Tidigare har återkoppling ansetts vara lärarens ansvar men under senare år har allt större tonvikt lagts vid studenternas aktiva medverkan i återkopplingsprocessen.
– Att bedöma och ge Ã¥terkoppling pÃ¥ egna och medstudenternas prestationer anses gynna studenternas ±ôä°ù²¹²Ô»å±ð av bÃ¥de kommunikativa och ämnesmässiga färdigheter, säger avhandlingens författare Elin Nordenström.
Svåra uppgifter
Samtidigt har tidigare forskning visat att bedömning och Ã¥terkoppling är svÃ¥ra uppgifter och vägledning frÃ¥n lärare/instruktörer anses därför nödvändigt. Detta för att hjälpa studenterna att se hur deras egna och medstudenternas prestationer relaterar till ±ôä°ù²¹²Ô»å±ðmÃ¥l och bedömningskriterier. Det saknas dock empiriskt underbyggda studier som visar hur sÃ¥dan vägledning kan se ut.
– Den pedagogiska litteraturen är rik på modeller och riktlinjer för hur lärare/instruktörer kan underlätta och vägleda studenternas medverkan i återkopplingsprocessen, men få studier har undersökt hur detta går till i praktiken, säger Elin Nordenström.
Debriefing-samtal
Hon har undersökt så kallade debriefing-samtal i simuleringsbaserad interprofessionell träning för läkar- och sjuksköterskestudenter vid två svenska universitet. Utbildningen gick ut på att studenterna skulle träna på att arbeta i team bestående av medlemmar från olika yrkesprofessioner. Debriefing-samtalen ägde rum efter det att studenterna hade tränat teamarbete i simulerade patientfall. De innebar att studenterna gemensamt diskuterade, reflekterade över och gav återkoppling på sitt agerande i simuleringen under vägledning av erfarna instruktörer. Avhandlingen bygger på videoinspelningar av 48 debriefing-samtal som genomfördes inom ramen för tio olika träningstillfällen.
Uppstod i stunden
De tre delstudierna undersöker hur instruktörerna vägleder debriefing-samtalen genom att ställa frågor till studenterna och ge återkoppling på deras återkoppling. Resultaten visar att pedagogiska modeller och principer avsedda att främja självreflektion, självbedömning och kamratåterkoppling utgjorde ett stöd för instruktörernas vägledning.
– Men de detaljer som bidrog till att rikta studenternas uppmärksamhet mot relevanta aspekter av deras interprofessionella teamarbete i simuleringarna var inte beaktade i modellerna, utan uppstod i stunden allteftersom samtalen fortlöpte. Små variationer i instruktörernas frågeställningar var till exempel avgörande för hur studenterna analyserade videoinspelningar av sitt eget agerande i simuleringarna. Instruktörernas svar på studenternas kamratåterkoppling hjälpte dessutom till att belysa hur agerandet i simuleringsövningarna relaterade till deras framtida yrkesutövande, säger Elin Nordenström.
För mer information:
Elin Nordenström, telefon: 0733-721530, e-post: elin.nordenstrom@gu.se
Elin Nordenström lägger fram sin avhandling Feedback and instructional guidance in healthcare simulation debriefings vid Institutionen för pedagogik, kommunikation och ±ôä°ù²¹²Ô»å±ð, fredagen den 15:e november kl. 13:00. Plats: sal BE 036, Pedagogen hus B, entréplan, Läroverksgatan 15, Göteborg.
Avhandlingen finns digitalt publicerad: