Migranters födelseland påverkar var i staden de bor

Svårare för utrikesfödda att göra bostadskarriär, bild på bostadsområde uppifrån.

Migranters födelseland påverkar var i staden de bor

Publicerad

2 mars 2023

vid

Ursprungslandet har betydelse när migranter flyttar till ett rikare eller fattigare område i Sveriges storstäder. Det visar forskning från Göteborgs universitet.

Forskarna ��ö�� Gustafsson och Torun Ö��ٱ�� har undersökt vilken roll människors födelseland har för segregerade storstads�ǳ��å��. De visar i en ny studie att personer födda i låginkomstländer är mer benägna att flytta till låginkomst�ǳ��å��, medan personer födda i höginkomstländer är mer benägna att flytta till höginkomst�ǳ��å�� – oavsett om förutsättningarna för övrigt är liknande.

Detta konstaterar de efter att ha analyserat SCB:s registerdata över flyttningsmönster hos vuxna personer i storstadsregionerna Stockholm, Göteborg och Malmö mellan åren 2004 och 2006. Resultaten visar att yngre personer flyttar oftare än äldre personer och att ekonomin, familjeförhållanden och utbildning vanligtvis påverkar flyttbeslut. Men vad studien framförallt visar är att vilket land migranter är födda i påverkar vart de flyttar.

– När vi tittade bortom de vanliga faktorerna för flytt blev vi medvetna om att mönstren såg olika ut för personer födda i olika länder. Den stora skillnaden var på om de var födda i ett hög- eller låginkomstland, säger forskaren Torun Ö��ٱ��.

Studien visar att personer från höginkomstländer flyttar ungefär på samma sätt som svenskar i samma ålder och med liknande förutsättningar gör. Vid bättre ekonomi flyttar de till ett rikare område. Personer födda i låginkomstländer tenderade däremot att flytta till fattigare �ǳ��å��, även om de hade samma utbildning och ekonomiska förutsättningar. Undantaget var de som hade en partner från ett höginkomstland. Dessa personer var mer benägna att flytta till en rikare stadsdel.

Forskaren ��ö�� Gustafsson tror att detta dels beror på var migranterna är uppvuxna och vilka preferenser de har, dels på hur de mottagits i landet och vilka möjligheter som getts.

– För att förstå dagens boendesegration behöver vi förstå vilka som flyttar till höginkomst�ǳ��å�� och inte bara titta på vilka som hamnar i låginkomst�ǳ��å��. Vilka är det som får möjlighet att bo där och vilka har inte den möjligheten?

Kontakt:

��ö�� Gustafsson, professor emeritus, bjorn.gustafsson@socwork.gu.se

Torun Ö��ٱ��, universitetslektor, torun.osterberg@socwork.gu.se, 0766-18 18 41

Text: Louise Älgne, kommunikatör, louise.algne@gu.se, 0766-18 64 49

Om studien

Studien har undersökt hur vuxna personer som år 2004 bodde i något av de tre storstads�ǳ��å��a har flyttat, genom att observera var de bodde 2006. Fokus var på flyttningar in i och ut ur rika respektive fattiga �ǳ��å��.

Studien omfattar Sveriges tre storstadsregioner. Regionerna har delats upp i grannskap, �ǳ��å��, och definieras utifrån om de är:

Stadsdelar eller bostads�ǳ��å��
Har naturliga gränser som grön�ǳ��å�� eller större vägar
Är tillräckligt stora för att ha viss offentlig och kommersiell service och är upptagnings�ǳ��å�� för skolor, socialkontor eller vårdcentraler
Ett område som invånarna uppfattar en tillhörighet till

Artikeln är publicerad i den vetenskapliga tidningen Ekonomisk Debatt:
(pdf)

��å��

Pressmeddelande Samhälle & ekonomi