SÄ pÄverkade nazismen Nobelpriset och synen pÄ tysk litteratur
I en ny avhandling har Paulus Tiozzo studerat Nobelpriset och den tyskČő±è°ùĂ„°ìiga litteraturen. Tidigare hemligt arkivmaterial visar bland annat hur ledamöter i Svenska Akademien sĂ„g pĂ„ tysk litteratur under de tvĂ„ vĂ€rldskrigen och hur Hitler och nazismen pĂ„verkade arbetet med Nobelpriset.
FÄ priser vÀcker sÄ mycket kÀnslor, diskussion och debatt som Nobelpriset i litteratur. Varje Är spekuleras det om vilken författare som Svenska Akademien kan tÀnkas tilldela priset. Men den som tror sig kunna hitta nÄgot mönster eller logik bakom arbetet med att utse pristagare kommer att fÄ det svÄrt, enligt Paulus Tiozzo.
â Allt hĂ€nger pĂ„ vad ledamöterna i Svenska Akademien har tyckt vid en viss tidpunkt. Och det beror inte enbart pĂ„ en kandidats förmĂ„ga som författare utan ocksĂ„ pĂ„ personliga faktorer, till exempel om en ledamot gillade eller ogillade författaren av politiska skĂ€l.
Hans avhandling i Àmnet tyska Àr en historisk studie om Nobelpriset i litteratur och dess kriterier sett utifrÄn de tyska författare som nominerades till priset mellan 1901 och 1971.
Och vilka Ă€r dĂ„ kriterierna som ligger till grund för Nobelpriset i litteratur? Alfred Nobel skrev bland annat att priset skulle gĂ„ till den som under det gĂ„ngna Ă„ret âinom litteraturen har producerat det utmĂ€rktaste i idealisk rigtningâ. NĂ„gon nĂ€rmare beskrivning av vad det innebĂ€r finns inte.
â Det hĂ€r har tolkats utifrĂ„n de olika ledamöternas perspektiv. Jag menar att man inte kan förstĂ„ Nobelprisets historia om man inte tittar pĂ„ det specifika historiska sammanhanget. MĂ„nga lĂ€gger fram tankar och Ă„sikter, men jag visar mer konkret utifrĂ„n ett empiriskt material hur man har bedömt de nominerade författarna.
Ambivalent förhÄllande till nazismen
Att han tittat pĂ„ tiden fram till 1971 Ă€r av rent praktiska skĂ€l. I 50 Ă„r Ă€r dokumenten som rör beslutsgĂ„ngen kring Nobelpriset nĂ€mligen hemliga â dĂ€refter öppnas arkiven. PĂ„ Nobelbiblioteket i Stockholm finns bland annat nomineringsbrev, utlĂ„tanden, protokoll och brevkorrespondens.
Tidsspannet och det faktum att han tittat pĂ„ tyskČő±è°ùĂ„°ìig litteratur gör att en del av materialet prĂ€glas av hur man sĂ„g pĂ„ Tyskland innan och under det nazistiska styret. Till exempel avvisade NobelkommittĂ©ns ordförande Per Hallström bestĂ€mt den första nomineringen av Hermann Hesse 1931.
â Hallström hade sjĂ€lv skrivit propaganda för Tysklands sak, och tyckte att Hesse med sin pacifistiska instĂ€llning hade uppvisat ett föraktfullt beteende och saknade kĂ€nsla för sin nation.
De som satt i NobelkommittĂ©n hade extra stort inflytande vid arbetet med Nobelpriset â framför allt ordföranden. Per Hallström satt pĂ„ posten i 24 Ă„r, 1922â1946, och sammanstĂ€llde flera hundra utlĂ„tanden om författare.
â Han hade ett ambivalent förhĂ„llande till nazismen. Han var fascinerad av Hitler och tilltalades av nazismens nationalrevolutionĂ€ra drag. DĂ€remot var han mycket kritisk mot dess antisemitism.
Enligt Paulus Tiozzo prÀglades arbetet med Nobelpriset av försiktighet vid den hÀr tiden och man försökte undvika att hamna i nÄgon politiskt motiverad problematik.
â Om man hade gett priset till en författare som av politiska skĂ€l fĂ„tt fly frĂ„n nazisternas Tyskland hade det troligen kommit reaktioner dĂ€rifrĂ„n och det ville man undvika. Man ville inte heller ge det till nĂ„gon författare som framstod som officiellt sanktionerad av nazisterna. Ăverhuvudtaget övervĂ€gde man mycket hur valet av Nobelpristagare kunde pĂ„verka Akademiens image. Det gĂ€llde Ă€ven kandidater frĂ„n Ăstblocket under kalla kriget. Antagligen gör man liknande, politiska avvĂ€gningar Ă€n idag, Ă€ven om det Ă€r svĂ„rt att veta med sĂ€kerhet.
Nya insikter om Nobelpriset som fenomen
Det som förvÄnade honom mest under arbetet med avhandlingen Àr synen pÄ tysk litteratur i Sverige under 1900-talet, sÀrskilt hos Akademiens ledamöter.
â Det finns en bild av att Sverige var dominerat av tysk litteratur pĂ„ den tiden, men den bilden stĂ€mmer inte. Svenska författare och litteraturvetare var mycket mer kritiska och nyanserade Ă€n vad man kan tro och inga förbehĂ„llslösa beundrare av Goethe, Schiller och andra tyska 1800-talsförfattare. Man beundrade dĂ€remot engelska och franska författare. Detta Ă€r en Ă€r en av orsakerna till att mĂ„nga tyska Nobelpriskandidater avböjdes.
Vad hoppas du pÄ att din avhandling ska leda till?
â Förhoppningsvis leder den till nya insikter om Nobelpriset som fenomen och Ă€ven om vilken betydelse den tyskČő±è°ùĂ„°ìiga litteraturen har haft utanför Tyskland. Jag hoppas ocksĂ„ att den vĂ€cker intresse för mer forskning om bĂ„de litteraturhistoria och Nobelpriset.
Text: Janna Roosch
LĂ€nk till avhandlingens abstract:
Kontakt:
Paulus Tiozzo, tel: 0708-94 64 97 , e-post: paulus.tiozzo@sprak.gu.se
- 1902 Theodor Mommsen Tyskland
- 1908 Rudolf Eucken Tyskland
- 1910 Paul Heyse Tyskland
- 1912 Gerhart Hauptmann Tyskland
- 1919 Carl Spitteler Schweiz
- 1929 Thomas Mann Tyskland
- 1946 Hermann Hesse Tyskland/Schweiz
- 1966 Nelly Sachs Tyskland/Sverige
Under Ă„ren 1940â1943 delades inget pris ut pĂ„ grund av andra vĂ€rldskriget