91̽»¨

IntensivvÃ¥rdsö±¹±ð°ùlevare har betydligt fler livskvalitetsrelaterade besvär

Det är mÃ¥nga olika smÃ¥ faktorer i livet som pÃ¥verkar IVA-ö±¹±ð°ùlevares livskvalitet. Med hjälp av forskningsresultaten i denna avhandling har man nu kunnat se vilka av dessa faktorer som har ett starkare samband med livskvalitén än andra.

Med allt fler patienter som ö±¹±ð°ùlever intensivvÃ¥rd ökar behovet av att pÃ¥ bästa sätt kunna utvärdera hur de som vÃ¥rdats pÃ¥ IVA mÃ¥r pÃ¥ lÃ¥ng sikt. Under de senaste 20–30 Ã¥ren har studier visat pÃ¥ besvär inom bland annat fysisk och psykisk hälsa ⁽¹⁾, sömn, fatigue (trötthet), smärta, kognitiv förmÃ¥ga, samt möjlighet att komma tillbaka i arbete.

Bild

Men de metoder som används idag för att mäta livskvalitet har dock inte utvecklats för att passa de besvär som patienter pÃ¥ en IVA-avdelning fÃ¥r. För detta behövdes det ett nytt verktyg, specifikt för intensivvÃ¥rd, kände Johan Malmgren, ö±¹±ð°ùläkare pÃ¥ tvÃ¥ intensivvÃ¥rdsavdelningar vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset – CIVA och NIVA ⁽²⁾.

– När man är ung och ny inom intensivvÃ¥rd sÃ¥ dras man ofta till det som är mest brÃ¥ttom. Men med Ã¥ren glider de flesta ö±¹±ð°ù i att snarare fundera pÃ¥ hur det gÃ¥r för patienterna efterÃ¥t, och hur vi kan göra största möjliga nytta för bÃ¥de patienterna och deras familjer pÃ¥ lÃ¥ng sikt. PÃ¥ en sÃ¥ stor avdelning som CIVA möter du ett ofantligt stort antal människoöden med Ã¥ren, och det skapar förutsättningar för personliga reflektioner, och just dessa har utgjort basen för inriktningen pÃ¥ avhandlingen.

Bildtext till ovan citat: I avhandling har Johan, förutom forskningsstatistik mm, valt att ta med citat med anknytning till livet från olika filosofer och författare. Detta citat är av John-Stuart Mill.

Ett nytt IVA-anpassat frågeformulär kring livskvalitet togs fram
Avhandlingen är i första hand metodologisk och syftar till att beskriva de första stegen mot ett frÃ¥geformulär som är skapat specifikt för utvärdering av IVA-ö±¹±ð°ùlevares livskvalitet och besvär.

– Den ö±¹±ð°ùgripande utgÃ¥ngspunkten har varit att ett sÃ¥dant frÃ¥geformulär bäst grundar sig pÃ¥ IVA-ö±¹±ð°ùlevarnas egna beskrivningar, varför en kvalitativ metodik med semi-strukturerade intervjuer valdes i första delstudien. Fynden frÃ¥n intervjuerna gjordes om till ett frÃ¥geformulär, där man sedan jämförde IVA-ö±¹±ð°ùlevare med icke intensivvÃ¥rdade kontrollpersoner, allt för att med sÃ¥ hög precision som möjligt kunna fÃ¥ fram just de besvär som är unika för IVA-ö±¹±ð°ùlevare.

I efterföljande tvärsnittsstudie testades det preliminära frÃ¥geformuläret pÃ¥ 518 vuxna IVA-ö±¹±ð°ùlevare och 231 kontrollpersoner. Av de som tackat ja till deltagande inkom 395 av IVA-ö±¹±ð°ùlevare och 197 av kontrollpersoner med ett frÃ¥geformulär. IVA-ö±¹±ð°ùlevarna hade ett signifikant sämre resultat pÃ¥ 77 procent av frÃ¥gorna jämfört med kontrollpersonerna.

De sjukdomsrelaterade Inklusionskriterierna för de IVA-ö±¹±ð°ùlevare som ingick i de olika delarbetena i avhandlingen, var att de skulle ha intensivvÃ¥rdats i minst 72 timmar, de fick ha samtliga inläggningsdiagnoser utom uttalat neurologiska/neurokirurgiska. I delarbete tvÃ¥ utforskades även vilken betydelse samsjuklighet och socioekonomiska faktorer hade för skillnaderna mellan grupperna.

Forskningen har kartlagt vilka besvär som kan relatera till livskvalitén
Resultaten i forskningen har tagit fram sätt att mäta livskvalitet och andra besvär som finns där lång tid efter intensivvårdstiden. Men resultaten som forskningen speglar handlar egentligen inte om hur personerna mår efteråt.

– Men det är ändÃ¥ intressant att efter att ha frÃ¥gat om ö±¹±ð°ù 200 olika
sorters besvär ⁽³⁾ inom allt frÃ¥n fysisk hälsa, kognition, sömn, smärta, psykisk hälsa, ja sÃ¥ gott som allt helt enkelt, sÃ¥ kan vi nu visa att ö±¹±ð°ù tre fjärdedelar av besvären är signifikant värre hos intensivvÃ¥rdsö±¹±ð°ùlevare än hos personer som inte intensivvÃ¥rdats.

Bildtext till ovan poster: Resultaten i artikel 1, dvs 600 personers svar pÃ¥ Ã¶±¹±ð°ù 200 frÃ¥gor, som visualiserats i ö±¹±ð°ù 100 000 datapunkter. Dessa har fÃ¥tt bilda ett stort diagram med studiedeltagare horisontellt, frÃ¥gor vertikalt, och där de rödare prickarna representerar sämre mÃ¥ende.

– I vÃ¥r sista artikel testade vi ett antal olika sätt pÃ¥ vilka livskvalitet hos vÃ¥r ö±¹±ð°ùlevargrupp skulle kunna vara strukturerad. Det är abstrakt, men tänk sÃ¥ här: Har bollsinne med händer och bollsinne med fötter en ö±¹±ð°ùgripande bollsinne-mekanism? PÃ¥ samma sätt har vi undersökt om livskvalitet inom respektive kapitel ‘sitter ihop’ med varandra.

Det är tydligt att för IVA-ö±¹±ð°ùlevarna sÃ¥ är det inte de vardagliga besvären, även om de är vanliga, som i första hand pÃ¥verkar livskvaliteten, utan dessa besvärs pÃ¥verkan pÃ¥ det sociala livet samt vilken framtidsoro de skapar.

MER FAKTA

1. WHO definierar psykisk hälsa som ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där varje individ kan förverkliga sina egna möjligheter, klara av vanliga påfrestningar, arbeta produktivt och bidra till det samhälle som hen lever i. Psykisk hälsa är alltså inte detsamma som frånvaron av psykisk sjukdom.
2. CIVA – Centrala intensivvÃ¥rdsavdelningen, behandlar svÃ¥rt sjuka som kräver noggrann ö±¹±ð°ùvakning, avancerad behandling och omvÃ¥rdnad. MÃ¥nga patienter behö±¹±ð°ù ocksÃ¥ intensivvÃ¥rd efter större operationer.
   NIVA – NeurointensivvÃ¥rdsavdelningen, behandlar personer som behö±¹±ð°ù intensivvÃ¥rd efter akuta skall- och ryggradsskador eller akut neurologisk sjukdom.
3. I första delstudien sorterades ö±¹±ð°ù 200 funna besvär in i 13 domäner: Kognition, fatigue, fysisk hälsa, smärta, ADL, mental hälsa, sömn, känselorganen, aptit och alkoholbruk, sexuell hälsa, gastrointestinala besvär, urinvägsbesvär och arbetslivsbesvär.

Text: Susanne Lj Westergren