾²Ô±ð²Ô, men frustulen fungerar ´Ç³¦°ì²õÃ¥ som ett mekaniskt skydd och ett filter.

Morfologisk detalj av bentisk kiselalg.
Foto: Adil Yousif Al-Handal

Man talar om ²¹±ô±ô³Ù¾±´Ú°ùÃ¥²Ô 20 000 till 2 miljoner arter. Nya arter hittas hela tiden. Storleken ±èÃ¥ kiselalgernavarierar ´Ú°ùÃ¥²Ô enstaka mikrometer till en halv millimeter. Fossil indikerar att kiselalger har funnits i ca 200miljoner Ã¥°ù. Man delar in kiselalgerna i ³Ù±¹Ã¥ ²õ³Ùö°ù°ù±ð grupper baserad ±èÃ¥ morfologi, de centriska som ä°ùevolutionä°ùt ä±ô»å²õ³Ù och ´Ú°ùä³¾²õ³Ù hittas i den fria vattenmassan och de pennata som divergerade ´Ú°ùÃ¥²Ô decentriska ´Úö°ù ca 90 miljoner Ã¥°ù sedan och dominerar i bottenlevande ekosystem samt i havsis.

Det har visat sig att frustulernas mikro- och nanoporer effektivt interagerar med ljus, huvudsakligengenom olika diffraktionsprocesser (±ôÂá³Ü²õ²úöÂá²¹²Ô»å±ð egenskaper) som samlar det synliga ljuset i mycket ²õ³¾Ã¥²õÃ¥ kallade "hotspots". Vidare har man observerat att som ett resultat av kiselalgernas ²Ô²¹²Ô´Ç±è´Ç°ùö²õ²¹³¾Ã¶²Ô²õ³Ù±ð°ù i denna kiselmatris ²õÃ¥ kan de fotoluminiscera, dvs Ã¥³Ù±ð°ù³Ü³Ù²õö²Ô»å°ù²¹ ljus av annan ±¹Ã¥²µ±ôä²Ô²µ»å ä²Ô dende belystes med. ³§Ã¥±ô±ð»å±ð²õ kan frustulerna med sitt komplexa por³¾Ã¶²Ô²õ³Ù±ð°ù, designad genom evolutionensÃ¥°ùmiljoner, inte bara fungera som mekaniskt skydd eller filter mot omgivningen, utan ´Ç³¦°ì²õÃ¥ som mycketeffektiva ljusinsamlare (trattar) vilket kan ´Úö°ùklara kiselalgernas effektiva fotosyntes i ²úÃ¥»å±ð svagt och starktljus. Vad ²µÃ¤±ô±ô±ð°ù skadlig ultraviolett ljus ²õÃ¥ verkar det som att frustulerna kan fungera som ett visstsolskydd, detta genom flera olika processer som vi i detta projekt vill identifiera och detaljstudera. Detskulle kunna vara en ´Úö°ùklaring till att kiselalger i motsats till flera andra mikroalgsgrupper verkar varatoleranta mot ±«³Õ-²õ³Ù°ùÃ¥±ô²Ô¾±²Ô²µ trots att kiselalgerna i de flesta fall saknar UV-absorberande ä³¾²Ô±ð²Ô (t expigment analoga med melanin i vÃ¥°ù hud).

Kloroplaster hos bentisk kiselalg, fotograferad med konfokalmikroskop.
Foto: Angela Wulff

Detta projekt ä°ù ett samarbete mellan forskare ´Ú°ùÃ¥²Ô olika discipliner ´Ú°ùä³¾²õ³Ù inom biologi, fysik och teknik.Den bakomliggande teorin ä°ù att kiselalgernas fotoniska egenskaper ä°ù artspecifika och baseras ±èÃ¥ derasolika morfologiska karaktä°ùer samt den ljusinstrÃ¥lning de evolutionä°ùt sett varit utsatta ´Úö°ù. Vi ´Úö°ùutser en generell skillnad mellan de ä±ô»å²õ³Ùa centriska vs de evolutionä°ùt yngre pennata grupperna. Sä°ùskilt menar viatt denna skillnad ska vara uppenbar nä°ù frustulerna och de intakta cellerna exponeras ´Úö°ù solljusetsultravioletta delar. Vi studerar olika typer av frustuler och genom avancerade optiska ³¾Ã¤³Ù²Ô¾±²Ô²µ²¹°ù studerar vi hur porgeometrin fungerar som ²úÃ¥»å±ð ljusinsamlare, ljusuppdelare och ljusskydd. Genom biologiskaexperiment utsätter vi ´Ç³¦°ì²õÃ¥ valda arter ´Úö°ù ö°ì²¹d intensitet av ±«³Õ-²õ³Ù°ùÃ¥±ô²Ô¾±²Ô²µ och genom ²úÃ¥»å±ð ekofysiologiska ³¾Ã¤³Ù²Ô¾±²Ô²µ²¹°ù och tillväxt³¾Ã¤³Ù²Ô¾±²Ô²µ²¹°ù jäm´Úö°ù vi arter med olika ursprung och morfologi samtrelaterar detta till frustulernas (porgeometrins) potentiella UV-skydd.

I stort kan man ²õä²µ²¹ att alla de fotoniska egenskaper man kan hitta i kiselalgernas frustuler ²µÃ¤±ô±ô²¹²Ô»å±ð ²úÃ¥»å±ðultraviolett ²õ³Ù°ùÃ¥±ô²Ô¾±²Ô²µ, synligt ljus och ¾±²Ô´Ú°ù²¹°ùö³Ù³Ù ljus, kan potentiellt anvä²Ôdas i olika tekniska applikationer²õÃ¥som mikro- och nanosensorer i optokemiska sensorer och biosensorer liksom nanolinser och UV-skyddande ³¾²¹³Ù±ð°ù¾±²¹±ô/³Ù¾±±ô±ôä³¾±è²Ô¾±²Ô²µ²¹°ù. Ett aktuellt ´Ç³¾°ùÃ¥»å±ð ä°ù att ö°ì²¹ effektiviteten hos solceller dä°ù tester ´Úö°ù nä°ùvarande ±èÃ¥gÃ¥°ù i ²úÃ¥»å±ð Sverige, liksom inom och utom Europa.

Utbildning

Vill du lä°ùa dig mer om alger och havet men kanske inte har möjlighet att gÃ¥ en lä²Ôgre biologiutbildning? Angela Wulff ä°ù en engagerad lä°ùare och leder ³Ù±¹Ã¥ kurser inom ä³¾²Ô±ð²Ôa. Inga specifika ´Úö°ùkunskaper krävs.