91̽»¨

Bild

Nya biomarkörer kan ge förbättrad diagnos och prognos för tidiga stadier av äggstockskarcinom

Äggstockscancer är ett samlingsnamn för ett stort antal cancersjukdomar. Av de med epitelialt ursprung (karcinom) som härstammar från eller involverar äggstocken dominerar fem vävnadsgrupper (histotyper). Mellan dessa vävnadsgrupper ses stora variationer i såväl klinisk bild t.ex. riskfaktorer, överlevnad och behandlingssvar som molekylära särdrag t.ex. härkomst och genetiska särdrag. Trots mångårig vetskap om olika kliniska utfall hos de olika undergrupperna, kvarstår i stort sett samma behandling med kirurgi följt av cellgiftsbehandling. För vissa tumörgrupper är denna behandling effektiv men för andra är den mindre verksam.

Sammantaget ger avhandlingen en ökad förståelse kring molekylära egenskaper som förknippas med tidiga stadier av äggstockskarcinom som kan förbättra klassificering och indelning i undergrupper baserat på histotyp och överlevnad.

- Vi har försökt att identifiera nya biomarkörer som kan förbättra diagnos och prognos. Vi undersökte patientvävnader för stadium I och II med hjälp av molekylära mikroarray- och sekvenseringstekniker såsom DNA-metylering, DNA-avvikelser och RNA-sekvensering för att identifiera nya molekylära profiler som förknippas med de olika histotyperna och kliniskt utfall. Vi validerade även histotyp-specifika prognostiska gensignaturer på proteinnivå med hjälp av immunohistokemi, förklarar Hanna Engqvist, civilingenjör inom bioteknik, anställd doktorand vid Sahlgrenska akademin och i Khalil Helous grupp på Sahlgrenska cancercentrum.

Hon menar att det är viktigt att identifiera nya biomarkörer som kan komplettera traditionella diagnos- och behandlingsgrundande egenskaper, så att de i framtiden kan bidra till en förbättrad patientspecifik diagnos och prognos, samt ge en utökad kunskapsgrund för utveckling av nya riktade behandlingsstrategier för de olika undergrupperna inom äggstockskarcinom.