Svalbard Permafrost Landforms as Analogues for Mars (SPLAM)
Kort beskrivning
Mars är den mest jordlika planeten i solsystemet och en huvudkandidat för möjligt liv utanför jordens biosfär. Ett led i att nÃ¥ svaret pÃ¥ den fundamentala frÃ¥gan - om vi är ensamma - mÃ¥ste vi känna till den geologiska och klimatologiska historien. I vÃ¥r forskning använder vi Svalbard som en jämförande ³¾¾±±ôÂáö till Mars nordliga och sydliga regioner. Dessa landformer kan hjälpa oss att förstÃ¥ Mars klimatologiska utveckling, peka pÃ¥ beboeliga omrÃ¥den och möjligheter för framtida bemannade missioner att nÃ¥ en viktig resurs.
Svalbard - en jämförande ³¾¾±±ôÂáö
Den unga Mars präglades av flytande vatten pÃ¥ ytan och detta ser vi spÃ¥r av idag genom bevarade flodbäddar, deltan och urgamla sjöar. Mycket av det ursprungliga vattnet har gÃ¥tt förlorat genom processer till rymden. Idag är Mars en kall och torr planet, men vi hittar betydande mängder vatten bevarat som is. Den Ã¥terfinns som markbunden is likt vÃ¥ra permafrostregioner pÃ¥ jorden och som bevarade glaciärer. Landformerna i permafrosten och glaciärerna visar stora likheter med motsvarande landformer i jordens kalla omrÃ¥den. I vÃ¥r forskning använder vi Svalbard som en jämförande ³¾¾±±ôÂáö till Mars nordliga och sydliga regioner. Dessa landformer kan hjälpa oss att förstÃ¥ Mars klimatologiska utveckling, peka pÃ¥ beboeliga omrÃ¥den och möjligheter för framtida bemannade missioner att nÃ¥ en viktig resurs. Viktiga verktyg i forskningen är satellit- och flygburna data, fältarbete och Geografiska Informationssystem (GIS).
Fysiska förändringar i Arktis
Arktis är det område på jorden som påverkas mest av den globala uppvärmningen. Förändringarna kan bland annat spåras den upptinade permafrosten och i de retirerande glaciärerna. Det är viktigt att få en snabb överblick hur de olika systemen reagerar på denna förändring. Genom högupplöst flygbildsdata och höjdmodeller, samt fältarbete i över mer än ett decennium, kan vi i detalj kvantifiera de processer som bidrar till förändringar i det fysiska landskapet. Vi har genom två flygkampanjer, under 2008 och 2020, samlat in värdefulla data för att besvara frågor rörande förändringar, magnitud och frekvens, och typer av processer. Vår forskningen kompletteras med historiska flygbild-och satellitdata ända från 1936.
Tre undersökningsområden
I projektet har forskargruppen fokus på tre undersökningsområden som berör:
- Avsmältning av marker med underliggande massiv is
- Utvecklingen av massrörelser
- Förändringar i strukturmark
