Generationsmöten styrs av effektivitet – riskerar att förlora sitt värde
Kommunalt arrangerade generationsmöten lyfts ofta fram som en lösning för att stärka samhällets sammanhållning. Men en avhandling från Göteborgs universitet visar att dessa möten kantas av motstridiga budskap. De framhålls som viktiga för samhällets överlevnad samtidigt som de saknar politisk förankring och erkännande.
– Det finns en politisk vision om att öka åldersintegration, men samtidigt behandlas generationsmöten som överflödiga. De saknar en tydlig plats i utbildnings- och omsorgspolitiken, och deras praktiska värde förbises, säger forskaren Natalie Davet.
Studie av generationsmöten i Göteborg
Avhandlingen bygger på en studie av två kommunala projekt i Göteborg: Kulturmöten utan gränser (2014 – 2015) och Kulturhus Backaplan – generationsdialog i stadsutveckling (2018 –2019). Projekten engagerade deltagare i åldrarna tre till åttiofyra och genomfördes i både formella utbildnings- och omsorgsmiljöer samt offentliga stadsrum. Genom deltagande observationer, samtalsintervjuer och policyanalys, har Natalie Davet undersökt hur generationsmöten påverkas av samhällets normer kring ålder, tid och plats.
Effektivitet går före relationer
Resultaten visar att generationsmöten ofta formas utifrÃ¥n en idé om effektivitet och resursoptimering. Istället för att ses som en möjlighet till ömsesidigt ±ôä°ù²¹²Ô»å±ð och gemenskap, betraktas de som verktyg för att spara tid och pengar.
– Det finns en idé om att generationsmöten ska vara "hyper-effektiva" – de ska ge snabba resultat, passa in i befintliga tidsramar och bidra till samhällsnyttan på ett mätbart sätt. Det riskerar att reducera mötena till en instrumentell funktion snarare än att låta dem få utvecklas organiskt, säger Davet.
Brist på politiskt stöd
Trots att generationsmöten lyfts fram som viktiga för samhället, saknas de i kommunala riktlinjer och styrdokument. Denna politiska frånvaro gör att initiativen ofta blir kortsiktiga och utan långsiktig strategi.
– Kommunerna har ambitioner om att öka åldersintegration, men utan en tydlig struktur och politiskt erkännande blir generationsmöten en slags osynlig praktik. Deras kunskapsvärde förbises istället för att tas tillvara som en resurs, säger Natalie Davet.
Behov av nya perspektiv
För att generationsmöten ska få en varaktig plats i samhällsplaneringen krävs ett perspektivskifte där de inte reduceras till en ekonomisk fråga. Natalie Davet menar att det behövs en mer inkluderande syn på ålder, där generationsmöten ses som en viktig del av utbildning och social hållbarhet.
– Vi behöver ifrågasätta hur vi organiserar tid, rum och relationer mellan generationer. Om generationsmöten enbart får existera under specifika, tidsbegränsade former, går vi miste om deras fulla potential, säger Natalie Davet.
Avhandlingen visar att generationsmöten kan spela en viktig roll i samhällsbygget – men för att det ska ske krävs en förändrad syn på deras funktion och värde.
Titel:
Kontakt: Natalie Davet, e-post: natalie.davet@gu.se