91̽»¨

De potentiella svaren på dessa frågor är många, och sinsemellan extremt olika, beroende på både perspektiv och förförståelse. Faktum kvarstår dock att poesin är viktig – i alltifrån låttexter och ordvitsar, till språkinlärningssammanhang, språk- och ideologikritik, och i relation till livets stora händelser.

Frågor om poesins vara och nytta diskuteras på väldigt skilda vis inom olika kunskapstraditioner, vilket gör att ett en viktig betingelse för forskningsområdet är dess tvärfakultativa karaktär. Inom såväl humanistisk, konstnärlig, utbildningsvetenskaplig som samhällsvetenskaplig fakultet finns forskning som kan placeras inom fältet. Just skillnaderna i perspektiv som de olika kunskapstraditionerna ger är ett huvudsakligt incitament av ovan nämnda skäl.

Något som dock skapar fokus – åtminstone i den verksamhet som är knuten till institutionen för litteratur, idéhistoria och religion – är förhållningssättet kring poesi som en kunskapsform, vilket placerar frågor kring epistemologi och didaktik i centrum.

Den verksamhet inom området som bedrivs vid institutionen har inte bara med forskningsfrågor att göra, utan ägnar lika mycket energi åt frågor som har med såväl utbildning som samverkan att göra. Med denna ambition i fokus drivs sedan 2014 ett tvärfakultativt nätverk på Göteborgs universitet. Detta nätverk har under denna tid hållit fortlöpande seminarium minst ett par gånger per termin. Flera av nätverkets medlemmar har dessutom i olika sammanhang presenterat projekt knutna till vår verksamhet i både forsknings- och didaktiska sammanhang.

Kontaktperson för nätverket: Johan Alfredsson johan.alfredsson@lir.gu.se