Brister i förlossnings±¹Ã¥°ù»å±ð²Ô i Europa under pandemin
Det råder brister och stora ojämlikheter i förlossningsvård och nyföddhetsvård i Europa i spåren av pandemin. Det visar en studie där forskare vid Göteborgs och Lunds universitet nu är med och presenterar resultaten.
Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Regional Health Europe. Den bygger på en tvärsnittsstudie där 21 027 kvinnor i tolv europeiska länder, varav 4 800 kvinnor i Sverige, fyllt i en anonym webbenkät under mars 2020 till mars 2021.
Syftet var att utvärdera kvinnors upplevelser av kvaliteten pÃ¥ förlossnings- och nyföddhets±¹Ã¥°ù»å±ð²Ô under covid-19-pandemin enligt WHO:s kvalitetsindikatorer. Det har tidigare saknats jämförande studier som pÃ¥ ett strukturerat sätt utvärderat födande kvinnors uppfattning av vÃ¥rdkvaliteten under pandemin.
Av de 18 063 kvinnor som genomgick värkarbete upplevde hälften att ±¹Ã¥°ù»å±ð²Ô var knapphändig till följd av pandemin. 42 procent uppgav svÃ¥righeter att fÃ¥ tillräcklig hjälp under värkarbetet, och 31 procent med amningen. 62 procent fick inte ha med en egen vald person under sin förlossning.
Studien ger en unik bild
Ansvarig forskare i Sverige är Helen Elden, universitetslektor och docent i reproduktiv och perinatal hälsa vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet, och universitetssjukhusöverbarnmorska på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg.
– Studien är unik i och med att den rapporterar om hur drygt 21 000 kvinnor frÃ¥n tolv europeiska länder har upplevt kvaliteten av förlossnings- och nyföddhets±¹Ã¥°ù»å±ð²Ô under covid-19-pandemin, säger hon.
De flesta resultaten visade att kvaliteten pÃ¥ ±¹Ã¥°ù»å±ð²Ô upplevdes signifikant sämre av kvinnor som förlöstes med kejsarsnitt utan föregÃ¥ende förlossningsarbete. De upplevda skillnaderna i kvalitet pÃ¥ förlossnings- och nyföddhets±¹Ã¥°ù»å±ð²Ô länder emellan var ocksÃ¥ statistiskt signifikanta.
Lägst betyg pÃ¥ ±¹Ã¥°ù»å±ð²Ô gav kvinnor i Kroatien, Rumänien och Serbien. Högst betyg gavs i Frankrike, Luxemburg, Spanien, Sverige och Tyskland. Övriga länder i studien var Italien, Norge, Portugal och Slovenien.
Yngre kvinnor och kvinnor med instrumentella förlossningar skattade en signifikant lägre kvalitet pÃ¥ förlossnings- och nyföddhets±¹Ã¥°ù»å±ð²Ô. I Sverige uppgav 36 procent att de inte gett sitt samtycke före instrumentell förlossning, och bristen pÃ¥ skyddsutrustning var utmärkande.
Allvarliga kvalitetsbrister
Karolina Lindén är barnmorska och biträdande universitetslektor inom vårdvetenskap vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet:
– Sverige sticker ut dÃ¥ 65 procent av de födande rapporterade att personalen saknade nödvändig skyddsutrustning som munskydd och visir vid patientkontakt. En trolig orsak är bristen pÃ¥ skyddsutrustning i starten av pandemin. Ett annat observandum är att kvinnans samtycke sällan efterfrÃ¥gades när födseln avslutades med hjälp av sugklocka. Detta är allvarliga brister i förlossnings±¹Ã¥°ù»å±ð²Ôs kvalitet som kvinnorna belyser.
Mehreen Zaigham är legitimerad läkare och genomgår specialistutbildning i obstetrik och gynekologi. Hon är verksam forskare vid Lunds universitet:
– Nästan en av fyra kvinnor som deltog i studien födde barn i Sverige och de flesta kvinnorna var nöjda med ±¹Ã¥°ù»å±ð²Ô. Att Sverige var en av de länder där kvinnorna skattade en högre kvalitet av ±¹Ã¥°ù»å±ð²Ô pÃ¥ WHO:s kvalitetsindex är positivt, säger hon.
Enligt forskarna kan studieresultaten fÃ¥ betydelse för initiering av förbättringsÃ¥tgärder av förlossnings- och nyföddhets±¹Ã¥°ù»å±ð²Ô i Europa.
– Studien visar pÃ¥ att det är viktigt att förbättra kvaliteten av förlossnings- och nyföddhets±¹Ã¥°ù»å±ð²Ô, minska ojämlikheterna och främja en evidensbaserad, patientcentrerad vÃ¥rd för alla mödrar och nyfödda i Europa bÃ¥de medan pandemin fortfarande pÃ¥gÃ¥r och efterÃ¥t, avslutar Helen Elden.
Titel: