Pedodonti
Kort beskrivning
Pedodonti är ett tvärsnittsämne som berör många olika aspekter av barnet. Alla barn och ungdomar ska ha rätt att få hjälp till god tandhälsa på lika villkor. Hos barn och ungdomar med syndrom/sjukdomar med en komplex interaktion mellan medicinska, anatomiska, beteendemässiga och fysiologiska förhållanden uppkommer ofta påverkan på både den allmänna och den orala hälsan.
Projekt som är kopplade till hot mot barns hälsa och studeras är karies, trauma, mineraliseringsavvikelser, smärta och tandvårdsrädsla.
Avdelningen för pedodonti bedriver också hårdvävnadsforskning, med inriktning mot uppbyggnad och innehåll av emalj och dentin i primära och permanenta tänder inklusive förändringar vid karies.
Omhändertagande av stress, rädsla och smärta bland barn och ungdomar i tandvården.
Barn- och ungdomspatienter har inte alltid förmåga eller mod att uttrycka negativa upplevelser vid tandvård. Erfarenhet visar att osäkerhet i behandlingssituationen, blyghet, introversion samt medicinska diagnoser kan hålla patientens reaktioner tillbaka. Evidens finns för att en betydlig del av den unga populationen upplever både invasiva och icke invasiva tandvårdsprocedurer som stressframkallande. Såvida visar flertalet studier att oral röntgen, ortodontiska apparaturer samt injektion och extraktion upplevs framkalla stress: oro, rädsla och smärta, trots behandlares goda intentioner, engagemang och kunnighet.
För att skapa en tillitsfull och trygg tandvårdsmiljö krävs att behandlingsmomenten och arbetssättet är förutsägbara för patienten. Det krävs också lyhördhet hos tandvårdspersonalen, som i förlängningen kan generera ett adekvat pedagogiskt och psykologiskt omhändertagande. Med ett sådant arbetssätt som bakgrund har tandvårdens aktörer ett ansvar för grundläggandet av unga individers positiva attityd, inför övergången till vuxentandvård.
Sett ur barns och ungdomars perspektiv finns det anledning att förtydliga stressreaktionerna för behandlingsteamet. Tandvårdsteamet är också betjänt av att varskos i tid om negativa upplevelser, innan dessa har hunnit överväldiga patienten. I den kontexten är det önskvärt att tandvården provar nyskapande tekniker och metoder för utökad pedagogik och stöd i behandlingen. Ett objektivt sätt att förtydliga patientens reaktioner orsakade av oro, rädsla och procedursmärta är att använda sig av fortlöpande fysiologiska data i realtid. Med detta som bakgrund är metodutveckling av digitala verktyg som hjälpmedel för utökad och förfinad diagnostik under pågående tandvårdsbehandling önskvärt.
Övergripande syfte
Det övergripande syftet med projektet är att utifrÃ¥n ett multidisciplinärt samarbete, mellan Västra ³Òö³Ù²¹±ô²¹²Ô»åsregionen samt Göteborgs universitet, studera metoder som visualiserar patientens stress, oro, rädsla och smärta vid invasiv och icke invasiv tandvÃ¥rd. Samarbetet inrymmer dessutom aktören Research Institute of Sweden (RISE).
Projektfakta
Projektledre
Larisa Krekmanova
¹ó¾±²Ô²¹²Ô²õ¾±Ã¤°ùer
+ Västra ³Òö³Ù²¹±ô²¹²Ô»åsregionen FOU
Molar-Incisor Hypomineralization (MIH)
Den första permanenta molaren vid uppvisar vid eruption ofta områden med hypomineraliserad emalj. En eller flera av tänderna kan vara drabbade och ofta även de permanenta incisiverna. Andra permanenta tänder har nyligen rapporterats vara drabbade men detta har ännu inte verifierats. Tillståndet benämns Molar-Incisor Hypomineralization (MIH) och är vanligt förekommande (2,4 – 40.2%) i barnpopulationer runt om i världen. Kliniskt syns de porösa, hypomineraliserade områdena som vit-gula till brunaktiga välavgränsade opaka fläckar. I dessa områden är emaljen otillräckligt mineraliserad i varierande grad och kan falla sönder, i synnerhet på tändernas occlusalytor .
Orsaken till störningen är inte helt klarlagd men studier har presenterat flera tänkbara orsaker, såsom dioxiner i bröstmjölk, medicinska problem i samband med födelsen och hälsoproblem såsom övre-luftvägsinfektioner, öroninflammationer och astma. De nämnda faktorerna kan dock inte förklara alla fall. En omfattande prospektiv studie fann ett samband mellan MIH och bröstmjölksuppfödning efter 6 månaders ålder och sen introduktion av välling.
De drabbade tänderna skapar problem för såväl de drabbade barnen som deras tandläkare. Tänderna kan vara mycket smärtsamma t.ex. vid tandborstning, intag av kalla drycker eller glass eller t.o.m. när barnen andas in kall luft.
Syfte
Det övergripande syftet är att långsiktigt utvärdera extraktionsterapi med avseende på bettutveckling, hälsoekonomi, tandvårdsrädsla och livskvalité, jämfört med konserverande behandling av första permanenta molaren med omfattande behandlingsbehov till följd av MIH i en nationell multicenterstudie.
Syftet är också att långsiktigt undersöka om barn med grav MIH också får andra permanenta tänder med MIH eller andra emaljutvecklingsdefekter.
Patienter
En nationell multicenterstudie i form av en randomiserad fall-kontroll studie.
200 barn som behandlas vid FolktandvÃ¥rden Västra ³Òö³Ù²¹±ô²¹²Ô»ås regionen, Odontologiska fakulteten vid Malmö Högskola, samt FolktandvÃ¥rden, Region Östergötland erbjuds att deltaga. Patienterna kommer att matchas mot en kontrollgrupp
Projektfakta
Projektledare
Agneta Robertson
¹ó¾±²Ô²¹²Ô²õ¾±Ã¤°ùer
+ TUA-medel
±áÃ¥°ù»å±¹Ã¤±¹²Ô²¹»å²õ´Ú´Ç°ù²õ°ì²Ô¾±²Ô²µ
Hos barn och ungdomar förekommer olika varianter av mineraliseringsavvikelser i emalj och dentin. Förekomsten avför dessa avvikelser är hög.
Förekomsten av olika avvikelser varierar från enstaka procent upptill var femte individ. Avvikande uppbyggnad av tandens hårdvävnader ses i tillstånd såsom i amelogenesis imperfekta, MIH (Molar Incisor Hypomineralization), dentinogenesis imperfekta och fluoros.
Metoder
Dentala hårdvävnaders avvikelser studeras liksom påverkan av dentala material på emalj såsom etsning (fosforsyra) som används vid restaurationer med komposit samt effekt av väteperoxid som används vid tandblekning.
Dentala hårdvävnader består av både organiska och oorganiska komponenter. Den organiska komponenten domineras av proteiner, vilka dels spelat en roll vid emalj-respektive dentinbildning, dels spelar en roll i den färdigbildade vävnaden. Analys av organiska komponenter kan göras i urkalkade preparat. Till mestadels består hårdvävnaderna dock av mineraler och analyser av dessa kräver ourkalkade preparat.
Mineraliseringsavvikelser i emalj kan bero på att oorganiskt material inte lagrats in som normalt, inte bortforslats som normalt, alternativt på en avvikande proteinsammansättning av emaljmatrix i tandanlagen. Ett ändrat innehåll av oorganiskt material kan vara en sekundär följd av en primär proteinavvikelse.
Liksom i emalj kan mineraliseringsavvikelser i dentin dels bero på att oorganiskt material inte lagrats in som det skulle, inte bortforslats som normaltellerpå en avvikande proteinsammansättning i tandanlagens dentinmatrix .
Hårdvävnaderna studerasmed s.k. proteomik, där proteinsammansättning och proteiners funktioner studeras. Efter mikrodissektion av mineraliseringsstörd hårdvävnad fraktioneras och separeras proteiner. Proteinsammansättning tas fram genom vätskekromatografi och masspektroskopi.
Genom slipsnittning av ourkalkade hårdvävnader kan tänders oorganiska del studeras.
Snittning av tänderna krävs inför analys av outkalkade tänder, detta är möjligt via inbäddning av tänderna och därefter framställning av 100 µm tunna tandsnitt. Analys av tandens hårdvävnader via ljus-och polarisationsmikroskop och andra ytanalytiska metoder såsom svepelektronmikroskopi (SEM),röntgen-mikroanalys(XRMA)och TOF-SIMS för att kunna jämföra skillnader i kemisk sammansättning och ytstruktur. Emaljens kristallografi undersöks medröntgendiffraktion (XRD).
Projektfakta
Projektledare
Ted Lundgren
Nina Sabel
¹ó¾±²Ô²¹²Ô²õ¾±Ã¤°ùer
+ TUA-medel
BITA-projektet (Barn I TAndvården)
Syfte
BITA-projektets övergripande mål är att, med tandvården som bas, bedriva forskning till gagn för barns hälsa. Det primära syftet är att fördjupa förståelsen för tandvårdsrädsla (DF) och behandlingsproblem av psykologisk natur (DBMP) genom att studera dess stabilitet och förändring samt interaktion med behandlingserfarenheter, dentala trauman, dental karies och mineraliseringsstörningar hos barn och ungdomar i ett longitudinellt perspektiv. Utvecklingen av DF/DBMP förväntas vara exponentiellt relaterad till antalet riskfaktorer. Risk- och frisk- faktorer förväntas interagera över tid och skapa positiva eller negativa cykler. För att kunna kartlägga hur DF/DBMP uppstår och förändras över tid har vi valt en prospektiv longitudinell design med transaktionella analyser.
Patienter och metod
Projektet baseras pÃ¥ cirka 2500 barn och ungdomar frÃ¥n Ã¥tta folktandvÃ¥rdskliniker i Västra ³Òö³Ù²¹±ô²¹²Ô»åsregionen och fem kliniker i Region Örebro som undersöks i samband med ordinarie tandläkarbesök. De allmäntandvÃ¥rdskliniker som ingÃ¥r i projektet representerar sÃ¥väl storstad som smÃ¥stad och landsbygd.
I projektet finns, förutom självskattningar från barn/ungdomar, även data från såväl behandlare som föräldrar, vilket sammantaget ger en mer komplett bild av deltagarnas personliga karaktäristika men också av de tandvårdserfarenheter och andra potentiellt stressande livserfarenheter som barnen och ungdomarna varit utsatta för under uppväxten.
Genom att dra nytta av folktandvårdens organisation och regelbundna kontroller ger studien representativa och meningsfulla resultat.
Projektfakta
Projektledare
Agneta Robertson
¹ó¾±²Ô²¹²Ô²õ¾±Ã¤°ùer
+ TUA-medel (VGR)
Barn med gastrostomi
Att kunna äta och dricka via munnen är av stor betydelse för barns tillväxt och välbefinnande. När anpassad mat och kosttillägg inte räcker till att tillgodose barnets närings- och energibehov kan konstgjord näringstillförsel, artificiell nutrition, bli aktuell att tillföra på annat sätt än via munnen. Barn som matas via nasogastrisk sond har ofta gastroesofagal reflux, vilket har kopplats till dental erosion. Förekomst av erosionsskador hos barn med gastrostomi behöver studeras ytterligare. Barn som har gastrostomi har ofta en ökad oral känslighet, vilket kan försvåra tandborstning och därmed försämra den orala hälsan. Hypersensibilitet i munhålan som en följd av inaktivitet av munnens funktion komplicerar acceptansen att ha någonting i munnen vilket i sin tur påverkar munhygienen. Hur munhälsa utvecklas efter avslutad gastrostomi och barnet åter börjar äta är fortfarande oklart. Vilken betydelse för oral hälsa har patientens grunddiagnos och ålder vid insättande och utsättande av gastrostomi?
Syfte
att beskriva och jämföra oral hälsa hos en grupp barn och ungdomar som har haft eller har gastrostomi med en grupp ungdomar som inte har gastrostomi.
Patienter och metod
Deskriptiv studie av barn och ungdomar som fått gastrostomi utsatt för ett till sex år sedan (studiegrupp 1) och en grupp som fortfarande har kvar sin gastrostomi (studiegrupp 2). Jämförelse görs med en grupp friska, matchade barn. (Kontrollgrupp).
Medicinska journaler och tandjournaler studeras retrospektivt. Frågeformulär besvaras av vårdnadshavare och/eller patient. Klinisk undersökning görs på de patienter som fortfarande har kvar sin gastrostomi (Studiegrupp 2).
Projektfakta
Projektledare
Agneta Robertson
¹ó¾±²Ô²¹²Ô²õ¾±Ã¤°ùer
+