91̽»¨

Bild
Bilden visar en kvinna på en bänk.
Foto: Shutterstock
³¢Ã¤²Ô°ì²õ³Ù¾±²µ

Klinisk psykologi

Forskningsgrupp
Pågående forskning
±Ê°ù´ÇÂá±ð°ì³Ùä²µ²¹°ù±ð
Psykologiska institutionen

ij¾²Ô±ð
Psykologi

Kort beskrivning

Forskargruppen Clinical Psychology, Prevention and Intervention from a lifespan perspective (CPPI) består av forskare och kliniker som studerar utvecklingsvägar mot välbefinnande eller psykisk ohälsa utifrån barns, ungas och vuxnas samt anhörigas och professionellas perspektiv. Vi studerar effekter av olika förebyggande och behandlande insatser och använder oss av såväl kvalitativa som kvantitativa forskningsmetoder, samt arbetar med metodutveckling.

Vårt forskningsområde

En gemensam nämnare för den forskning som bedrivs inom CPPI är ett fokus på livsomständigheter, förebyggande insatser och interventioner som bidrar till att förbättra psykisk hälsa hos barn, ungdomar och vuxna. Exempelvis forskar vi på samspel mellan barn och föräldrar samt mellan klienter och professionella vid olika verksamheter.

Samverkan

Mycket av vår forskning sker i samarbete med aktörer såsom förskola/skola, mödra- och barnhälsovård, barn- och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, pediatrisk hälso- och sjukvård samt socialtjänst. Flera av våra forskningsprojekt har en samskapande ansats, där vi aktivt involverar målgrupperna för våra studier – barn och ungdomar, föräldrar, klienter, anhöriga och professionella – genom hela projektförloppet, i syfte att skapa inkluderande och välinformerade forskningsprocesser.

Nyttan med klinisk forskning 

Det finns ett stort behov av att undersöka hur olika interventioner och behandlingar fungerar i de verksamheter som de skall användas i. Exempelvis kan behandlingsmetoder som utvecklats och använts i andra länder behöva beforskas och utvärderas i en svensk kontext.  LikasÃ¥ är det viktigt med kunskap för att kunna utveckla nya behandlingsmetoder alternativt anpassa redan existerande metoder. 

Forskningens genomslag

Vår forskning syftar till att förbättra levnadsvillkor och psykisk hälsa hos barn, ungdomar och vuxna. Mycket av återkopplingen från den forskning som vi bedriver sker till myndigheter och hälso- och sjukvård men vi lägger också stor vikt vid att sprida kunskap till allmänheten genom att delta i det offentliga samtalet.

Medlemmar

Professorer / Lektorer 


  • föräldraskapsstöd, prevention, anknytning och mentalisering, utvecklingspsykopatologi, psykisk hälsa, interventionsforskning

  • pediatrisk psykologi, klinisk psykologi, föräldraskap, resiliens, barn med intellektuell funktionsnedsättning, psykisk ohälsa bland föräldrar

  • psykossjukdomar

  • anknytning, föräldrastöd, vÃ¥ld i nära relationer, psykisk ohälsa
  • Johan Hagborg Melander
    barn och ungdomar i riskgrupp, behandling, känslomässig försummelse, trauma

  • barn och ungdomar, psykoterapi, trauma, vÃ¥ld i nära relationer, riskbedömningar i socialtjänsten

  • beroende, psykologisk behandling, somatisk och mental hälsa

  • allvarlig psykisk ohälsa, anknytning och mentalisering, föräldraskap och psykisk ohälsa, negativa effekter av behandling
  • Pamela Massoudi (adjungerad)
    små barn, trauma, försummelse, samspel förälder-barn, behandling, perinatal psykisk hälsa

  • Peter Sand
    psykoterapi

  • Lina Wirehag Nordh
    barn som är anhöriga, prevention, föräldrastöd, psykisk ohälsa.

Adjunkter


  • psykoterapi
  • Sara Börjesson
    psykoterapi

  • Odd Berg
    psykoterapi, kognitiv beteendeterapi


  • psykoterapi, dialektisk beteendeterapi

Doktorander


  • evidens, psykologisk behandling 

  • psykologisk behandling, trauma, vÃ¥ldsutsatta barn
  • Lisa Bäckman

  • Elisabeth Bergenmar Ivarsson
    pediatrisk psykologi, psykologisk behandling, kronisk sjukdom, barn- och ungdomspsykologi, föräldrastöd, familjebehandling

  • John Hanson Högberg

  • Elin Henriksson
    barns utveckling, föräldrastöd och psykisk ohälsa