PREHAB
Kort beskrivning
Projektet undersöker om preventiv rehabilitering (PREHAB), det vill säga tidiga insatser inom primärvårdens rehabilitering, kan främja arbetsförmåga och psykisk hälsa hos personer med depression och ångest som är i arbete. Idén är att en arbetsriktad rehabilitering med behandlingsinslag inspirerade av basal kroppskännedom, vardagsrevidering och anpassad fysisk träning, kan stödja individen att utveckla nya strategier för att påverka sin hälsa och arbetssituation och därmed förhindra lång sjukskrivning.
En genomförts och publicerats, där 42 personer i åldrarna 28–63 år deltog. Deltagarna lottades till endera av två grupper: antingen till PREHAB eller till att få råd om fysisk aktivitet med möjlighet att träna själv på gym. Efter 8 veckor utvärderades deltagarna igen med avseende på upplevd arbetsförmåga och psykiska besvär. Båda grupperna förbättrades jämfört med startvärdena, men det fanns ingen tydlig skillnad i resultat mellan de två grupperna.
För att få veta mer om interventionen PREHAB intervjuades 16 av deltagarna. Intervjuerna analyserades och sammanfattades genom ett tema: Att öka tilltron till sin förmåga genom stöd, reflektion och övande. Deltagarna menade att stödet från de professionella och det individuellt anpassade upplägget var mycket viktigt för att de skulle kunna förändra i sin situation. De beskrev att rehabiliteringen på olika sätt gett dem nya insikter. De flesta var hoppfulla och kände sig stärkta av nya strategier, både praktiska och tankemässiga. Strategierna handlade mycket om hur de strukturerade sin dag, hur de kunde förstå och hantera symtom på ökad stress, återhämtning under och efter arbetet, och om gränssättning i kommunikation med andra.
För att få veta mer om interventionen PREHAB intervjuades 16 av deltagarna i en kvalitativ . Intervjuerna analyserades och sammanfattades genom ett tema: Att öka tilltron till sin förmåga genom stöd, reflektion och övande. Deltagarna menade att stödet från de professionella och det individuellt anpassade upplägget var mycket viktigt för att de skulle kunna förändra i sin situation. De beskrev att rehabiliteringen på olika sätt gett dem nya insikter. De flesta var hoppfulla och kände sig stärkta av nya strategier, både praktiska och tankemässiga. Strategierna handlade mycket om hur de strukturerade sin dag, hur de kunde förstå och hantera symtom på ökad stress, återhämtning under och efter arbetet, och om gränssättning i kommunikation med andra.
Projektet planerar nu att bygga vidare på pilotstudien och designa en större studie för att bättre kunna utvärdera effekter.
Kontakt: Louise Danielsson louise.danielsson@gu.se
Publikationer
Danielsson L, Waern M, Hensing G, Holmgren K
J Occup Environ 2010 Dec;52 (12), 1179-85
Lork K, Holmgren K, Danielsson L
Disabil Rehabil 2019 Dec 25;1-10
