– Den förebyggande vÃ¥rden behöver öka, primärvÃ¥rden behöver rustas och digitala lösningar införas för en hÃ¥llbar vÃ¥rdorganisation som främjar tillgänglighet och jämlik hälsa, säger Ewa °Â¾±°ì²õ³Ù°ùö³¾, professor och förestÃ¥ndare för det nystartade forskningscentret, Centre for Health Governance vid Göteborgs Universitet.
Det är självklart positivt att människor blir allt äldre och håller sig friska långt upp i åldrarna. Många har aktiva liv och yrkesarbetar i flera år efter pensionen. Tack vare förbättrade behandlingsmetoder kan också människor med kroniska sjukdomar leva längre.
– Men det betyder att hälso- och sjukvÃ¥rden kommer att stÃ¥ inför svÃ¥ra prioriteringar när mÃ¥nga patienter behöver vÃ¥rd samtidigt, säger Ewa °Â¾±°ì²õ³Ù°ùö³¾.
VÃ¥rden har viftat med varningsflaggorna i flera Ã¥r. Den har efterlyst bättre modeller för styrning och mer kunskap om hälsoekonomi för att möta framtida vÃ¥rdbehov med alla dess utmaningar. För att klara omställningen behöver sjukvÃ¥rden hitta nya sätt att styra och organisera verksamheten, förklarar Ewa °Â¾±°ì²õ³Ù°ùö³¾
– Utvecklingen kommer att kräva att forskare och universitet kan tillhandahålla kunskap så att vården kan göra rätt prioriteringar, säger hon.
Kombinerar forskning
Centre for Health Governance är en unik satsning pÃ¥ att kombinera styrnings- och organisationsforskning med hälsoekonomiska teorier och metoder. Tillsammans har ±á²¹²Ô»å±ð±ô²õ³óö²µ²õ°ì´Ç±ô²¹²Ô och Sahlgrenska akademin och ringat in sex forskningsomrÃ¥den som är extra angelägna och där universiteten ligger i framkant. Medicinska teknologier, digitalisering och AI, styrnings- och ersättningsmodeller, standardiserade vÃ¥rdförlopp, jämlik hälsa, samt hÃ¥llbart och hälsofrämjande arbetsliv.
Ewa °Â¾±°ì²õ³Ù°ùö³¾ tar upp digitaliseringen och AI som exempel, där mÃ¥nga inom sjukvÃ¥rden efterfrÃ¥gar stöd i ansvarsfrÃ¥gorna. Vilka effekter har den ökade digitaliseringen pÃ¥ patienterna och personalens dagliga arbete? Och hur stÃ¥r det egentligen till med rättssäkerheten när automatiserade beslutsstöd används i vÃ¥rden?
– Det här är nya arbetssätt som kommer att förändra rutinerna inom hälso- och sjukvården på ett genomgripande sätt. Här ligger vi mitt i prick och kan bidra med vår forskning och kunskap, säger hon.
Med ambitionen att vården ska vara personcentrerad och tillgänglig för alla, finns även risk för att vissa tekniska investeringar väljs bort av ekonomiska skäl. Men frågan är om det är ett kortsiktigt tänkande som är olönsamt i längden. Ett av projekten som nu ska genomföras av Centre for Health Goverance är att studera just det samhällsekonomiska värdet av att införa ny medicinsk teknologi.
– BÃ¥de beslutsfattare och praktiker behöver guidning i styrningsfrÃ¥gor och de juridiska och ekonomiska effekterna av nya arbetssätt och behandlingsmetoder. Ofta har de inte tillräckliga underlag för att göra bra prioriteringar, säger Ewa °Â¾±°ì²õ³Ù°ùö³¾.
Stort intresse
Framtidens vårdbehov ställer även krav på en god förebyggande hälso- och sjukvård, där primärvården förväntas få en ännu viktigare roll. Samtidigt finns en pågående diskussion om hur ersättningsmodellerna ska se ut och hur samarbetet ska organiseras mellan olika vårdinstanser. Även här behövs mer kunskap, som forskningscentret ska kunna bidra med.
– Den röda tråden i vårt arbete är att vi försöker kombinera metoder och teorier, som vanligtvis inte brukar kombineras. Både styrnings- och organisationsforskning kombineras med hälsoekonomisk forskning.
Intresset för det nya forskningscentret har varit stort, inte minst från beslutsfattare och chefer inom vården. Såväl privata som offentliga aktörer har insett att det nya vårdlandskapet ställer stora krav på samverkan. Nu mobiliserar forskarna inom Centre for Health Governance för att kunna leva upp till alla förväntningar.
– VÃ¥r ambition är att bygga upp en infrastruktur runt den här forskningen och att bedriva kunskapsspridning och samverkan, till exempel genom seminarier och workshops. Utmaningen nu är att växa sÃ¥ att vi kan möta det stora kunskapsbehov som finns, säger Ewa °Â¾±°ì²õ³Ù°ùö³¾.
