Rekonstruktiv bröstkirurgi
Kort beskrivning
Plastikkirurgi kan behövas vid flera olika tillstånd, t.ex. efter bröstcancer och vid väldigt stora bröst. öٰDzԲٰܰپDz syftar till att öka patienters livskvalitet. Med detta forskningsprojekt hoppas vi kunna skapa mer individanpassade bröstrekonstruktioner.
Målet är:
• Så bra information och beslutsunderlag ö patienten som möjligt öe operationen.
• Operationstekniker med så låg risk ö komplikationer och ett så gott kosmetiskt slutresultat som möjligt.
• Kostnadseffektiv behandling – man kan tänka sig att det inte är säkert att den operation som är billigast att utöa är den som är billigast på lång sikt, då den kanske kräver fler korrektioner och nya operationer.
• Vetenskapligt baserade riktlinjer ö bröstrekonstruktion.
• Ett bättre omhändertagande av patienten vid eventuella komplikationer
Bakgrund
Forskning inom gruppen rekonstruktiv bröstkirurgi bedrivs inom två huvudområden:
- öٰDzԲٰܰپDz i samband med bröstcancer eller hög risk ö bröstcancer
- öٴöԲԾԲ vid stora bröst (brösthypertrofi).
- öٰDzԲٰܰپDz efter viktminskningsoperationer (post-bariatriskt)
De tre områdena belyses nu med prospektiva randomiserade kontrollerade studier (RCTs) och kohortstudier samt nationella registerstudier angående metodutveckling, indikationer, komplikationer, livskvalitet, estetiska och funktionella resultat samt kostnadseffektivitet.
öٰDzԲٰܰپDz - cancer
öٰDzԲٰܰپDz i samband med bröstcancer och vid öhöjd risk ö bröstcancer
öٰDzԲٰܰپDz har en självklar plats i modern bröstcancervård. Cirka 1/3 av alla kvinnor som mastektomeras (får bröstet borttaget) upplever långvariga psykosociala problem, som till exempel sänkt självkänsla, sömnsvårigheter, ångest, depression och sexuella problem.
Syftet med en bröstrekonstruktion är att öka kvinnornas livskvalitet och öbättra deras kroppsuppfattning. En bröstrekonstruktion är dock inget universalmedel ö att uppnå detta och det finns flera studier som visar att en del kvinnor ångrar sitt val att genomgå en bröstrekonstruktion. Detta tyder på att vi kan öbättra vårt urval av patienter, omhändertagande och våra metoder.
Det finns olika tekniker ö bröstrekonstruktion, men väldigt lite högkvalitativ evidens angående vilka metoder som ger bäst resultat och verkligen ökar patientens livskvalitet. De val som patienter och kirurger måste göra vad gäller bröstrekonstruktion är; om den ska utöas samtidigt som bröstet tas bort, så kallad "direkt rekonstruktion" eller senare i en separat operation så kallad "sen rekonstruktion", och vilken teknik som ska användas, till exempel om man ska återskapa bröstet med patientens egna vävnader eller med implantat.
De flesta utfallsstudier har allvarliga metodologiska brister och de flesta är retrospektiva. En öutsättning ö att patienten ska kunna göra ett bra informerat val kring bröstrekonstruktion är att vården kan erbjuda en högkvalitativ och objektiv information kring komplikationsrisker, långtidskonsekvenser och öväntat estetiskt och funktionellt resultat.
På Sahlgrenska Universitetssjukhuset har vi ägnat oss åt bröstrekonstruktion sedan 1970-talet och vi har haft en roll i utvecklingen av moderna tekniker, såsom () och (även kallad lateral intercostalperforantlambå -LICAP eller ””).
Några pågående projekt:
- Vilka kvalitetsindikatorer ska vi ha ö bröstrekonstruktion?
- - Bröstimplantats inverkan på screeningprogrammet ö bröstcancer
- - Optimering av postoperativ återhämtning efter bröstrekonstruktion med kroppsegen vävnad
- inö bröstrekonstruktion
- I
Några avslutade projekt:
Bröstreduktion vid hypertrofi
Brösthypertrofi är ett vanligt tillstånd och det utös cirka 1500 bröstreduktioner årligen i Sverige. Det är dock oklart hur stora brösten ska vara ö att definieras som hypertrofiska.
Tidigare studier har konkluderat att ett medelstort bröst är cirka 300-400 ml stort, och enligt svenska är en bröstreduktion indicerad vid en bröstvolym över 800 ml, det vill säga vid dubbelt så stora volym som ett medelstort bröst. Det finns dock ö vid vilken volym kvinnor kan få bröstrelaterade symptom, om det varierar med olika kroppskonstitutioner och vid vilken volym man kan ha nytta av en bröstreduktion.
Bröstreduktion är en operation som också är vanlig att utöa i kosmetiskt syfte inom privat finansierad plastikkirurgi. Kosmetiska ingrepp ransoneras normalt inom offentligt finansierad vård, men i nuläget är gränsdragningen väldigt otydlig vad gäller tillstånd som brösthypertrofi.
Historiskt har avdelningens forskning kring brösthypertrofi huvudsakligen handlat om och i samband med operation, men under senare år gått över allt mer till och vilka patienter som har mest nytta av en bröstreduktion.
Några pågående projekt:
- ö bröstrekonstruktion i offentlig regiċċċċċċ
ċċċċċċöٰDzԲٰܰپDz efter fetmakirurgi (kraftig viktnedgång)
För närvarande genomös omkring 5 000 överviktsoperationer (bariatriska operationer) årligen i Sverige. Den efterföljande massiva viktnedgången leder till överskottshud och därmed funktionella och kosmetiska problem samt ett upplevt behov av plastikkirurgi ö att återställa livskvalitet och kroppsuppfattning. När det gäller brösten har viktminskningen en betydande effekt på storlek och hudöverskott.
Enligt de nuvarande svenska riktlinjerna erbjuds bukplastik till utvalda patienter som uppfyller vissa kriterier, medan bröstkirurgi måste finansieras av patienterna själva. Flera länder med offentligt finansierade sjukvårdssystem har beskrivit tillgången till plastikkirurgi efter massiv viktnedgång som ett "postkodlotteri". I vilken utsträckning det finns ett upplevt behov av plastikkirurgi ö brösten efter massiv viktnedgång är till stor del okänt.
Patienter som har gått ner i vikt och därefter genomgår bröstreduktionskirurgi kan ha andra behov jämöt med de som inte gjort viktminskning. De kan till exempel behöva särskilt anpassade kirurgiska tekniker, ha en öändrad näringsstatus och uppleva en annorlunda sårläkningsprocess. Trots att man ofta tror att patienter efter bariatrisk kirurgi löper en högre risk ö komplikationer än de som inte genomgått en sådan operation, visade en översikt från 2021 att ingen av de studier som inkluderades var kontrollerade. Dessutom var de flesta av studierna retrospektiva fallserier med patientgrupper som varierade mellan 43 och 481 personer (Marouf A och Mortada H, Aesthetic Plast Surg 2021, 45:2810-2820).ċċċċċċ
Därö är det vetenskapliga underlaget lågt ö huruvida komplikationsfrekvensen faktiskt är öhöjd hos postbariatriska patienter samt vilka specifika riskfaktorer som finns ö komplikationer i denna patientgrupp.
I gruppen genomös en nationell registerstudie som kombinerar data från olika register, bland annat och , ö att undersöka öekomst av bröstrekonstruktion efter massiv viktnedgång samt konsekvenser av viktnedgången ö postoperativa komplikationer och typ av kirurgi som krävs.
Samarbetspartners
Interna
- Akademistatistik, avd ö samhällsmedicin och folkhälsa, professor Anna Grimby-Ekman,
- Hälsoekonomi, avd ö samhällsmedicin och folkhälsa, professor Mikael Svensson
- Lundbergslaboratoriet ö diabetes, professor Ulf Smith
- Sjukgymnastik, Sektionen ö hälsa och rehabilitering, professor Monika Fagevik Olsen
Externa
HTA-projekt som forskargruppen deltagit i
Läs mer om Sahlgrenska Universitetssjukhuset
- , 2021
- , 2019
- , 2017
- , 2015
Pågående doktorandprojekt
- Prospektiv, randomiserad studie av komplikationer, livskvalitet och hälsoekonomi vid senrekonstruktion av bröst - doktorand Fredrik Brorson
- Autologous versus implant-based breast reconstruction in non-radiated (GoBreast II): Validation of outcome measures and one-year results of a partially randomised patient preference trial - doktorand Emma Hutchins
- Direktrekonstruktion av bröst med dermal slynga och implantat - doktorand Christian Jepsen
-
Effect of expectations, body image, and complications on the outcome of breast reconstruction - doktorand Linn Weick
- Brösthypertrofi: operationsindikationer, patientperspektiv och hälsoekonomiska aspekter - doktorand Emmelie Widmark Jensen
Avhandlingar
-
Jonas Löfstrand 2024 - ,
Håkan Hallberg, 2019
Andri Thorarinsson, 2017
Richard Lewin, 2016- ,
Clas Lossing, 2000
Deltagare i projektet
- Adj professor Emma Hansson
- Adj universitetslektor Susanne Ahlstedt Karlsson
- äٱǴڱǰ Anna Elander
- Med.dr. Anna Paganini
- Med.dr. Emma Hutchins
- Med.dr. Jonas Löfstrand
- Docent Mattias Lidén
- Doktorand Christian Jepsen
- Doktorand Fredrik Brorson
- Doktorand Emmelie Widmark Jensen (leg läkare)
- Doktorand Linn Weick (psykolog)
- FOU-sjuksköterska Susanne Meyer
Vår forskning i media
[24-10-21]
[24-10-04]
[24-03-11]
[24-02-21]
[23-12-22] Tio miljoner till studie om återskapande av bröst
[23-11-06]
[21-03-22]
