Stadsodling som mötesplats i Göteborg, Budapest och Bukarest: Att bygga samarbetsförmåga för hållbarhet i skilda socio-ekonomiska kontexter
Kort beskrivning
Stadsodling blir allt populärare i städer världen över. Motiven varierar alltifrÃ¥n en avkopplande fritidssyssla till nödvändig matförsörjning. Vilken roll stadsodling spelar bestäms bland annat av städers, och dess invÃ¥nares, ekonomiska position, men hur stadsodling utvecklas pÃ¥verkas ocksÃ¥ av politiska faktorer och lokala myndigheters Ã¥tgärder. Odling kan initieras och utvecklas nerifrÃ¥n-och-upp, spontant och behovsdrivet, eller kan ingÃ¥ i lokala beslutsfattares eller andra aktörers medvetna plan för en attraktiv livs³¾¾±±ôÂáö, dvs mer uppifrÃ¥n-och-ner initierat och styrt. Hur odlingsmöjligheter formas och trädgÃ¥rdar och odlingsplatser designas pÃ¥verkar vilka praktiker och sociala relationer som utvecklas.
Projektet undersöker hur olika former av odling i stads³¾¾±±ôÂáö bidrar till social och ³¾¾±±ôÂáömässig hÃ¥llbarhet, och vilka begränsningar som rÃ¥der vad gäller att Ã¥stadkomma dessa saker. Studien bidrar även med kunskap om hur övergripande planering och design av trädgÃ¥rdar, som gröna infrastrukturer och mötesplatser i staden, kan bidra till hÃ¥llbarhet. VÃ¥rt specifika bidrag är en jämförande studie av städer som representerar olika positioner i det globala ekonomiska systemet och olika former av styrning av staden (Göteborg, Bukarest, Budapest), och därtill studerar vi olika trädgÃ¥rdsprojekt inom dessa städer vilka inbegriper människor frÃ¥n olika sociala grupper och skikt. VÃ¥r forskningsstrategi bygger pÃ¥ en uppifrÃ¥n- och-ner-logik som är anpassad till att fÃ¥nga hur trädgÃ¥rdspraktiker och processer kan, eller inte kan, bygga sociala relationer, kollektiv handlingsförmÃ¥ga och kunskapsutbyte bland människor frÃ¥n olika sociala grupper och skikt. Samtidigt undersöks hur kontextuella faktorer inverkar pÃ¥ och begränsar hur de olika fallen utvecklas.
Forskningsfrågorna är:
1) Hur möjliggör sociala band som utvecklas genom odling ekologiska livsstilar och resiliens vad gäller matproduktion?
2) Hur bidrar stadsodling till social hållbarhet genom att erbjuda mötesplatser, delad kunskap och samarbetsförmåga över sociala gränser?
3) Hur påverkas de undersökta fallen av vidare sociala, ekonomiska och politiska faktorer och hur kan policy och design stärka stadsodlingens bidrag till hållbarhet?
Projektdeltagare: Kerstin Jacobsson (projektledare), Ioana Florea, Agnes Gagyi och Ylva Wallinder.