
Vems vattenkropp? Naturens rättigheter som ³¾¾±±ôÂáöförvaltning i Sverige
Kort beskrivning
Vi befinner oss mitt i en planetär nödsituation, och sökandet efter verktyg som möjliggör en kursändring för en stor del av mänskligheten är av existentiell betydelse. Våra fossildrivna och utvinningsinriktade moderna industrisamhällen planeras enligt en världsbild där människan har sett sig själv som överordnad naturen, med en obegränsad rätt att dominera, kontrollera och exploatera den. Vad händer om vi istället erkänner att människans överlevnad är intimt förknippad med naturens rätt att överleva - vilken utveckling för omställning skulle då frigöras?
Huvudsyftet med forskningsprojektet är att analysera hur konceptet och tillämpningen av naturens rättigheter kan förstås och eventuellt integreras i svensk lag.
Vi kommer särskilt att undersöka processen att göra sjön Vättern till ett juridiskt subjekt.
Vi befinner oss mitt i en planetär nödsituation, och sökandet efter verktyg som möjliggör en kursändring för stora delar av mänskligheten är av existentiell betydelse. Våra fossildrivna industriella moderna samhällen är planerade enligt en världsbild där människan har sett sig själv som överordnad naturen, med en obegränsad rätt att dominera, kontrollera och exploatera den. Vad händer om vi istället erkänner att människans överlevnad är intimt förknippad med naturens rätt att överleva - vilken utveckling för omställning skulle då frigöras?
Enligt de tvÃ¥ rapporterna frÃ¥n IPCC (2022) och IPBES (2019), som sammanfattar forskningen om klimat och biologisk mÃ¥ngfald, är det nödvändigt att använda systeminnovationer pÃ¥ en kulturell och lagstiftande nivÃ¥ för att skydda och Ã¥terställa livsuppehÃ¥llande ekosystem relaterade till vatten. Att erkänna naturens rättigheter (NR) i lagstiftningen är en systeminnovation som har prövats runt om i världen med oväntat goda resultat när det gäller att hantera komplexa ³¾¾±±ôÂáöfrÃ¥gor. Det finns dock fortfarande mycket arbete kvar att göra när det gäller hur man förstÃ¥r NR, hur man motiverar det moraliskt och hur man implementerar NR lokalt – om det ska ha global inverkan.
Huvudsyftet med forskningsprojektet är att analysera hur NR kan förstås och eventuellt integreras i svensk lag och vilken hållbar utveckling detta skulle möjliggöra. Vi kommer specifikt att utforska processen kring att göra Vättern till ett juridiskt subjekt - och därigenom analysera vilka former av samhälleliga förändringar som är möjliga om naturen erkänns ha juridiska och medföljande moraliska rättigheter.
I sex stycken omställningslabb kommer vi att undersöka hur situationen för Vättern skulle förändras om sjön hade rättigheter; kan detta säkerställa dess överlevnad som ett värdefullt ekosystem? Detta projekt fokuserar pÃ¥ hur en demokratisk rättvis omställning kan stödjas av en förändrad ³¾¾±±ôÂáökultur och ³¾¾±±ôÂáölagstiftning genom att utvidga den demokratiska styrningen till att omfatta naturen som ett subjekt. Fokus ligger pÃ¥ hur naturens rättigheter har använts och potentiellt skulle kunna användas som mekanism för att hantera en komplex uppsättning ³¾¾±±ôÂáöfrÃ¥gor pÃ¥ lokal, nationell och internationell nivÃ¥.
Deltagare
-
Martin Hultman Docent i teknik-, vetenskaps och ³¾¾±±ôÂáöstudier, Chalmers
-
Åsa Nilsson Dahlström Universitetslektor i globala studier, HLK, Jönköping University
-
Thomas Laurien Designer, universitetslektor i design, HDK-Valand, Göteborgs universitet
-
Marie Widengård Forskare vid institutionen för Globala studier, Göteborgs universitet
-
Mariam Kanyama Carlsson Miljöjurist samt doktorand på Chalmers