En science fiction-roman, en vegetarisk självhjälpsbok och en omarbetning av en klassisk myt – tre böcker från 1600-talet med ett gemensamt tema: att människan borde lära sig av djuren och naturen i stället för att bemästra dem. En ny avhandling från Göteborgs universitet identifierar tre författare som stack ut i sin samtid, och kom med tankar som kan tillföra värdefulla perspektiv på relationen mellan människa och natur i dag.
– Avhandlingen identifierar ett fenomen i 1600-talets England som hittills har fått väldigt lite uppmärksamhet: samtida tänkare som ville förbättra samhället genom att modellera människans beteende på djur och natur, snarare än att låta naturen underkastas kulturen, säger avhandlingens författare Sandra Kottum.
Djuren en källa till visdom
De tre tänkarna hon tar upp i sin avhandling såg djuren och deras sätt att leva som en väg till kunskap och moralisk vägledning för människan. Djuren var en källa till visdom, som människorna borde lära sig av.
Bild
Avhandlingens omslag. Målningen är gjord av Jan Brueghel the Younger.
– I ett England som präglades av stora omvälvningar såsom inbördeskrig, en framväxande modern vetenskap och en spirande kolonialism, vände sig dessa tänkare till djurriket för att hitta lösningen på konkreta samhällsproblem, säger Sandra Kottum.
Hierarkin mellan människa och djur vänds
Hennes avhandling undersöker tre texter från det sena 1600-talets England där djur framställs som kloka och dygdiga läromästare för syndiga människor, fördärvade av sitt intellekt och sin hybris: James Howells The Parly of Beasts, en omarbetning av den klassiska Kirke-myten, Margaret Cavendish The Blazing World, en science fiction-roman, och Thomas Tryons The Way to Health, en vegetarisk självhjälpsbok.
– Det är vanligt att läsa dessa texter antingen som allegoriska, eller genom att se författarna som progressiva pionjärer som föregriper dagens ekokritik, djurrättstänkande, eller vurmande för växtbaserad kost. Man missar därmed de djupt motkulturella, radikala frågorna som ställs av författarna, där en etablerad hierarki av människor och djur vänds upp och ner.
Inte kopplat till någon politisk vision
UtgÃ¥ngspunkten hos de tre tänkarna är att djur är bättre än människor eftersom de inte liknar oss. I stället för att till exempel fundera över huruvida djur kan förstÃ¥ människans ²õ±è°ùÃ¥°ì, frÃ¥gar de sig varför vi inte kan tolka djurs läten.
Howells bok är till exempel är ett försvar för en konservativ monarki med inslag av våld, och han hyllar bisamhället som föredömligt. Tryons bok är snarare ett pacifistiskt och strängt puritanskt manifest utformat efter växtätare som kor, får och hästar, baserat på bibliska föreskrifter om ren och oren föda.
Cavendish å sin sida var aristokrat och markägare som såg skogen och landsbygden som ekologiska och ekonomiska rikedomar som riskerade gå förlorade i samtiden.
– Hon vände sig emot den framstegstro och optimism hon såg i den framväxande vetenskapen och i den tidigmoderna periodens förändrade natursyn. Liksom Howell och Tryon ansåg hon att den tidigmoderna epokens påstådda framsteg ledde till å ena sidan en objektifiering och förstörelse av naturen, å andra sidan till människans undergång.
– Att läsa mina utvalda texter som naturliga utopier kan berika vår förståelse av både texterna och perioden i sig, och jag hoppas att det samtidigt kan tillföra bortglömda men värdefulla perspektiv på relationen människa-djur/natur.