HiC 2024 ägde rum den 10–11 januari 2024 vid Göteborgs universitet, där tvÃ¥ av Huminfras 12 noder finns: ³§±è°ùÃ¥°ìbanken Text och Göteborgs forskningsinfrastruktur för digital humaniora (GRIDH). Konferensordförande Elena Volodina, forskare och docent vid ³§±è°ùÃ¥°ìbanken Text, berättar att konferensen var tänkt som en typ av öppen undersökning av vad Huminfras noder kan erbjuda digital och experimentell humaniora, som ett sätt att identifiera potentiella bidrag till en planerad Huminfra-handbok.
– Vi tänker oss den kommande handboken som en slags lärobok för användare av Huminfra, där befintliga verktyg och infrastrukturella resurser kommer att presenteras med steg-för-steg-instruktioner.
– Mycket roligt är att denna första konferens för Huminfra var ett initiativ frÃ¥n oss pÃ¥ GRIDH och ³§±è°ùÃ¥°ìbanken Text vid Humanistiska fakulteten i Göteborg, säger Mats Fridlund, biträdande förestÃ¥ndare för GRIDH, docent i digital historia liksom medlem av den nationella ledningsgruppen för Huminfra.
Stort intresse för konferensen
Konferensen visade sig dock bli större än först tänkt. Intresset var stort, både inom och utanför Huminfra, trots att kommunikationen främst hade skett i mer interna sammanhang.
– Vårt huvudsyfte med konferensen var att stärka och främja infrastrukturellt arbete i Sverige och jag ser det stora intresset som ett tecken på att en mötesplats som denna behövs för forskare som arbetar med infrastrukturella komponenter, säger Elena Volodina.
Under två intensiva dagar bjöds konferensdeltagarna på allt från detaljerade presentationer av verktyg och arbetsflöden till konceptuella bidrag om humanioras plats i det infrastrukturella landskapet och översikter över olika noder. Presentationerna varvades med demos i mingelmiljö där möjlighet fanns att på nära håll se och prova på olika verktyg och metoder.
– Särskilt glädjande var att nästan hälften av alla presentationerna hade forskare och forskningsingenjörer vid Göteborgs universitet som medförfattare, säger Mats Fridlund. I förlängningen visar det på den betydande ställning som fakulteten har nationellt inom digital humaniora idag.
Förbereder medlemskap i europeiska konsortiet för kulturarvsdata
En del av programmet ägnades åt det europeiska konsortiet för kulturarvsdata, DARIAH-EU (The Digital Research Infrastructure for the Arts and Humanities), till vilket Huminfra förbereder en ansökan om nationellt medlemskap. DARIAH-EU:s ordförande Toma Tasovac gav en plenarföreläsning kring utmaningar för infrastrukturer inom humaniora, vilken följdes av en paneldiskussion. Även Vetenskapsrådet fanns med under dagen.
– Det var mycket värdefullt att möta DARIAH-EU pÃ¥ plats tillsammans med VetenskapsrÃ¥det. DARIAH fick en tydligare bild av Huminfras bredd som ju omfattar sÃ¥väl kulturarvsdata och digital humaniora som ²õ±è°ùÃ¥°ìteknologi, beteendedata och experimentella metoder. Vi kunde i vÃ¥r tur ställa frÃ¥gor om medlemskap direkt till DARIAH. Och VetenskapsrÃ¥dets närvaro innebar att vi löste mÃ¥nga frÃ¥geknutar genast, säger Huminfras förestÃ¥ndare Marianne Gullberg, professor i psykolingvistik vid Lunds universitet.
Sår frön till nya samarbeten
Som sig bör på en konferens gavs även utrymme till att träffa varandra, bli inspirerade och så frön till nya samarbeten. Marianne Gullberg menar att konferensen varit ett viktigt bidrag till att driva Huminfras verksamhet framåt.
– Vi lär känna varandra och våra verksamheter lite bättre varje gång vi ses. Det i sin tur lägger grunden till solida samarbeten, vilket ju är Huminfras syfte. Och så hade vi enormt trevligt! Det finns en stor entusiasm och energi i gänget som ger kraft i arbetet framåt. Glada skratt in på sena kvällen bådar alltid gott.
Elena Volodina håller med:
– Möjligheten att få kommunicera informellt med konferensdeltagarna är minst lika viktigt som det formella presentationsbaserade upplägget.
När konferensen nu är över tar arbetet med handboken vid och under de närmaste månaderna kommer alla som deltagit med bidrag under HiC 2024 att uppmanas att skicka in kapitel.
– Om det blir en eller flera volymer återstår att se, men vi förväntar oss en hel del spännande arbete framgent, säger Elena Volodina.
Text: Anna Blåder och Daniel Brodén
