91̽»¨

Projektet Stiftvalsen som musikarkiv fokuserar på Pehr Strand som var den främste byggaren av flöjtur under dess storhetstid på 1800-talet. Projektledare och forskningsansvarig för projektet är Johan Norrback vid Högskolan för scen och musik som länge har forskat om äldre musik och instrumentbygge.

– Det här var väldigt dyra saker, lyxprodukter. Det var bara det ledande skiktet i landet som hade råd med dem. Men Strand byggde också andra små enklare instrument, en del vevades för hand, säger Johan Norrback.

Intresset för flöjtur i dag är blandat och pÃ¥ auktioner kan de säljas för allt ifrÃ¥n 30 000 kronor till 300 000. De flesta flöjtur finns pÃ¥ museer, men det finns nÃ¥gra som ägs av privatpersoner.

– Det är människor med ett historiskt intresse som köper dem. De är lite vanligare nere på kontinenten, där det finns även museer som är specialiserade på flöjtur.

Bild

För både allmänhet och nördar

Idén till en webbpublikation föddes i dialog med Centrum för digital humaniora (CDH).

– Jag hade ingen färdig idé, utan fick upp ögonen för nya möjligheter efter att jag sett Aroseniusprojektets portal. Utifrån det har jag pratat med CDH och tillsammans har vi utvecklat och kommit fram till hur vi kan göra.

I stället för en tryckt publikation, som är det klassiska sättet att redovisa vetenskap, blev det en digital publikation.

– Eftersom vi har så mycket data kan vi inte skriva om det. Gränssnittet skapar en designad ingång, en presentation, men om man går till avancerad sökning så kommer man pang på rätt in i databasen, bakom kulisserna. Här kan den nördiga forskaren få specifik information, säger Johan Norrback.

Han har ocksÃ¥ hämtat inspiration frÃ¥n andra projekt som CDH medverkat i, som kartfunktionen i Kartläggning av religion i vardagen. Medeltida helgonkulter i Sverige och Finland.

– Där finns en karta för att kunna placera ut var objekten och platserna finns. Digital humaniora-projekten skapar de här möjligheterna. Just för att det finns andra projekt och lösningar kommer man på hur man kan göra. Förutsättningen för detta är den forskarmiljö som Centrum för digital humaniora skapat. För mig är det jätteinspirerande att det finns en sådan tvärvetenskaplig miljö, så ska forskning fungera.

Fler möjligheter med ny teknologi

Jonathan Westin är forskningssamordnare vid Centrum för digital humaniora. Han har tillsammans med forskningsingenjören Arild Matsson varit med och byggt publikationen, som förklarar den avancerade tekniken med 3D-modeller, animationer och bilder. Det går att vrida modellen, zooma in på olika detaljer och lyssna på stycken. Här finns också traditionell text med referenser, precis som man kan förvänta sig av en vetenskaplig publikation. Skillnaden är att man kan ta del av hela källmaterialet, det går att utforska hela databasen och det krävs inga speciella läsare eller inställningar.

Bild

– Det är ett nytt sätt att publicera vetenskap som frigör oss från många av de begränsningar en bok eller tryckt publikation innebär. Det finns ett värde i att översätta förnimmelser till ord, men att kunna erbjuda läsaren att ta del av det som beskrivs innebär ett nytt förhållningssätt till vad en vetenskaplig publikation kan vara, säger Jonathan Westin.

Detta är första gången CDH hjälper en forskare att publicera sitt material i det här formatet, men tankarna har funnits länge, att testa vilka möjligheter som finns med dagens teknologi.

– Vi vill hjälpa forskare som vill publicera sig på nya sätt. En del har material som inte alltid lämpar sig i tryck utan kräver mer aktivitet och är mer multisensoriskt, säger Jonathan Westin.

Av: Katarina Wignell

, se alla flöjtur och lyssna på musiken