Ny beräkningsmodell för naturens värde kan bidra till biologisk mångfald
Regeringar världen över försöker hitta nya sätt att beräkna värdet pÃ¥ vÃ¥ra ekosystem; vad konsekvenserna blir om ekosystemen försvinner och vilka är fördelarna av att bevara dem. Professor Thomas Sterner, ³¾¾±±ôÂáöekonom pÃ¥ Handelshögskolan i Göteborg, ingÃ¥r i ett internationellt forskarlag som har hittat ett nytt sätt att räkna pÃ¥ natur- och ³¾¾±±ôÂáövärden, som publiceras i tidskriften 91̽»¨ idag.
Naturen har många värden för oss människor. Det filtrerar luft och vatten, pollinerar skördar och är en plats vi använder för avkoppling. De här ekosystemtjänsterna är något beslutsfattare tar hänsyn till i så kallade kostnadsnyttokalkyler. Att den biologiska mångfaldens värden måste integreras i planeringsprocesser tog det internationella samfundet beslut om vid världskonferensen om biologisk mångfald i Japan 2010.
Dagens beräkningsmodell tar dock inte hänsyn till att människan blir rikare och att det materiella utbudet blir större, samtidigt som ekosystemens natur- och ³¾¾±±ôÂáövärden inte blir större. I ett stort internationellt samarbete presenteras därför en uppdaterad beräkningsmodell som räknar upp natur- och ³¾¾±±ôÂáövärden frÃ¥n Ã¥r till Ã¥r.
Thomas Sterner, professor i ³¾¾±±ôÂáöekonomi vid Handelshögskolan pÃ¥ Göteborgs universitet, ingÃ¥r i forskargruppen och har i närmare 20 Ã¥r tittat pÃ¥ frÃ¥gan.
– Korallreven och nyckelbiotoperna blir inte fler utan färre så därför bör de räknas upp i värde. Vi kommer att ha fler telefoner och prylar i framtiden – alltså är de inte lika mycket värda, men vi kommer inte ha mer ekosystemtjänster i framtiden, säger Thomas Sterner.
Forskargruppens uppdatering av relativpriset på ekosystemtjänster tar i beräkningen att inkomster för världens befolkning ökar med cirka 2 procent varje år. När inkomsten går upp är människorna benägna att betala mer för att bevara naturen och dess alltmer knappa resurser. Värdet av ekosystemtjänster behöver därmed sättas mycket högre i dagens kostnads-nyttoanalyser.
Det finns två orsaker till detta: dels ökande inkomster och därmed ökad betalningsvilja även för naturresurser som inte växer i total omfattning. Dessutom extra prisökning för de resurser som försvinner eller blir knappare. Enligt den nyutvecklade formeln stiger värdena med över 130 procent om man bara tar hänsyn till de ökande inkomsterna under de kommande 100 åren. Värdejusteringen för krympande ekosystem är ännu högre.
Den här justeringen av relativpriset på ekosystemtjänster kommer att ge beslutsfattare bättre verktyg att utvärdera dagens och framtida konsekvenserna av deras beslut, något som kan ha stor påverkan på ekosystemen och den biologiska mångfalden.
Thomas Sterner ger som exempel byggandet av en ny väg; där räknar man med att ett värde på 40 miljoner kronor om man undviker en olycka med dödlig utgång.
– Denna siffra brukar man räkna upp med jämna mellanrum eftersom vi tjänar mer och mer varje år. Vi menar att man borde räkna upp värdet av en våtmark eller sjögräsäng på samma sätt, kanske till och med mer om det är ekosystem som håller på att försvinna.
Forskargruppen, där Thomas Sterner ingÃ¥r, har letts av Moritz Drupp frÃ¥n Universitetet i Hamburg, och bestÃ¥r av forskare frÃ¥n Tyskland, Storbritannien, Frankrike, Danmark, Nederländerna, Norge och USA.
Text: Jessica Oscarsson
"Governments are catching up with economic theory and practice by increasingly integrating ecosystem service values into national planning processes, including benefitcost analyses of public policies. Such analyses require information not only about today’s benefits from ecosystem services but also on how benefits change over time. We address a key limitation of existing policy guidance, which assumes that benefits from ecosystem services remain unchanged. We provide a practical rule that is grounded in economic theory and evidence-based as a guideline for how benefits change over time: They rise as societies get richer and even more so when ecosystem services are declining. Our proposal will correct a substantial downward bias in currently used estimates of future ecosystem service values. This will help governments to reflect the importance of ecosystems more accurately in benefit-cost analyses and policy decisions they inform."