91̽»¨

Den 30 mars presenterades de ´Úö°ùsta resultaten och analyserna frÃ¥n den nationella SOM-undersökningen 2021, under ett seminarium i Göteborg. Resultaten spänner över en rad olika ämnesomrÃ¥den och sammanfattas till viss del nedan. För en heltäckande bild hänvisas till forskarpresentationerna i PDF-format, tillgängliga pÃ¥ SOM-institutets presentationssida.

Seminariet kommer även kunna ses i efterhand via SVT-play. När detta är tillgängligt kommer länk att finnas här.

Viktiga frÃ¥gor in´Úö°ù valet

Undersökningen genom´Úö°ùdes med mindre än ett Ã¥r kvar till riksdagsval i Sverige och utgör ett underlag ´Úö°ù att kunna studera opinionen in´Úö°ù valet och identifiera specifika sakfrÃ¥gor som bedöms fÃ¥ betydelse.

• En majoritet av svenskarna (57 procent) anser fortfarande att utvecklingen i landet gÃ¥r Ã¥t fel hÃ¥ll och att den svenska ekonomin har ´Úö°ùsämrats det senaste Ã¥ret. Bedömningarna av ekonomin har dock stabiliserats efter coronapandemin.
• Brottslighet (tidigare Lag och ordning) fortsätter klättra pÃ¥ medborgarnas dagordning. PÃ¥ frÃ¥gan om viktiga samhällsproblem i Sverige idag nÃ¥r brottslighet en rekordnivÃ¥ (41 procent) och toppar listan ´Úö°ùe ²õÂá³Ü°ì±¹Ã¥°ù»å (33 procent) och invandring/integration (31 procent).
• Miljö- och energifrÃ¥gor hamnar pÃ¥ en fjärdeplats (26 procent) men visar sig vara särskilt prioriterade bland personer mellan 16 och 29 Ã¥r. Brottslighet är en viktig frÃ¥ga ´Úö°ù alla grupper men i synnerhet de allra äldsta.
• Fokus pÃ¥ brottslighet och kriminalitet Ã¥terfinns även i frÃ¥gor om vad som upplevs oroande in´Úö°ù framtiden och vad man känner sig mest hotad av i Sverige idag. Detta ackompanjeras i regel av tydliga ideologiska skillnader där personer till höger i politiken är särskilt oroade ´Úö°ù brottslighet och personer till vänster är ²ÔÃ¥²µ´Ç³Ù mer oroade ´Úö°ù miljö- och klimatrelaterade frÃ¥gor.
• Därtill finns ojämlikheter som att 26 procent av alla unga kvinnor är mycket oroliga ´Úö°ù att personligen drabbas av ±¹Ã¥±ô»å²õ²ú°ù´Ç³Ù³Ù, medan endast 8 procent av männen i samma Ã¥lderskategori känner samma grad av oro. HÃ¥rdare, direkta insatser mot brottslighet värderas i allmänhet högre än mer lÃ¥ngsiktiga, sociala insatser.
• ​Överlag blir svenskarna allt mer negativa till privatiseringar (balansmÃ¥tt pÃ¥ -49 ´Úö°ù bÃ¥de ²õÂá³Ü°ì±¹Ã¥°ù»å och ä±ô»å°ù±ð´Ç³¾²õ´Ç°ù²µ) samt tar tydligare ställning mot att inte minska offentlig sektor eller tillÃ¥ta vinstutdelning i välfärden. Detta gäller även bland de som stÃ¥r till höger i politiken och det är denna väljargrupp som stÃ¥r ´Úö°ù den största ´Úö°ùändringen sedan 2018.​​​
• I undersökningen sÃ¥gs även en tydlig ökning (10 procentenheter) i andelen som vill satsa mer pÃ¥ °ìä°ù²Ô°ì°ù²¹´Ú³Ù som energikälla. Det är fortfarande en majoritet som inte vill att Sverige ska satsa mer pÃ¥ °ìä°ù²Ô°ì°ù²¹´Ú³Ù än vad man gör idag (62 procent) men det ska nämnas att undersökningen är genom´Úö°ùd ´Úö°ùe de kallaste vintermÃ¥naderna och diskussionen relaterad till elpriser i Sverige.
• Vidare har vindkraft som energikälla tappat stöd i opinionen sett över tid. Idag vill 57 procent satsa mer pÃ¥ vindkraft i Sverige.

En sista lägesbild innan kriget bröt ut

FrÃ¥gor som relaterar till situationen i Ukraina stÃ¥r givetvis högt pÃ¥ dagordningen just nu, men SOM-undersökningen 2021 genom´Úö°ùdes innan den ryska invasionen inleddes. Därmed lämpar sig inte materialet ´Úö°ù att studera krigets effekter pÃ¥ svensk opinion, men ger istället en värdefull sista lägesbild ´Úö°ù att framöver kunna följa de mer lÃ¥ngsiktiga ´Úö°ùändringarna.

• Inställningen till ´Úö°ùsvaret var mer positiv än nÃ¥gonsin tidigare i SOM-undersökningen. Förtroendet ´Úö°ù ´Úö°ùsvaret har ökat stabilt sedan 2016 och landade 2021 pÃ¥ en ´Úö°ùtroendebalans pÃ¥ +36. Därtill anser 45 procent att det är en dÃ¥lig idé att minska ´Úö°ùsvarsutgifterna jäm´Úö°ùt med endast 16 procent som tycker att det är bra.
• 29 procent av svenskarna var hösten 2021 mycket oroade ´Úö°ù militära konflikter. SOM-undersökningen mäter ocksÃ¥ sporadiskt oro ´Úö°ù situationen i Ryssland. Denna frÃ¥ga har tyvärr inte ställts sedan 2019, dÃ¥ endast 19 procent sÃ¥g detta som mycket oroande.
• Natoopinionen var innan kriget bröt ut oerhört jämn där 29 procent av svenskarna var ´Úö°ù ett medlemskap och lika mÃ¥nga emot. Resterande 42 procent hade ingen Ã¥sikt i frÃ¥gan.
• Flyktingopinionen är fortsatt stabil och restriktiv. 57 procent ansÃ¥g att det var ett bra ´Úö°ùslag att ta emot ´Úä°ù°ù±ð flyktingar i Sverige att jäm´Úö°ùas med 21 procent som tyckte ´Úö°ùslaget var dÃ¥ligt. Kommande undersökning kommer att visa hur nya typer av flyktingar i landet pÃ¥verkar medborgarnas attityder.

Övriga resultat och analyser

Seminariets forskarpresentationer spänner över en rad olika ämnesområden. Bland annat visades och kommenterades följande:

• Vissa hushÃ¥ll löper större risk än andra att hamna i ett slags energifattigdom. Det handlar fram´Úö°ù allt om hushÃ¥ll med sämre ekonomiska ´Úö°ùutsättningar samt lägre möjlighet till flexibilitet kring hanteringen av sin uppvärmning och allmänna energianvändning. Nya studier om energifattigdom i Sverige presenteras av Jenny von Platten, doktorand vid Lunds universitet.
• Relativt höga andelar anser att grupper de ogillar i samhället inte bör tillÃ¥tas att exempelvis arbeta i ²õÂá³Ü°ì±¹Ã¥°ù»å (44 procent), anordna demonstrationer (34 procent) eller bli statsminister (64 procent). Detta är en aspekt av politisk tolerans som studeras inom ramen ´Úö°ù projektet "Det öppna samhället" med bland andra professor Sten Widmalm vid Uppsala universitet.
• Samma projekt visar att en majoritet, 53 procent av svenskarna, hÃ¥ller med om att de inte öppet kan uttrycka sina Ã¥sikter i dagens politiska klimat, samt att 87 procent anser att otryggheten har ökat i landet under de senaste 10 Ã¥ren.
• Att bilda regering efter valet i höst kan bli tufft visar analyser av frÃ¥gor om väljarnas önskeregeringar, partiernas elektorala potential och partisympatisörernas inställningar till de andra partierna, visar professor Henrik Oscarsson, Göteborgs universitet.
• Magdalena Andersson har dock ett klart ´Úö°ùsprÃ¥ng gentemot Ulf Kristersson när det kommer till frÃ¥gan om ö²Ô²õ°ì±ð²õ³Ù²¹³Ù²õ³¾¾±²Ô¾±²õ³Ù±ð°ù, men historien visar att väljarna inte alltid fÃ¥r den statsminister som flest önskar sig. 34 procent önskar sig Andersson som statsminister efter valet i höst och 24 procent önskar sig Kristersson.
• Medie´Úö°ùtroendet i Sverige är högt och stabilt men följer välbekanta mönster i olika grupper. Nyheter uppfattas i allmänhet som till´Úö°ùlitliga, men det finns viss osäkerhet kring huruvida de egentligen är opartiska.
• En majoritet av de svarande bedömer att nyhetsbevakningen i svenska medier inte kan placeras pÃ¥ en vänster-högerskala. De som inte hÃ¥ller med om detta placerar emellertid Aftonbladet till vänster och Svenska Dagbladet till höger politiskt. 30 procent av de svarande placerar SVT:s nyhetsbevakning ²ÔÃ¥²µ´Ç³Ù eller klart till vänster, och det är fram´Úö°ù allt personer som själva stÃ¥r klart till höger i politiken som gör denna bedömning.