91̽»¨

Bild
Presentatör framför publik
Foto: Ellika Henrikson
³¢Ã¤²Ô°ì²õ³Ù¾±²µ

Nyheter från SOM-seminariet 2024

Publicerad

De första resultaten och analyserna från den senaste nationella SOM-undersökningen är nu presenterade. De visar bland annat en rekordpessimism gällande åt vilket håll Sverige är på väg samt ett ökat fokus på brottslighet och säkerhetsfrågor. Trots en jämn vänster-högeropinion finns stora ideologiska skillnader mellan män och kvinnor. Färre än någonsin vill minska offentlig sektor eller skära ner på försvarsutgifterna. Inför EP-valet är stödet för EU-medlemskapet fortsatt högt och införande av euro ökar i popularitet. Unga kvinnor undviker ofta nyheter på grund av att de får dem att må dåligt.

Den 21 mars presenterades de första resultaten och analyserna från den nationella SOM-undersökningen 2023 under ett seminarium i Göteborg. Resultaten spänner över en rad olika ämnesområden och sammanfattas till viss del nedan. För en heltäckande bild hänvisas till forskarpresentationerna i PDF-format, tillgängliga på SOM-institutets presentationssida.

Hela seminariet kan ses i efterhand .

Ökande pessimism och oro

  • Svenskarnas bedömning av utvecklingen i landet har aldrig varit sÃ¥ negativ som den är idag. 75 procent tycker att utvecklingen i Sverige gÃ¥r Ã¥t fel hÃ¥ll och endast 9 procent tycker att den gÃ¥r Ã¥t rätt hÃ¥ll. Denna utbredda och ökande pessimism Ã¥terkommer även pÃ¥ flera andra omrÃ¥den i SOM-undersökningen.
  • Ökningen i andelen som tycker att utvecklingen gÃ¥r Ã¥t fel hÃ¥ll är signifikant jämfört med Ã¥r 2022 för i princip alla samhällsgrupper och politiska läger. Den grupp som ökat mest i negativitet det senaste Ã¥ret är de allra yngsta, personer i Ã¥ldern 16-19 Ã¥r.
  • FrÃ¥gor kopplade till brottslighet och kriminalitet ligger fortsatt högst pÃ¥ dagordningen över vilka samhällsfrÃ¥gor som är viktigast i landet. SjukvÃ¥rd är den näst viktigaste kategorin men tappar nÃ¥got sedan valÃ¥ret 2022. Ytterligare ökningar syns för kategorin Ekonomi medan kategorin ²Ñ¾±±ôÂáö/±ð²Ô±ð°ù²µ¾± tappar gentemot tidigare Ã¥r.
  • PÃ¥ samma tema är organiserad brottslighet det omrÃ¥de som i högst utsträckning oroar svenskarna inför framtiden, med rekordnivÃ¥er uppmätta för 2023. Samhällsoron ökar pÃ¥ de flesta omrÃ¥den som relaterar till brottslighet och säkerhet. Oron för situationen i Ryssland är fortsatt hög men har tappat nÃ¥got sedan mätningen 2022.
  • Givet de orosomrÃ¥den som mäts i SOM-undersökningen är kvinnor, äldre, personer med lÃ¥g inkomst, politiskt intresserade och personer till vänster de grupper som är mest oroliga. Trots att klimatförändringar toppar de yngres oroslista är äldre, i synnerhet personer över 65, signifikant mer oroade för förändringar i jordens klimat än vad de yngre är.

  • De ekonomiska bedömningarna är fortsatt dystra och 45 procent av svenskarna svarat att den egna ekonomin försämrats under de senaste 12 mÃ¥naderna. Detta är en rekordnotering i undersökningen och alltsÃ¥ en högre andel än under finanskrisen i början av nittiotalet.
  • Riksbanken ser sitt lägsta förtroende sedan mätningen pÃ¥börjades Ã¥r 2006 med en kraftig minskning sedan 2022. 41 procent av svenskarna har ett ganska eller mycket stort förtroende för hur Riksbanken sköter sitt arbete.

Det politiska landskapet

  • Idag är det i princip lika mÃ¥nga svenskar som placerar sig till vänster som till höger ideologiskt. Det har inte varit sÃ¥här jämnt mellan sidorna sedan valÃ¥ret 2014.
  • Sedan 2010 syns dessutom en konstant ökning i tendensen att kvinnor gÃ¥r mer till vänster politiskt och män mer Ã¥t höger. Nu ser vi den största uppmätta ideologiska könsskillnaden i undersökningens historia, och den är särskilt pÃ¥taglig i de yngsta Ã¥ldersgrupperna.
  • Liberalernas sympatisörer känner sig fortfarande inte som en del av Tidögänget, med negativ syn pÃ¥ avtalet och starkt ogillande av Sverigedemokraterna som parti. Liberala väljare var mer positiva till Decemberöverenskommelsen Ã¥r 2015 än vad de är till Tidöavtalet idag.
  • Sverigedemokraternas sympatisörer har sedan valet 2022 blivit än mer nöjda med demokratin, men den generella ökning i tillit och förtroende som denna grupp sÃ¥g hösten 2022 har upphört och övergripande är missnöjet i denna väljarkÃ¥r lika utbrett som det var Ã¥r 2021.
  • Sedan 2022 har förtroendet för regeringen och för svenska politiker minskat, och bedömningen av hur regeringen sköter sin uppgift är den mest negativa sedan början av nittiotalet. MÃ¥nga av dessa förändringar kan förklaras i form av valÃ¥rseffekter och regeringsslitage, men den samlade bilden är ändÃ¥ mer negativ än förväntat.

Allmän opinion och sakfrågor

  • 73 procent av svenskarna är nöjda med hur demokratin fungerar i landet och trots en viss nedgÃ¥ng sedan 2022 betraktas denna bedömning som stabil. Även den mellanmänskliga tilliten ligger kvar pÃ¥ höga nivÃ¥er.
  • Förtroendet för försvaret är högre än det nÃ¥gonsin varit tidigare och färre än nÃ¥gonsin vill skära ned pÃ¥ försvarsutgifterna. 59 procent har ganska eller mycket högt förtroende för försvaret. 62 procent tycker att man inte bör minska försvarsutgifterna, att jämföras med 16 procent som tycker att det är ett bra förslag.
  • En majoritet av svenskarna, 52 procent, är fortfarande positiva till användandet av kärnkraft jämfört med 34 procent som vill avveckla kärnkraften. Detta är emellertid en minskning frÃ¥n valÃ¥ret 2022 dÃ¥ andelen positiva nÃ¥dde 56 procent.
  • En viss ökning i opinionen vad gäller förbud mot vinstutdelning inom vÃ¥rd, skola och omsorg noteras, tillsammans med rekordnivÃ¥er vad gäller inställning till den offentliga sektorn. Endast 17 procent tycker idag att det är ett bra förslag att minska offentlig sektor i Sverige.
  • Ett nystartat forskningsprojekt om det svenska samhällskontraktet visar att svenskarna är överens om att det ingÃ¥r i deras ansvar gentemot staten att rösta i val, betala skatt och följa lagar. Äldre och personer till höger politiskt ser det som särskilt viktigt att medborgarna även ska försvara landet vid militära angrepp samt kunna försörja sig ekonomiskt. Personer lÃ¥ngt till höger anser i högre utsträckning än övriga att medborgarna inte uppfyller samhällskontraktet idag.

Läget inför EP-valet

  • Stödet för det svenska medlemskapet i EU är fortsatt högt inför valet 2024, även om en minskning noteras sedan rekordnivÃ¥erna 2022. Endast 12 procent av svenskarna är emot medlemskapet och endast 11 procent anser att Sverige bör utträda ur EU.
  • Personer som stÃ¥r klart till höger i politiken är nu de mest EU-kritiska och ocksÃ¥ den grupp som ökat sin negativitet kraftigast sedan mätningen 2022. FrÃ¥n 1991 och fram till 2014 var de klart till höger de mest EU-positiva i undersökningen.
  • Stödet för införandet av euro i Sverige har ökat kraftigt. Mellan 2010 och 2021 var stödet närmast obefintligt men 2023 är 30 procent av svenskarna positiva och 43 procent negativa. Alla väljargrupper utom de som sympatiserar med Kristdemokraterna har dessutom blivit signifikant mer positiva sedan 2022.
  • Invandringen bedöms fortsatt som den minst positiva aspekten av det svenska medlemskapet i EU medan den militära säkerheten sedan Rysslands invasion av Ukraina tydligt bedöms som den mest positiva. PÃ¥ samma tema anser 57 procent av svenskarna att Ukraina bör tillÃ¥tas bli medlem i EU.
  • Ursula von der Leyen är den enda av de ledande politikerna i EU som är nÃ¥gorlunda känd bland svenskarna och hon är dessutom betydligt mer omtyckt än nÃ¥gon av de andra ledare undersökningen studerar.

Trender i medielandskapet

  • 80 procent av svenskarna anser att svenska medier oftast är mycket tillförlitliga. Samtidigt menar 55 procent att medierna ofta har en politisk agenda i sin nyhetsbevakning och 45 procent upplever att medierna inte berättar hela sanningen i viktiga samhällsfrÃ¥gor. Dessa nivÃ¥er är relativt stabila jämfört med en tidigare mätning 2017.

  • Personer till höger i politiken och i synnerhet de som sympatiserar med Sverigedemokraterna tenderar att vara mest negativa vad gäller bedömningarna av svenska nyhetsmedier. Även personer som är mycket intresserade av politik gör mer kritiska bedömningar.

  • Analyser av svenskarnas nyhetskonsumtion visar att förhÃ¥llandevis mÃ¥nga, 35 procent och dÃ¥ i synnerhet unga och kvinnor, ofta avstÃ¥r frÃ¥n att ta del av nyheter för att innehÃ¥llet fÃ¥r dem att mÃ¥ dÃ¥ligt. 50 procent avstÃ¥r ofta frÃ¥n nyheter för att de finns bakom betalväggar.
  • Nya frÃ¥gor om synen pÃ¥ AI visar att svenskarna är kluvna och i mÃ¥nga fall ännu inte kan ta ställning till vilken typ av pÃ¥verkan de tror att AI kommer att ha pÃ¥ samhället. Tydligt är dock att en stor andel, 44 procent, har ganska eller mycket litet förtroende för att teknikföretagen utvecklar AI pÃ¥ ett ansvarsfullt sätt, jämfört med endast 12 procent som har ganska eller mycket stort förtroende.
Den nationella SOM-undersökningen 2023
  • Den trettioÃ¥ttonde Ã¥rliga nationella SOM-undersökningen
  • Datainsamlingsperiod: 18 september - 30 december 2023
  • Urval: 26 250 slumpmässigt utvalda personer boende i hela Sverige.
  • Ã…lder: 16 - 90 Ã¥r
  • Nettosvarsfrekvens: 48 procent

Läs fullständig metodrapport


°¿³¾°ùÃ¥»å±ð
Samhälle & ekonomi