Ny pollensug kan ge bättre prognoser
I stället för att räkna antalet pollenkorn ska forskare vid Göteborgs universitet mäta halten allergiframkallande ämnen i luften. Deras nyutvecklade verktyg som används vid insamlingen för tankarna till en Hollywoodfilm från 1980-talet.
Varje vår drabbas pollenallergiker av rinnande näsor, kliande ögon och andningsbesvär. Många förlitar sig på pollenprognoser för att hantera sina symtom – men vad händer om dessa prognoser kan bli ännu mer exakta? Forskare vid Pollenlaboratoriet vid Göteborgs universitet, utvecklar en ny metod för att bättre förutsäga risken för pollenallergi – genom att inte bara räkna pollenkorn, utan också mäta den verkliga halten allergen i pollenet.
Forskargruppen, ledd av Nestor González DZá, inkluderar masterstudenterna Frida Gustafsson och Selma Softic, som utvecklar en helt ny metod som ska förbättra pollenövervakningen.
– Traditionellt sett baseras pollenprognoser på antalet pollenkorn per kubikmeter luft och en skala som bygger på studier där allergiker har exponerats för pollen i kontrollerade miljöer. Problemet med denna metod är att pollen i sig inte orsakar allergiska reaktioner – det är de allergener som pollenet bär på som utlöser symtom, säger Nestor González DZá.
Missvisande räkna pollen
Allergener är små proteiner på eller inuti pollenkorn som kan utlösa allergiska reaktioner, allt från milda symtom till astmaattacker. Men alla pollenkorn innehåller inte samma mängd allergen. Olika faktorer som till exempel miljöstress kan påverka mängden allergener i pollen. Det innebär att det inte alltid räcker att räkna antalet pollenkorn för att uppskatta allergirisken.
För att lösa detta problem mäter forskarna nu allergenhalten per pollenkorn och jämför resultaten med traditionella pollenräkningar.
– Målet är att utveckla ett allergenicitets-index för pollen, vilket kan göra pollenprognoser mycket mer exakta i framtiden, säger Nestor González.
För att samla in pollenprover har forskarteamet utvecklat ett nytt verktyg – ”Pollenbustern” som är en modifierad portabel dammsugare, anpassad för att fånga pollen direkt från träden, innan de sprids i luften. Likt spökjägarna i "Ghostbusters" har forskarna nu setts med sina pollendammsugare runt om i Göteborg och andra områden, där de samlar in pollen från träd.
Projektet har inletts med alträd, eftersom de är en av de största allergenkällorna i början av pollensäsongen. Framöver kommer studien att utökas till att även omfatta björkar och gräs, som också är stora källor till pollenallergi.
Spårar pollen till dess ursprung
Utöver att mäta allergenhalten använder forskargruppen en metod som kallas bakåttrajektori-analys, som gör det möjligt att spåra pollen tillbaka till dess ursprung. Genom att kombinera allergenmätningar med trajektori-analys kan forskarna:
- Identifiera kända "hot spots" för pollenproduktion
- Upptäcka nya områden med hög allergenhalt
- Förbättra pollenprognoser genom att koppla allergenhalter till specifika källor
Under de kommande åren, när mer data samlas in, kommer det nya allergenicitets-indexet att bli ett kraftfullt verktyg för att ge pollenallergiker mer tillförlitliga prognoser än tidigare.
Så om du ser forskare i Göteborg som går runt med dammsugare – var inte orolig! De jagar inte spöken – de är på ett uppdrag för att hjälpa pollenallergiker att andas lättare.
Kontakt (who you gonna call?): Nestor González DZá, forskare på Pollenlaboratoriet på Institutionen för biologi och miljövetenskap vid Göteborgs universitet, telefon: 076-618 48 58, e-post:
nestor.gonzalez.roldan@bioenv.gu.se
