91̽»¨

Vetenskapsrådet har tilldelat projektet nästan 3,9 miljoner kronor, fördelade över tre år.

Vad är det ni ska göra?

Bild

– Vi ska studera svenska feministiska tecknade serier. De spelar i dag en stor roll i kulturen genom politisk satir, samhällskritik och som ett medium för aktivism. I projektgruppen är vi intresserade av den boom av serier som kommit under de senare åren i Sverige, däribland många kända som Liv Strömquist, Nina Hemmingson och Sara Granér, säger Anna Nordenstam.

Är det några andra serietecknare ni ska titta på?

– Vi har en mängd spännande serietecknare i projektet, som till exempel Karolina Bång, Joanna Rubin Dranger, Ellen Ekman, Lina Neidestam, Raksha Razani och Hanna Pettersson för att nämna några till.

Vilka årtal håller ni er inom?

– Vi börjar runt år 2000 och går fram till i dag.

Hur kom det sig att ni sökte pengar för just det här projektet?

– Feministiska serier är väldigt intressanta som medium men behöver analyseras mÃ¥ngvetenskapligt dÃ¥ de kombinerar text och bild och diskuterar olika teman som kropp, politik, heteronormativitet, ²õ±è°ùÃ¥°ì et cetera. Därför sökte vi ett projekt ihop, där fem forskare med kompetenser frÃ¥n olika omrÃ¥den – litteraturvetenskap, konstvetenskap, engelska, lingvistik, genusvetenskap – kan arbeta tillsammans med dessa teman. Vi kommer att presentera projektet i enskilda artiklar, men ocksÃ¥ tillsammans i en antologi och pÃ¥ konferenser.

Projektet heter Feministiska svenska tecknade serier som medium för politisk aktivism och kritik.

Anna Nordenstam kommer att vara projektledare för forskargruppen, som i övrigt består av Margareta Wallin Wictorin, docent i konst- och bildvetenskap vid Karlstads universitet, Michael Frangos, lektor i engelsk litteratur, Linnéuniversitetet, Maria Margareta Österholm, fil. dr i litteraturvetenskap, vikarierande lektor i genusvetenskap, Stockholms universitet, Kristy Beers Fägersten, professor i engelska med lingvistisk inriktning, Södertörns högskola.

Text: Elin Widfeldt
Bild: Thomas Melin