Lärare vantrivs i den marknadsanpassade skolan
Införandet av en skolmarknad i Sverige och en dominerande marknadslogik på skolorna har lett till konkurrens mellan skolor. Den individuella lönesättningen, förstelärarreformen och lärarlönelyftet har också lett till en konkurrens mellan lärarna, som ofta vantrivs i den marknadsanpassade skolan. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
– Den lärare som är kritisk kan ses som förändringsobenägen och jobbig av rektorer och skolledare, vilket i sin tur kan påverka både lön och möjligheten att haka på de karriärmöjligheter som marknadslogiken erbjuder. Mina och andras studier visar att New public management skapar rädda organisationer, säger Mikael R Karlsson som nyligen disputerade i pedagogik på Utbildningsvetenskapliga fakulteten.
Ökad konkurrens mellan lärare
Avhandlingen är ett resultat av ett etnografiskt projekt som pågått mellan 2012 och 2022. Huvuddelen av underlaget har samlats in när Mikael R Karlsson har följt en gymnasieskola där han har intervjuat och observerat lärare och rektorer. Resultaten visar hur läraryrket blev alltmer individualiserat; hur lärarna blev sina egna varumärken och på olika sätt började konkurrera med varandra. Förändringarna ledde till en kultur som inte handlade om att göra, utan att synas.
– Det var inte längre självklart att dela med sig av sina idéer och pedagogiska upplägg till sina kollegor eftersom det i förlängningen kunde komma att påverka den individuella lönen. Samtidigt började dokumentation och utvärderingar ta alltmer utrymme i vardagen. Mätbara faktorer som betyg blev konkurrensfaktorer mellan skolor, men jag hörde också lärare ge exempel på hur betyg användes för att mäta kvaliteten på deras undervisning, säger Mikael R Karlsson.
Systemproblem individualiseras
Mikael R Karlssons forskning visar också att man som lärare ofta saknar en överblick av alla förändringar. Istället för att ta tag i problemen på strukturell nivå släcker man bränder på individuell nivå Då blir möjligheten att påverka mycket sämre, menar Mikael R Karlsson.
– Det motstånd som lärarna bjuder när det sker förändringar som de upplever vara problematiska hamnar ofta på individnivå, trots att det handlar om systemfrågor. Motståndet kan också leda till att man slutar som lärare när man upplever att man inte kan förändra sin situation.
Produktiv makt förändrar ditt sätt att tänka
I sina studier såg Mikael R Karlsson hur de förändringar som infördes på makronivå tydligt påverkade mikronivån och hur lite denna koppling diskuterades på golvet.
– Jag blev överraskad tills jag påminde mig själv om hur lite jag reflekterat själv över sammanhangen när jag blev lärare. Jag tror att det beror på hur makt fungerar i en skola som styrs av en marknadslogik.
Mikael R Karlsson hänvisar till den franska filosofen Michel Foucault som skiljer mellan repressiv makt och produktiv makt. Den repressiva makten sätter gränser för olika beteenden, den produktiva makten får dig att vilja bete dig på ett specifikt sätt för att du upplever att du tjänar på det. I en byråkratisk logik finns regler och förordningar som säger vad du får och inte får göra. I en marknadslogik är den produktiva makten dominerande.
– Eftersom den produktiva makten kommer inifrån dig själv är den inte lika tydlig som den repressiva makten. Den produktiva makten är en mjuk makt som förändrar ditt sätt att tänka ett litet steg i taget och får dig att prioritera det som till exempel skolledningen önskar.
Vill ge skolpersonal möjlighet att agera
Med sin avhandling vill Mikael R Karlsson ge en röst åt alla som dagligen sliter i skolorna.
– Jag vill ge dem verktyg till att förstå vad som sker när förändringsprocesser - oavsett om det handlar om skolutveckling eller utbildningspolitiska reformer - får dem att reagera. I grunden handlar det om att kritiskt granska en verksamhet för att avtäcka dolda strukturer och sammanhang för att ge lärare och rektorer möjlighet att agera.
Avhandlingen är ett resultat av ett etnografiskt projekt som pågått mellan 2012 och 2022. Huvuddelen av underlaget har samlats in på en gymnasieskola där Mikael R Karlsson har observerat och intervjuat lärare och rektorer för att sedan analysera denna data. Valet av etnografisk metod var dels ett resultat av en övertygelse om att man, för att se mönster i en institutionell praktik, måste vara närvarande i denna institutionella praktik. Dels grundade sig valet av en övertygelse om att lärare och rektorer delar en vardag som i mångt och mycket är lika över hela landet, även om det också finns mycket som skiljer sig åt.
– Det är inte bara förändringsprocesserna i sig som är lika utan också reaktionerna på dem, vilket jag har fått bekräftat vid ett flertal tillfällen när jag presenterat mina resultat för lärare och rektorer utanför den aktuella skolan, säger Mikael R Karlsson
Länk till avhandlingen