Feministiska serietecknares nya grepp: broderier
I ett par decennier har en vÃ¥g av hantverksaktivism svept över världen, med virkade budskap pÃ¥ lyktstolpar och politiska Ã¥sikter pÃ¥ pärlplattor. Det senaste tillskottet i den sÃ¥ kallade ³¦°ù²¹´Ú³Ù¾±±¹¾±²õ³¾-°ùö°ù±ð±ô²õ±ð²Ô är svenska feministiska serietecknare som broderar fram sina verk.
I Sverige syns ett ökat intresse för hantverk som stickning och virkning, en trend som bara har ökat under pandemin, menar Anna Nordenstam, professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Många broderar vanliga broderier, men det finns också en hel del broderier med humoristiska och feministiska budskap, säger Anna Nordenstam.
Myntar nytt begrepp
Nu har broderierna också letat sig in i seriernas värld. I en artikel i tidskriften myntar Anna Nordenstam och forskarkollegan Margareta Wallin Wictorin vid Karlstad universitet ett helt nytt begrepp: comics craftivism.
– Vi har sett att svenska serietecknare som Åsa Grennvall/Schagerström, Lotta Sjöberg och Sara Granér har använt sig av broderier för att skapa serier.
Slöjdtekniker för att få fram ett budskap
Begreppet comics craftivism har sitt ursprung i craftivism, en bred global rörelse som vill göra världen till en bättre plats genom hantverk och kreativitet.
Själva sakfrågorna handlar ofta om miljö och klimat, feminism eller ekonomisk rättvisa, och rörelsen kan märkas genom till exempel stickade eller virkade budskap runt lyktstolpar, eller politiska åsikter som förs fram på en pärlplatta.
– Poängen med craftivism är att använda sig av olika typer av slöjdtekniker för att få fram ett budskap. Nu har alltså serietecknare börjat skapa serier i broderiform.
Helt igenom broderad bok
Lotta Sjöberg har både publicerat broderade serier i en bok och på Instagram, Sara Granér använder broderierna bredvid andra tekniker som teckning, collage och keramik. Åsa Grennvall/Schagerström gav förra året ut en bok som är helt igenom broderad: Urmodern.
– Alla tre har en feministisk tematik och tar upp aktuella problem, men på lite olika sätt. Lotta Sjöberg och Sara Granér använder sig mycket av ironi, medan Åsa Grennvall/Schagerström i serieform ofta bearbetar relationer och våld.
Varför tror du att dessa broderade serier kommer nu?
– Det vågar jag inte svara på, men det handlar väl om att de vill utvidga och hitta nya former av serietecknandet. De är kreativa och serieskapandet tar nya vägar.
Text: Elin Widfeldt
Bilder: Lotta Sjöberg och Åsa Schagerström
Fotnot: Serietecknaren Åsa Schagerström hette tidigare Grennvall, och hennes böcker finns publicerade under bägge namnen.
Anna Nordenstam är professor i litteraturvetenskap vid Göteborgs universitet, Margareta Wallin Wictorin är lektor i kulturstudier samt docent i konst- och bildvetenskap vid Karlstad universitet.
Deras artikel är en del av forskningsprojektet Feministiska svenska tecknade serier som medium för politisk aktivism och kritik som leds av Anna Nordenstam.
Det var den amerikanska sociologen Betsy Greer som Ã¥r 2003 gav ³¦°ù²¹´Ú³Ù¾±±¹¾±²õ³¾-°ùö°ù±ð±ô²õ±ð²Ô ett namn. Hon var ocksÃ¥ en av dem som lÃ¥g bakom för rörelsen.