91̽»¨

Orgeln är en viktig komponent i kyrkomusikalisk praxis, bÃ¥de i evangelisk-luthersk och katolsk kyrkotradition. Instrumentet ingÃ¥r även i icke-konfessionella sammanhang. Det är till exempel inte ovanligt att konserthallar är utrustade med orglar eller att orgelkonserter utan specifik religiös anknytning hÃ¥lls i kyrkor. Orgeln kan därmed sägas ingÃ¥ i sÃ¥väl konfessionella som icke-konfessionella musikaliska praktiker. 

I svenska utbildningssammanhang bedrivs orgelutbildning till största delen inom ramen för kyrkomusikutbildningar. Denna studie har för avsikt att undersöka hur folkhögskolor och högskolor beskriver och definierar orgelutbildning, vad de ser som viktiga kunskaper, hur undervisningen läggs upp – och varför.

Fokus ligger pÃ¥ orgelutbildning i relation till yrkesfältet. Ett intresseomrÃ¥de är hur Svenska kyrkan har engagerat sig och hanterat utbildningsfrÃ¥gor sedan de skildes frÃ¥n staten. En annan aspekt som har haft pÃ¥verkan pÃ¥ all högre utbildning i Sverige är Bolognaprocessen. Studiens syfte är att utveckla kunskap om hur dessa samhällsförändringar har pÃ¥verkat svensk orgelutbildning. 

Exempel på sådana förändringsprocesser är införandet av den tredelade utbildningstrappan inom högre utbildning (kandidat-, master- och forskarutbildning) och Svenska kyrkans etablering av en egen examensordning, Svenska kyrkans kyrkomusikerexamen.

Datainsamling kommer att ske genom intervjuer med ansvariga för orgelutbildningar i Sverige, och förfrÃ¥gan kommer gÃ¥ ut till alla skolor som har nÃ¥gon sorts orgelutbildning. Även ansvariga för kyrkomusikutbildningen vid Svenska kyrkans utbildningsinstitut (SKUI) kommer att tillfrÃ¥gas, för att fÃ¥ ett arbetsgivarperspektiv. 

Utöver intervjuer kommer utbildnings- och kursplaner samt andra relevanta dokument, sÃ¥som utredningar om orgel- och kyrkomusikutbildning, att analyseras. 

Forskningsprojektet genomförs inom ämnet musikpedagogik.