91̽»¨

Den behandling som testats är så kallade karbanhydrashämmare. Det är läkemedel som hämmar enzymet karbanhydras, vars funktion är att hålla jämvikt mellan kolsyra och koldioxid i kroppen. Det finns redan flera karbanhydrashämmare på marknaden, som är godkända som behandling vid bland annat grön starr och epilepsi.

Tidigare forskning har inte kunnat avgöra om karbanhydrashämmare även kan fungera som behandling för obstruktiv sömnapné. Studien är en så kallad randomiserad dubbelblind klinisk prövning och pågick under fyra veckor. 59 patienter med medelsvår eller svår sömnapné fullföljde studien, där de lottades till att få antingen 400 eller 200 milligram karbanhydrashämmare. Dessutom fick en grupp placebo.

Färre andningsuppehåll

Resultaten visar att behandlingen överlag minskade antalet andningsuppehåll och hade en positiv effekt på syresättningen under natten. Ett fåtal patienter fick biverkningar, som huvudvärk och andfåddhet, vilket var vanligare hos dem som fick den högre dosen.

När studiens resultat vägs samman med kända data om läkemedlet, ger resultaten stöd för fortsatt forskning om karbanhydrashämmare som en ny behandling mot obstruktiv sömnapné.

– För de patienter som fick läkemedlet i den högsta dosen minskade antalet andningsuppehåll med i genomsnitt 20 per timma. Drygt en tredjedel av patienter i studien hade endast hälften av sina andningsuppehåll kvar, och hos var femte minskade antalet med minst 60 procent, säger Jan Hedner, professor i lungmedicin.

Eftersom det finns flera godkända läkemedel inom klassen karbanhydrashämmare på marknaden, kan arbetet med att utveckla ett godkänt läkemedel för sömnapné gå snabbare. Det läkemedel som användes i denna kliniska prövning var sulthiame, ett läkemedel som ibland används för behandling av epilepsi hos barn.

Behandlingsalternativ behövs

Idag behandlas patienter med sömnapné med antingen apnéskena eller CPAP-mask (Continuous Positive Airway Pressure). Båda hjälper till att hålla andningsvägarna öppna under sömnen.
– Dessa behandlingsalternativ kräver tillvänjning och eftersom de ofta upplevs som besvärliga är det vanligt att man inte använder sin mask eller skena. Om vi får fram ett effektivt läkemedel skulle det därför underlätta livet för många patienter och i förlängningen också rädda fler liv, säger Ludger Grote, universitetslektor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

Den kliniska prövningen finansierades av det tyska läkemedelsföretaget Desitin Arzneimittel GmbH, och resultaten är publicerade i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine.

Titel: