91̽»¨

Beteendevetenskapliga perspektiv på oral hälsa och parodontal infektionskontroll; en individanpassad undervisningsmodell för att öka ungdomars motivation till ett adekvat munhygienbeteende

Gingivit (tandköttsinflammation) är ett reversibelt tillstånd, men kan om det inte behandlas utvecklas till parodontit (tandlossning). Förekomsten av parodontit är cirka 40% i den vuxna svenska befolkningen. Den viktigaste faktorn för att förebygga utveckling av parodontit är att etablera infektionskontroll, genom en adekvat munhygien. Epidemiologiska studier har visat att svenska ungdomar ofta har en bristfällig munhygien och en hög grad av gingivit, trots att de har omfattats av preventions- och behandlingsinsatser inom den kostnadsfria barn- och ungdomstandvården. Det finns därför anledning att fundera över hur man skulle kunna utveckla mer effektiva preventions- och behandlingsprogram riktade till ungdomar.

Syfte

Att pröva en individanpassad undervisningsmodell, baserad på hälsopsykologiska teorier och principer, för att öka ungdomars egenansvar i den parodontala infektionskontrollen, dvs ett adekvat munhygienbeteende.

Studiedeltagare och Metod

I behandlingsstudien inom projektet ingår ca 350 ungdomar. Ungdomarna rekryterades bland 16-17 åringar som vid ordinarie undersökning i tandvården uppvisade en hög grad av gingivit. Studieungdomarna fördelades till behandling i enlighet med den individanpassade undervisningsmodellen (test), eller till konventionell undervisning/behandling (kontroll). Behandlingen genomfördes av tandhygienister inom Folktandvården, Västra Götaland. Klinisk data och enkätdata inhämtades under 18 månader.

Inom ramen för projektet ingår också kvalitativa intervjuer med ungdomar och tandhygienister om deras erfarenheter av och synpunkter på behandling enligt den teoribaserade och individanpassade undervisning.

Resultaten kommer att ligga till grund för vidare studier inom projektet och bland annat pågår utveckling av en smartphone applikation som är tänkt att kunna användas av ungdomar om stöd i processen mot ett förbättrat munhälso- munhygienbeteende.

Projektet genomförs i samverkan mellan forskare från olika ämnesområden (oral hälsa/odontologi, psykologi, pedagogik, hälsoekonomi och statistik) och Folktandvården, Region Västra Götaland.

Utvärdering av ett munvårdsprogram för patienter som genomgår behandling för cancer i huvud- och halsregionen avseende oral hälsa, patient-relaterade faktorer, livskvalitet och hälsoekonomi

Cancer i huvud- och halsregionen och dess behandling ger många komplikationer både för den orala och den allmänna hälsan. Inflammation i munslemhinnan (Oral mukosit) drabbar cirka 80% av patienterna och i många fall behöver patienterna sondmatas eller läggas in på sjukhus. Nedsatt salivsekretion är en annan vanlig biverkan av cancerbehandlingen. Det odontologiska omhändertagandet ser olika ut i regionerna i Sverige, vilket innebär ojämlik vård. I det Nationella vårdprogrammet som uppdaterades 2018 saknas rekommendationer och riktlinjer kring odontologiskt omhändertagande under cancerbehandlingen. Det är därför angeläget att utvärdera munvårdsprogram för att förbättra vård och behandling i samband med cancerbehandlingen.

Syfte

Det övergripande syftet är att utvärdera ett munvårdsprogram för patienter med cancer i huvud- och halsregionen avseende oral mukosit. Betydelsen av munhälsorelaterade attityder och beteenden samt tilltro till egen förmåga för munhygiennivån kommer att utvärderas liksom munvårdsprogrammets effekt på livskvaliteten och dess kostnadseffektivitet. Vi kommer även att undersöka betydelsen av salivsekretion och salivsammansättning för oral mukosit, kostvanor, proinflammatoriska markörer och oralt mikrobiom hos personer med mild respektive svår mukosit samt epigenetiska modifieringar i samband med cancerbehandlingen.

Patienter och metod

En nationell multicenterstudie. Patienter rekryteras av tandhygienister i fem regioner och randomiseras till en interventionsgrupp (intensifierat munvårdsprogram) eller en kontrollgrupp (konventionell munvård). Totalt kommer 75 patienter att inkluderas i respektive grupp. Data insamlas innan behandlingsstart, varje vecka under strålbehandlingen samt en och tre månader efter avslutad behandling. Uppgifter om patientens cancerdiagnos och behandling, övriga sjukdomar och mediciner registreras. Kliniska data insamlas och saliv sparas för senare analyser. Prover för analys av oralt mikrobiom, proinflammatoriska markörer och epigenetiska förändringar insamlas. Patienterna fyller i frågeformulär om livskvalitet, munhälsorelaterade attityder och beteenden, tilltro till egen förmåga och kost.

Projektet genomförs i samverkan mellan forskare från olika ämnesområden (oral hälsa/odontologi, medicin, biomedicin, hälsoekonomi och statistik) och sjukhustandvårdskliniker.