Sofies praktikkurs ledde till presentation om samtycke i Bryssel
När Sofie Erixon gick Statsvetarprogrammet med inriktning sociologi, där kriminologi ingår, valde hon att göra praktik i ett forskningsprojekt om samtyckeslagen. Under sin praktiktid skrev hon en forskningsartikel tillsammans med två av forskarna i projektet. Artikeln plockades upp av ett nätverk kopplat till EU-kommissionen, som bjöd in dem att presentera i Bryssel.
Forskningsprojektet som Sofie Erixon gjorde sin praktik i handlade om att undersöka samtyckeslagens effekter på svenskt rättsväsende. Inom ramen för projektet skrev hon, tillsammans med forskarna Sara Uhnoo och Moa Bladini, en forskningsartikel som även blickade utanför Sveriges gränser.
Vår artikel kartlägger utvecklingen av samtyckeslagar i Europa och bakgrunden till deras uppkomst.
– Vår artikel kartlägger utvecklingen av samtyckeslagar i Europa och bakgrunden till deras uppkomst. Vi presenterar våra resultat genom en tidslinje som visar när och i vilka länder samtyckeslagar har införts, förklarar Sofie Erixon.
I artikeln synliggör de också mönster för hur och varför lagarna infördes. Sådant som har påverkat är internationella påtryckningar från exempelvis EU, influenser från andra länder (som exempelvis Sverige), påtryckningar från civilsamhället i landet eller att ett specifikt rättsfall fått stor medial uppmärksamhet och påskyndat en lagförändring.
Ska presentera för EU-nätverk mot våld
Nu har Sofie Erixon och forskargruppen blivit inbjudna att presentera forskningen för ett EU-nätverk som arbetar mot könsbaserat våld och våld i nära relationer.
– Det känns jättekul att artikeln blivit uppmärksammad! Nätverket arbetar för att medlemsländerna ska kunna bredda sin kunskap på området och bli bättre på att arbeta förebyggande mot våld. Det känns oerhört bra att få möjligheten att vara med och bidra till deras viktiga arbete.
Det viktigaste att få fram under presentationen är att visa på vad en samtyckeslagstiftning faktiskt kan åstadkomma, menar Sofie Erixon.
Vi vill också lyfta problematiken med så kallade våldtäktsmyter, alltså stereotypa och skadliga föreställningar om våldtäkter, exempelvis att de alltid innehåller våld eller hot.
– Vi vill också lyfta problematiken med så kallade våldtäktsmyter, alltså stereotypa och skadliga föreställningar om våldtäkter, exempelvis att de alltid innehåller våld eller hot. Om sådana myter fortfarande är etablerade i samhället och i rättssalen kan det göra det svårare för samtyckeslagstiftning att få önskat resultat.
Fortsätter läsa kriminologi på masternivå
Efter att Sofie Erixon tog sin kandidatexamen insåg hon att hon ville fortsätta läsa kriminologi. Idag går hon Masterprogrammet i kriminologi vid Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap.
– Jag hade verkligen fått upp ögonen för hur intressant kriminologi är som ämne och jag skulle gärna vilja arbeta brottsförebyggande i framtiden. Masterprogrammet i kriminologi har också både teoretiska och praktiska inslag i kurserna, vilket jag ser som en stor fördel för att få öva sina kunskaper både inom akademin och i arbetslivet, säger hon.
Läs forskningsartikeln:
