åets roll i segregations- och gentrifieringsprocesser: åliga landskap i Göteborg
Kort beskrivning
I vår forskning undersöker vi segregations- och gentrifieringsprocesser i Göteborg ur ett åvetenskapligt perspektiv. Genom att undersöka hur å används i fyra Göteborgsområden (Frölunda, Gamlestaden, Gårdsten, Nya Hovås) vill vi klargöra hur de två processerna samverkar och hur de återspeglas i det åliga landskapet. Vi undersöker vilka å som är mest synliga i de olika områdena, hur enskilda å används med skilda funktioner vid olika tillfällen och hur föreställningen om olika ås värde och användningsområde påverkar människors agerande och rörelsemönster.
Bakgrund
Staden framställs gärna som en plats där fysisk och social rörlighet äger rum, en frihetens och möjligheternas plats där människor möter varandra. Verkligheten ser dock ofta annorlunda ut. Många städer präglas av rumslig, social och ålig segregation, där människor med olika bakgrund, utbildning, arbete och å lever åtskilda och sällan möts. Detta är även fallet i Göteborg där en ny rapport från Göteborgs stad (Jämlikhetsrapporten 2017) visar att segregationen och de sociala klyftorna i staden alltjämt ökar. Samtidigt pågår det också ett mycket omfattande nybyggnads- och renoveringsarbete i Göteborg. Många stadsdelar genomgår en statushöjande gentrifiering vilket ofta medför att mindre bemedlade människor tvingas flytta samtidigt som nya grupper flyttar in.
Syfte, mål och betydelse
Projektet åets roll i segregations- och gentrifieringsprocesser: åliga landskap i Göteborg berikar den samhällsvetenskapliga forskningen om segregation och gentrifiering med ett åligt perspektiv. Vi vill i projektet klargöra hur de två processerna samverkar och återspeglas i det åliga landskapet, och hur detta påverkar olika sociala aktörers val och därmed bidrar till eller motverkar segregation och gentrifiering. Begreppet åliga landskap beskriver hur å används på skyltar och i inskriptioner i det offentliga rummet, och hur sådan åanvändning samspelar med sociala aktörer, strukturer och processer. En grundtanke inom studiet av åliga landskap är att enskilda ås värde och synlighet på en plats bestäms av fördelningen av politisk och ekonomisk makt. Sociala aktörer återskapar ofta åliga värdehierarkier i vardagen genom att till exempel använda engelska, som skapar en internationell image, vid sidan om svenska i en skylt för att locka kunder, eller genom att undvika fleråig skyltning i en skola där merparten av eleverna talar ett annat å än svenska hemma.
Projektet syftar ytterst till att förklara varför och hur enskilda å tillskrivs olika värde på olika platser liksom hur denna värdering bidrar till eller motverkar segregation och gentrifiering. För att kunna göra detta dokumenterar och analyserar vi det åliga landskapet i sex Göteborgsområden med varierande historia, demografisk sammansättning och socioekonomisk karaktär: Frölunda, Gamlestaden, Gårdsten, Nya Hovås.
ұԴdzöԻ
Projektet genomförs av fem erfarna forskare i tre olika arbetspaket. I det första arbetspaketet dokumenterar vi å på skyltar och andra underlag med hjälp av kamera. Vilka å syns mest i de olika stadsdelarna? Används speciella å för olika verksamheter? Dokumentationen låter oss analysera de åliga konstellationer och hierarkier som präglar de olika stadsdelarna och förklara hur de används i olika funktioner.
I det andra arbetspaketet intervjuar vi kommunala tjänstemän, fastighetsägare och entreprenörer, liksom människor som bor i området och andra som på olika sätt interagerar med områdena. Vi analyserar sedan intervjuerna för att undersöka hur människor som planerar, investerar och vistas i området upplever det åliga landskapet och hur detta påverkar deras agerande och dagliga liv. I denna del av undersökningen utgör individers röster och berättelser om det egna området en viktig del. Hur ser de på fleråighet, vilka föreställningar har de om olika ås värde och användningsområden? Deltagarnas svar på dessa frågor kan hjälpa oss förstå hur det åliga landskapet påverkar individers rörelsemönster inom staden.
I det tredje arbetspaketet undersöker vi hur de studerade Göteborgsområdena framställs i kommunala plandokument, arkitektvisioner och lokala media. Vilka bilder och berättelser om de olika stadsdelarna, deras invånare och de å som de förknippas med konstrueras i dessa texter och media? Hur förhåller sig dessa bilder och berättelser till de första två arbetspaketens kartläggning av det åliga landskapet och människors föreställningar om detsamma?
Presentationer
2024
- Löfdahl, Järlehed & Wojahn. Att navigera och förhandla vithet: göteborgska finsk-, somalisk- och arabisktalares erfarenheter av rasifiering, (o)synlighet, och (im)mobilitet. NordAnd 16, Södertörns Högskola, 12 juni.
2023
- Johan ä. City of dreams? Legitimation and contestation around high-rise monuments and artistic counter-monuments in Gothenburg, Sweden. Linguistic Landscape Workshop 14: Utopia and Dystopia. Madrid, 6 september 2023.
2022
- Vertikalitet i Göteborgs stadsutvecklingsdiskurs, Svenskans beskrivning 38, Örebro Universitet, 4 maj
- En relationell blick på å, plats och segregation. Observationer från enkätsvar i Göteborgs åliga landskap, Platser i rörelse – så arbetar jag med plats, Institutet för å och folkminnen, 18 maj
- ås närvaro i stadsrummet: Online/offline i Göteborgs åliga landskap, Platser i rörelse – så arbetar jag med plats, Institutet för å och folkminnen, 18 maj
2021
- åliga hierarkier i Göteborg, , årådet, Stockholm, 5 maj 2021
- Segregation and (im)mobilization: Examining the Arabic-Islam-mosques nexus in the immigrant neighbourhood of Bellevue, Gothenburg, , University of Turin, Genova, Italy, 27-28 maj 2021.
- The heterotopic ambivalences of urban entrepreneurialism: the case of Business Improvement District Gamlestaden and the Bellevue industrial area, , University of Hong Kong, 7-10 juni 2021
- Tre moskénamn i Göteborgs åliga landskap, Den 17 Nordiska Namnforskarkongressen, Helsingfors universitet, 8-11 juni 2021.
2020
- Invisible Mosques in Scandinavia's Urban Landscape, ,
Köpenhamns universitet 22-24 januari 2020 - åets roll i gentrifierings- och segregationsprocesser: åliga landskap i Göteborg, Högre seminariet, Institutionen för nordiska å, Uppsala universitet 18 mars 2020
- åliga hierarkier i Göteborg: en intersektionell och jämförande analys av finskans och somaliskans synlighet och status, ASLA 2020: ålig mångfald, Göteborgs universitet 23-24 april 2020
-
”Finskan i Göteborg. En intersektionell analys av en plats åliga hierarkier.” Göteborgs Stads sverigefinska råds utbildningsdag, 29 september 2020.
-
The ambiguities of ordering ’chaos’: BID Gamlestaden vs. Bellevue Industriområde, Governing urban aesthetics / the aesthetics of urban governance: a discussion of Business Improvement Districts (BID) in different geographic and political-economic settings, Workshop at University 91̽, 10 december 2020.
2019
- å, segregation och gentrifiering i Göteborg. åoktoberfestivalen, Halmstad Högskola, Oktober 2019.
- ’World-class’ segregation, or entrepreneurial language and place-making in Nya Hovås. Hebrew University of Jerusalem and Tel Aviv University, november 2019.
- Entrepreneurial naming and scaling: the case of Nya Hovås. Names in the Economy 6, Uppsala University.
- Signs of urban change in Gothenburg: Investigating segregation and gentrification processes with a linguistic landscape perspective. Signs of Urban Change, Birkbeck, London,
- ‘World-class’ segregation, or entrepreneurial language and place-making in Nya Hovås. Linguistic Landscape Studies: Sharing knowledge and solving problems, Umeå University,
Publikationer
2024
Järlehed & Löfdahl.
ä. . Svenskans Beskrivning 38.
Maria Löfdahl, Johan Järlehed, Daniel Wojahn, Tommaso M. Milani, Tove Rosendal, Helle Lykke Nielsen. . Multilingua - Journal of Cross-cultural and Interlanguage Communication.
2023
Johan Järlehed, Tommaso M. Milani, Tove Rosendal. , Linguistic Landscape.
Sean P. Smith, Johan Järlehed, Adam Jaworski. . Language in Society.
Johan ä. Matarvspodden 19. Halv special och falafel - å och
2022
Rosendal, Nielsen, Järlehed, Milani, Löfdahl (2022) , Linguistic Landscape.
Järlehed (2022) , Social Semiotics.
Maria Löfdahl, Johan Järlehed, Tommaso M. Milani, Helle Lykke Nielsen och Tove Rosendal:
Helle Lykke Nielsen, Maria Löfdahl, Tove Rosendal, Johan Järlehed, Tommaso M. Milani:
2021
Järlehed, Löfdahl, Milani, Nielsen, Rosendal:
En populärvetenskaplig sammanfattning av en artikel som vi skrivit om moskénamn i Göteborg:
2020
""
Järlehed, Löfdahl, Milani, Nielsen, Rosendal: (extern länk till publikationen)
Järlehed, Nielsen, Rosendal: Language, food and gentrification: signs of socioeconomic mobility in two Gothenburg neighbourhoods
, Västarvet, Kunskap & fakta om Västra Götalands natur- och kulturarv.
Medverkande forskare
- Johan Järlehed, Institutionen för svenska, fleråighet och åٱԴDZDz, projektledare
- Tove Rosendal, Institutionen för å och litteraturer
- Tommaso Milani, Institutionen för svenska, fleråighet och åٱԴDZDz
- Maria Löfdahl, institutet för å och folkminnen
- Helle Lykke Nielsen, Syddansk universitet
Intervju i Sveriges Radio Finska
Johan Järlehed intervjuas om finskans och somaliskans synlighet, rörlighet och status i Göteborg.