Under Eva-Marie Bloom ٰös fältarbete i Sydafrika spelar hon in samtal som hon sedan kan analysera. I det nya forskningsprojektet studerar hon ordföljden i det talade ået. Här intervjuar hon Mrs Mdledle.
Eva-Marie Bloom ٰö har fått ett treårigt forskningsanslag från Vetenskapsrådet för att studera nguniåen i Sydafrika. I hennes arbete ingår till exempel intervjuer med människor som har zulu och xhosa som modersmål.
Projektet ”Viktigt och sant: vad säger ordens ordning i å i södra Afrika” handlar om
nguniåen i Sydafrika som är en undergrupp av bantu. Dit hör till exempel zulu och xhosa.
– De liknar varandra, ungefär som våra skandinaviska å gör. Xhosa är Nelson Mandelas å och talas av nio miljoner sydafrikaner. Det är alltså lika stort som svenskan. Ändå finns det mycket mindre åvetenskaplig forskning om det än det finns om svenska – trots att xhosa är ett av Sydafrikas elva officiella å, säger Eva-Marie Bloom ٰö, forskare i lingvistik på institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori.
Kunskapen om bantuåens uppbyggnad är betydligt mer begränsad än för europeiska å. Genom att hon och andra forskare skaffar mer kunskap om dessa stora ås grammatik leder det på sikt till bättre grammatikböcker, vilket behövs i landets skolor. Det som lärs ut ter sig gammeldags och många vittnar om att det inte stämmer med hur barnen pratar hemma.
Bild
Fältarbete i en by i Sydafrika.
Foto: Eva-Marie Bloom ٰö
Även en rättvisefråga
– Grammatikforskning leder också till bättre översättningar, något som är viktigt i ett samhälle där mycket av informationen bara presenteras på det gamla kolonialået engelska, och översättningar ofta är fulla av fel. I ett demokratiskt, inkluderande samhälle bör alla kunna ta del av informationen, oavsett modersmål, säger Eva-Marie Bloom ٰö.
– Dessutom baseras modern åteknologi på grammatiska beskrivningar, något som gemene man inte tänker på, men även det har stor betydelse i ett samhälls- och rättviseperspektiv, fortsätter hon.
Forskningsanslaget är på nära fem miljoner svenska kronor.
– Jag är jättelycklig över beskedet, säger Eva-Marie Bloom ٰö.
Hon blev också rejält överraskad då tilldelningen kom i efterhand, för en ansökning hon gjorde i höstas.
Många timmars fältarbete
Eva-Marie Bloom ٰös forskning bygger på fältarbete eftersom hon jobbar med beskrivande åforskning. Hon intervjuar människor, spelar in samtal och analyserar sedan ordföljden i det talade ået.
– Det är en tidskrävande arbetsmetod. Men viktig eftersom forskningsfrågorna inte kan besvaras genom att använda sig av redan existerande publicerade källor. Dessutom spelar intonation en viktig roll i kombination med ordföljden, och forskningen baseras därför på naturligt inspelat material.
Foto: Eva-Marie Bloom ٰö
All kommunikation mellan talare och lyssnare är ett samspel där talaren inte behöver 'säga allt' eftersom hen utgår från den kunskap de har gemensamt. Kunskapen byggs också på med information under ett samtal.
– Till exempel när talaren berättar 'Min cykel har gått sönder' kan substantiv som följer vara i bestämd form, ’Ramen var ändå gammal'. Lyssnaren fattar att det handlar om cykeln. Alla å använder specifika grammatiska konstruktioner till detta. I åfamiljen bantu uttrycks till exempel inte bestämdhet grammatiskt, och jag tror att det som huvudsakligen styr ordföljden är systemet att dela in informationen i redan känd respektive ny kunskap.
Eva-Marie Bloom ٰö kommer också beskriva hur man på ett bantuå framhäver ett påståendes sanning, vilket är outforskat.
– I svenska görs det när vi betonar ’Hästen har visst sparkat hunden’, vilket då underförstått säger att någon ifrågasatt påståendet. Detta är viktigt i ett åjämförande perspektiv då bantuå inte använder betoning, till skillnad från de å vars struktur hittills har dominerat semantisk och pragmatisk forskning.
Ser fram emot att resa
Förhoppningsvis kan Eva-Marie Bloom ٰö jobba i Sydafrika en hel del framöver. Hon har också mycket insamlat material från tidigare projekt att analysera. I det nya projektet ska hon samarbeta med två forskare i Finland och Sydafrika som jobbar med liknande frågor. Dessutom kan hon anställa en assistent som talar något nguniå, till exempel en lingvistikstudent, och på så sätt bidra till att de blir fler inom forskningsfältet som har ået som modersmål.
– Det är viktigt att vi vet vad de underliggande koncepten är som styr grammatik och ordföljd, och att sådant vetande inte bara baseras på kunskap om västerländska å.