91̽»¨

Bild
Polisbil med avspärrningsband i förgrunden
³¢Ã¤²Ô°ì²õ³Ù¾±²µ

POLICE-PRISONS-FIRMS

Forskningsprojekt
Pågående forskning
Projektets storlek
2,3 miljoner euro
Projekttid
2024 - 2028
±Ê°ù´ÇÂá±ð°ì³Ùä²µ²¹°ù±ð
Institutionen för nationalekonomi med statistik

¹ó¾±²Ô²¹²Ô²õ¾±Ã¤°ù
European Research Council
°¿³¾°ùÃ¥»å±ð
Samhälle & ekonomi
ij¾²Ô±ð
Nationalekonomi

Kort beskrivning

Forskningsprojekt som syftar till att stärka evidensen för tre kanaler – polis, fängelser och företag – där en kriminell cykel kan brytas.

Ekonomisk ojämlikhet innebär ojämlika möjligheter, vilket kan spela in när en person kommer i kontakt med straffrättssystem. En kanal genom vilken detta kan ske är ojämlik behandling av polis, Ã¥klagare, juryer och domare. Och effekterna kan bli stora; väl inne i systemet är det svÃ¥rt att ta sig ut. Om fällande domar och pÃ¥följder dessutom har fortsatt negativ pÃ¥verkan, som att hamna utanför arbetsmarknaden, kan brottscykeln fortsätta flera generationer framÃ¥t.

Den första delen av projektet ska studera polisens och andra myndigheters genomförande av utbildningsprogram mot implicita, alltsÃ¥, undermedvetna, fördomar. Hur det pÃ¥verkar polisens beteende finns det ytterst lite kunskap om.

Den andra delen tar upp kunskapsluckan om vad som fungerar i fängelset. Fängelset är som en svart lÃ¥da med mÃ¥nga faktorer som pÃ¥verkar de intagna, sÃ¥som strafflängd, sjukvÃ¥rd, behandling och utbildning. Randi Hjalmarsson vill öppna upp den här lÃ¥dan. Projektets fokus kommer att ligga pÃ¥ effekterna av hälsovÃ¥rd i fängelset.  

Den sista delen av projektet ska främja förstÃ¥elsen av hur personer med kriminell bakgrund i Sverige klarar sig pÃ¥ arbetsmarknaden. Tonvikten kommer att läggas pÃ¥ vad som avgör när ett företag ska ta beslut kring en anställning samt vilken roll de informella nätverken spelar.

Läs mer på den internationella webbsidan.