West Sweden Asthma Study – klinisk epidemiologi kring astma och allergier

Sidans innehåll

West Sweden Asthma Study – klinisk epidemiologi kring astma och allergier

Forskningsprojekt

Pågående forskning

�ʰ��ä��

Sahlgrenska akademin, institutionen för medicin, avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition, Krefting Research Centre

Samarbetspartners

Västra Götalands Barn, Ä��Ա�sområde Pediatrik, Göteborgs universitet

�󾱲Բ��Բ��ä��

VBG Gruppen Herman Kreftings Stiftelse för astma- och allergiforskning, Hjärt-Lungfonden, Wallenbergstiftelsen, ALF VG-regionen, Vetenskapsrådet

��å��

Hälsa & medicin

Ä��Ա�

Lungmedicin och allergi Folkhälsovetenskap, global hälsa, socialmedicin och epidemiologi

Kort beskrivning

Astma och allergier tillhör de stora folkhälsosjukdomarna. Forskningsprojektet studerar förekomst och klinisk karakteristik av astma och allergi i ett befolkningsmaterial. West Sweden Asthma Study (WSAS) startade 2008 och innefattar såväl postala enkäter samt djupgående kliniska undersökningar och strukturerande intervjuer. I studien ingår flera olika grupper av deltagare som följs över tid. Särskilt fokus ligger just nu på studier av svår astma och på könshormoners inverkan på astma. Vi arbetar också med att koppla samman data som vi har samlat in med data från olika register. Inom projektet har vi en egen forskningsklinik med särskilt utbildade forskningssjuksköterskor samt biomedicinska analytiker som varje år träffar hundratals deltagare i de många projekt som pågår på Krefting Research Centre.

Sedan West Sweden Asthma Study påbörjades har närmare hundra vetenskapliga artiklar publicerats. Vi har kunnat visa att användningen av astmamediciner femfaldigats sedan 1990-talet men att följsamheten ofta är låg, att många astmatiker inte har tillräcklig kontroll över sin sjukdom och att det skydd man får av allergier genom att växa upp på bondgård kvarstår hela livet. Läs mer om våra forskningsprojekt och se ett urval av våra publikationer nedan.

Huvudsakliga forskningsprojekt

Klinisk astmaepidemiologi

Bakgrund

Astma tillsammans med allergiska sjukdomar tillhör vår tids stora folksjukdomar och utgör bland barn och vuxna upp till medelåldern den allra största sjukdomsgruppen. Förekomsten av astma har ökat väldigt mycket i stora delar av världen. Man uppskattar att 300-400 miljoner människor har astma. För vårdens dimensionering är det viktigt att veta om förekomsten av stora folksjukdomar som astma förändras över tid. Ändrad miljöexponering och livsstil kan vara av betydelse för incidens, progress av sjukdom, remission och relapse.

��å��ä�ٳٲԾ��Բ�

Det övergripande syftet med studien är att göra en epidemiologisk uppdatering av prevalens, incidens, remission och relapse av astma samt vilka faktorer som samvarierar med dem. Vi använder tvärsnittsdata och longitudinella data från både postala enkätstudier och omfattande kliniska undersökningar.

Resultat

Studien startade 2008 och har genom åren resulterat i närmare 100 vetenskapliga artiklar. Många olika forskare från skilda discipliner har varit involverade.

Bland våra nyare resultat har vi kunnat visa att astmaprevalensen har ökat något 2008-2016 och ligger nu på drygt 11 procent. Den största ökningen sågs i åldersgruppen 16-25 år. Även prevalensen av luftvägssymtom ökade i Västra Götaland under tidsperioden. Förekomsten av allergisk rinit var det vanligaste symtomet och det visade också på den största ökningen. Preliminära data visar att incidensen av astma ligger kvar på ca 2/1000/år och samvarierar med kvinnligt kön och förekomst av allergisk rinit.

Eftersom publikationerna är många till antalet har vi gjort en kort sammanfattning av vad vi tidigare har visat:

Trots att en femfaldig ökning av användningen av astmamedicin har skett sedan tidigt 1990-tal, och att användningen av inhalationssteroider har ökat från 1,5 till 7,7 procent i befolkningen så har följsamheten till astmamedicinering visats vara låg. Det finns förbättringspotential i astmavården för att förbättra följsamheten generellt hos astmatiker och därigenom astmakontroll.

Genom några få frågor i den postala enkäten från 2008 kunde en grupp astmatiker med multipla symptom trots användning av astmamedicin identifieras. De utgjorde 2 procent av befolkningen och 25 procent av alla astmatiker. Definitionen var associerad till kliniska tecken på svårare sjukdom och berodde inte på sämre följsamhet. Genom att definiera symptom som tydde på svår astma och undersöka dessa fenotypiska tecken kunde vi visa att minst 1/3 av alla med astma har minst ett tecken på svår sjukdom och att variationen är stor.

Förekomsten av fenotypen med astma-KOL överlapp utgjorde 3 procent av befolkningen. De har sämre lungfunktion och fler kliniska symptom än de med endast astma eller KOL. Rökning har en negativ påverkan på luftvägarna redan efter ett fåtal år, vilket är särskilt tydligt bland unga kvinnor som inte bara röker mer än unga män, utan ofta har en tidigare rökdebut och en högre förekomst av bronkitiska symptom. I samarbete med OLIN-studierna har vi visat att användning av e-cigaretter är vanligast bland rökare, och de som använder både vanliga cigaretter och e-cigaretter har en högre förekomst av luftvägssymtom.

Avseende rinit har vi kunnat visa att den skyddande effekten av att växa upp på lantgård på förekomsten av rinit, som tidigare visats i studier på barn, kvarstår under hela livet. När det gäller allergisk sensibilisering har särskilt pollensensibilisering ökat liksom multisensibilisering, där den senare samvarierar starkt med astma. Överkänslighet mot födoämnen visar en stigande trend bland vuxna, korrelationen med specifikt IgE, vilket skulle visa på allergi, är dock generellt låg.

WSAS har många användningsområden: selekterade urval har ingått i mekanistiska studier och slumpurvalet har fungerat som kontrollmaterial för studier av en svensk normalekvation för lungfunktion, skolios, esofagusatresi och samt svåra väsningar i barndomen.

Gruppmedlemmar som arbetar med projektet

Eivind Borna

Hannu Kankaanranta

Bo Lundbäck

Linda Ekerljung

Svår astma i befolkningen

Könshormoner och astma hos kvinnor

Datadriven fenotypning av obstruktiva lungsjukdomar

ReSpiraTory EpidemioLogy Research PLAtfoRm (STELLAR)

Födoämnesintolerans i befolkningen med fokus på histamin, gluten och laktos

Bakgrund

Histaminintolerans (HIT) rapporteras sedan flera decennier tillbaka, men trots detta är kunskapen kring bakgrund och behandling oklar, den exakta prevalensen är okänd men uppskattas till ca 1 procent. Histaminintoleransens patofysiologi är oklar men tros vara icke IgE-medierad födoämnesöverkänslighet. Histamin och andra bioaktiva aminer finns i vissa livsmedel och vidare kan vissa födoämnen frisätta kroppseget histamin.

Det finns ett relativt svagt vetenskapligt underlag för att överkänslighet delvis beror på nedsatt aktivitet av diaminoxidas (DAO), som är huvudenzym inblandat i histaminnedbrytningen. Det saknas kunskap om hur man kliniskt kan använda och utvärdera DAO hos patienterna.

Laktosintolerans kännetecknas av helt eller delvis begränsad förmåga att bryta ned kolhydraten laktos som finns naturligt i mejeriprodukter som mjölk, fil, yoghurt, grädde. Senare års forskning har definierat laktos som kolhydrat med ökad fermentationsförmåga hos personer med funktionellt magtarmbesvär, så kallas IBS.

Den mest definierade orsaken till överkänslighet mot gluteninnehållande spannmål är celiaki. Celiaki borde diagnostiseras hos läkare genom att kontrollera antikroppar i blodet och i de flesta fall göra en tunntarmsbiopsi. Det har diskuterats att diagnos utan biopsi kan ställas om hög koncentration av transglutaminasantikroppar föreligger. Mot bakgrund av ett ökat spektrum med sjukdomar där gluteninnehållande livsmedel anses bidra till besvären är det fler och fler personer som väljer att äta gluten- och laktosfritt. Antalet som väljer bort gluten ur kosten i Nordiska länderna har man begränsad kunskap om.

��å��ä�ٳٲԾ��Բ�

Studien har som målsättning att bestämma normalintervallet för DAO, om det finns ett patologiskt referensområde samt identifiera faktorer som kan påverka DAO-aktiviteten. Studien har stor klinisk betydelse då antalet frågeställningar och remisser kring misstänkt histaminöverkänslighet ökar inom vuxenallergologin och ute i samhället och på sociala medier. Kunskapen om denna överkänslighetsproblematik är dock mycket begränsad. Vidare har studien som målsättning att mäta förekomsten av själv- och läkardiagnosticerad gluten- och laktosintolerans i befolkningen, beskriva vilken symtombild de drabbade baserar sin självdiagnos på samt avgöra om det finns en koppling till andra födoämneskänsligheter och allergier?

Gruppmedlemmar som arbetar med projektet

Adina Weisheit

Bright Nwaru

Linda Ekerljung

Samarbete med Allergikliniken på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med överläkaren Monica Arvidsson och dietisten Jenny van Odjik

Utvalda publikationer

Suzuki S, Nwaru BI, Ekerljung L, Sjolander S, Mincheva R, Ronmark EP, Ronmark E, Lundback B, Borres MP, Lotvall J. 2019;49(4):495-505.
Nwaru BI, Ekerljung L, Radinger M, Bjerg A, Mincheva R, Malmhall C, Axelsson M, Wennergren G, Lotvall J, Lundback B. . 2019;9(6):e027808.
Borna E, Nwaru BI, Bjerg A, Mincheva R, Radinger M, Lundback B, Ekerljung L. 2019;74(9):1703-15.
Hedman L, Backman H, Stridsman C, Bosson JA, Lundbäck M, Lindberg A, Rönmark E, Ekerljung L. . 2018;1(3):e180789.
Ekerljung L, Mincheva R, Hagstad S, Bjerg A, Telg G, Stratelis G, Lotvall J. 2018;55(5):461-9.
Bjerg A, Ekerljung L, Eriksson J, Naslund J, Sjolander S, Ronmark E, Dahl A, Holmberg K, Wennergren G, Toren K, Borres MP, Lotvall J, Lundback B. . 2016;46(10):1328-36.
Wennergren G, Ekerljung L, Alm B, Bjerg A, Lotvall J, Lundback B. J. 2013;22(2):214-20.
Ekerljung L, Bossios A, Lotvall J, Olin AC, Ronmark E, Wennergren G, Toren K, Lundback B. J. 2011;38(4):825-32.
Eriksson J, Ekerljung L, Lotvall J, Pullerits T, Wennergren G, Ronmark E, Toren K, Lundback B. . 2010;65(11):1397-403.

Deltagare

Hannu Kankaanranta – professor

Linda Ekerljung - docent

Bright Nwaru – biträdande universitetslektor

Rani Basna – post doc, statistiker

Eivind Borna – specialistläkare lungmedicin, doktorand

Adina Weisheit – specialistläkare allergologi, doktorand

Lina Rönnebjerg – leg. sjuksköterska, doktorand

Guo-Qiang Zhang – läkare, doktorand

Muwada Bashir Awad Bashir – läkare, doktorand

Krefting Research Centre

Välkommen till Krefting Research Centre! Här hittar du forskning inom allergi- och lungmedicin.

Avdelningen för invärtesmedicin och klinisk nutrition

Senast ändrad

27 februari 2025

91̽��