Satsningar mot invasiva arter möttes på Kristineberg
NaturvÃ¥rdsverket, Havs- och vattenmyndigheten och Trafikverket samlades pÃ¥ Kristineberg Center för att följa upp de nio forskningsprojekt om invasiva arter som finansierats sedan 2020. Mötet belyste den kritiska betydelsen av forskning i kampen mot invasiva arter, med särskilt fokus pÃ¥ havs³¾¾±±ôÂáön och naturbaserade lösningar.
– Främmande invasiva arter är ett växande ³¾¾±±ôÂáöproblem med stora ekologiska och ekonomiska konsekvenser. Därför är det extremt viktigt med forskning för att ta fram effektiva Ã¥tgärder, inte minst i havs³¾¾±±ôÂáön där det är komplext och svÃ¥rt att arbeta, säger Leon Green, forskare vid Göteborgs universitet pÃ¥ Kristineberg Center och medarrangör till mötet.
Mötesdeltagarna fick även besöka ett område i närheten av forskningsstationen där de gemensamt testade en av åtgärderna som undersöks i DYNAMO-projektet - ett transdisciplinärt forskningsprojekt i samarbete mellan Universitetet i Agder, Göteborgs universitet och IVL Svenska Miljöinstitutet. Aktiviteten leddes av Åsa Strand vid IVL, också verksam vid Kristineberg Center.
– Förvaltningen av främmande arter mÃ¥ste ske i samspel med samhällsutvecklingen. Ett exempel är stillahavsostron, en främmande art som är ekonomiskt viktig för bÃ¥de ostronindustrin och turistnäringen pÃ¥ Västkusten. Ostronen är invasiva, men ger samtidigt arbetstillfällen och inkomster till smÃ¥skaliga näringar. Hur vi bäst förvaltar dem i olika omrÃ¥den är därför viktigt att forska fram, inte bara för havs³¾¾±±ôÂáön, men ocksÃ¥ för livet i kustsamhällen, säger Ã…sa Strand, senior forskare vid IVL.
Fyra av de nio forskningsprojekten i satsningen berör främmande arter i havet. Två av projekten bedrivs vid Kristineberg Center av forskare på Göteborgs universitet och IVL. Projekten kommer nu in på sitt fjärde, och sista, år, och vissa forskningsresultat är redan tydliga.
– Vi ser att naturbaserade lösningar kan vara kostnadseffektiva Ã¥tgärder i havs³¾¾±±ôÂáön. Det kan till exempel vara att gynna artrikedom genom omrÃ¥desskydd för att öka konkurrenskraften, eller gynna specifika djur som kan äta främmande arter. Vi kan till exempel freda rovfisk som gärna äter främmande krabbor och smörbultar. Samtidigt behöver vi ocksÃ¥ blicka framÃ¥t och försöka förutspÃ¥ hur rovfisken kommer att pÃ¥verkas av klimatförändringar och exploatering, och hur de kan anpassa sig till nya arter som vi ännu inte fÃ¥tt hit, avslutar Leon Green.
