Hälsolyftet – en hälsofrämjande och förebyggande metodik
Kort beskrivning
Livsstilsrelaterade sjukdomar utgör ett allt större folkhälsoproblem och det är viktigt att bromsa denna utveckling. Hälsolyftet är en metodik för hälsofrämjande och förebyggande arbete i vården, som har utvecklats vid Göteborgs universitet. Här kan du läsa mer om forskningsprojektet och resultaten under införandet i Västra Götalandsregionen. Det finns också information för verksamheter som vill införa Hälsolyftet och om kompetensutveckling för dig som vill arbeta med metoden.
Bakgrund
Hälsolyftet startade 2007 som en satsning på Hisingen med stöd av Hälso- och sjukvårdsnämnden. Ansvarig för metod och processledning var Ann Blomstrand, specialist i allmänmedicin. Satsningen utmynnade i Hälsolyftet – en beforskad metodik för hälsofrämjande och förebyggande arbete i vården.
Implementering av Hälsolyftets metodik påbörjades brett 2014-2015 vid vårdcentraler inom Närhälsan i Västra Götalandsregionen och används fortlöpande. Den beforskade delen av Hälsolyftet visar på bra resultat som till exempel påverkan på vikt, blodsocker och blodtryck, liksom för upplevd hälsa. Även utvärdering av hur man med metodikens hjälp når dem som behöver det mest visar på goda resultat. Ett pågående samarbete med Karolinska Institutet ska utveckla e-hälsa med Hälsolyftets material
Syfte
- att fånga upp livsstilsrelaterade problem bland alla sökande på vårdcentralen
- att ge struktur och kunskap i det förebyggande och främjande arbetet på vårdcentralen/sjukhus
- att utveckla tvärdisciplinärt samarbete både inom primärvården och utåt mot andra aktörer i kommun och samhälle
Om metoden
I Hälsolyftet får man besvara enkla ja och nej frågor kring sin livsstil i en så kallad screening. Utifrån de svar som kommer fram kan man gå vidare och göra en hälsoprofil där man räknar ut inom vilka livsstilsområden man behöver göra en förändring. Arbetet bygger på egna val och motivation till att förändra sin livsstil. Den som behöver ändra på något formulerar själv vad man vill göra och vad man behöver hjälp med för att förbättra sin livsstil. Man kan se metoden som ett sätt att få patienten att tänka/reflektera över sin hälsosituation genom att besvara frågor.
Metodiken utvecklades ursprungligen ur ett riskpersonsperspektiv, men kan användas på alla sökande på vårdcentralen. I metodiken ligger att frågorna introduceras på ett respektfullt sätt. Patienterna kan få frågor av receptionisten på vårdcentralen och frågorna kan även användas av distriktsläkaren i konsultationen. Erfarenheter talar för att det inte väcker negativa reaktioner hos de tillfrågade utan snarare tvärtom.
Metoden steg för steg
Forskningsresultat
Under tio månader 2007 delades 22 922 screeningfrågor ut från receptionen på åtta vårdcentraler. 70 procent av de sökande på vårdcentralen fick frågorna. En tredjedel blev intresserade av att mer noggrant genom en hälsoprofil kontrollera sin livsstil, mäta blodtryck och blodsocker samt påbörja en hälsoförbättrande aktivitet efter eget val. Efter ett år gör patienten om sin hälsoprofil och de resultat som redovisas här baseras på ett-års uppföljningen av svar från 2 114 deltagare.
Två viktiga frågeställningar har utvärderats
- NÃ¥r vi motiverade riskpersoner?
- Förbättrar deltagarna sin livsstil mätt som upplevd hälsa, stress och fysisk aktivitet samt biologiska parametrar som blodtryck, blodsocker, BMI och midja/stuss mått.
NÃ¥r vi motiverade riskpersoner?
Jämförelse av svar på livsstilsfrågor mellan deltagare och icke deltagare visar att de som rapporterar mer negativ livsstil, mer av arv för kärlsjukdom och var mer motiverade att göra livsstilsförändring, valde att delta. Analyser från 3 492 deltagare jämförts med 2 781 icke deltagare.
Förbättrar deltagarna sin livsstil?
- Samtliga biologiska parametrar visar på signifikant förbättrade värden
- Tre validerade frågor, upplevd hälsa, stress och fysisk aktivitet, visar alla på signifikant förbättring
- Patienternas hälsoprofil efter ett år visar på signifikant förbättring inom alla områden.
Nyttiggörande och hållbarhet - Hälsolyftet i din verksamhet
Varför är primärvården ett lämpligt forum för Hälsolyftet?
Arbetet med Hälsolyftet som har bedrivits på försök på Hisingen har visat sig vara en mycket välfungerande metod i primärvårdssammanhang. En majoritet av befolkningen passerar sin vårdcentral under en 1-3 års period. Patienten är då ofta intresserad av att diskutera sin hälsa och därmed mottaglig för hälsofrämjande dialog. Sjukvårdens stora kunskap när det gäller människors hälsa är väl känd vilket bör tas tillvara i mötet med patienten.
Läs mer:
Metoden är bra för personalen
- All personal har gjort en egen hälsoprofil och erbjudits stöd vid behov genom företagshälsovård.
- Hälsolyftet är utvecklande för personalen eftersom den stimulerar till tvärprofessionell samverkan kring åtgärdspaket och stärker arbete i team.
- Alla personalgrupper har ökat sin tilltro till att kunna arbeta med livsstilsintervention och arbetet med metoden har inte medfört ökad stress hos personalen.
En fördelaktig och hållbar metod
- FÃ¥ngar motiverade riskpersoner
- Sparar tid – patientens egenaktivitet
- Ger struktur över hälsosamtalet
- Innebär låg kostnad
- Erbjuder anpassade stödåtgärder individuellt och i grupp
- Är en pedagogisk modell
- Ger signifikanta effekter efter ett år
- Långsiktigt arbete för bättre hälsa hos befolkningen
- Är resurssparande och ger hälsoekonomiska vinster
- Metoden bjuder in till teamsamarbete och delad ansvar
Uppdragsutbildning
Göteborgs universitet erbjuder vid förfrÃ¥gan uppdragsutbildningar om 7,5 och 5 högskolepoäng i hälsofrämjande och förebyggande metodik. Vi tar även fram utbildning i Hälsolyftets metodik i samarbete med bÃ¥de interna och externa&²Ô²ú²õ±è;²ú±ð²õ³Ùä±ô±ô²¹°ù±ð.&²Ô²ú²õ±è;
²ÑÃ¥±ô²µ°ù³Ü±è±è: Kurserna riktar sig till anställda i primärvÃ¥rden, men välkomnar ocksÃ¥ dem som arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom länssjukvÃ¥rd samt inom kommunernas hälso - och sjukvÃ¥rd.
Kursens övergripande syfte: Är att ge kunskaper om hälsofrämjande och förebyggande arbete i primärvården så att deltagarna på ett kvalificerat sätt kan planera och formulera mål och arbetssätt för ett lokalt hälsofrämjande och preventivt arbete. Kursen ger också kunskaper av värde för dem som arbetar hälsofrämjande och förebyggande inom länssjukvård samt inom kommunernas hälso-och sjukvård. Utbildningen är utformad så att den möter kravet att implementera Nationella riktlinjer för levnadsvanor i praktiken. Implementeringen i verksamheten underlättas om flera från samma enhet går utbildningen.
Kontakt: Vid önskemål om utbildning var god kontakta tine.hogberg@allmed.gu.se
