ł§±è°ùĂ„°ì nyckeln till drömjobbet pĂ„ ambassad
Kulturkrockar och Čő±è°ùĂ„°ìliga missförstĂ„nd Ă€r nĂ„got alla som lĂ€r sig ett nytt Čő±è°ùĂ„°ì upplever, men ibland kanske vill förtrĂ€nga. Oda Martin Ă hrman lyfter i stĂ€llet fram dem som en viktig faktor för att hon landade ett jobb pĂ„ franska ambassaden i Stockholm.
PÄ Oda Martin à hrmans kavajslag sitter en liten pin med en svensk och en fransk flagga. Hon Àr pÄ besök i sin gamla hemstad Göteborg för att som alumn hÄlla en förelÀsning om sin vÀg till jobbet pÄ franska ambassaden.
â Det var i den hĂ€r salen jag hade min allra första förelĂ€sning nĂ€r jag började studera franska, sĂ„ det kĂ€nns speciellt. Jag trodde nog aldrig att jag skulle stĂ„ hĂ€r sjĂ€lv och prata.
Ă kte till Frankrike efter studenten
För Oda Martin Ă hrman tar vĂ€gen mot ambassadjobbet avstamp i hennes intresse för Čő±è°ùĂ„°ì. PĂ„ gymnasiet började hon studera franska. En nĂ€ra vĂ€n till familjen som var fransman bjöd sedan ner henne till Frankrike efter studenten.
Att som 19-Äring komma till ett nytt land, bo sjÀlv och jobba hade sina utmaningar. Det blev en hel del kulturkrockar och missförstÄnd.
Som nÀr hon jobbade i kassan i en mataffÀr och en Àldre man kom in och lÀmnade fram sin vÀska och bad om canard, det franska ordet för anka. Oda kÀnde sig osÀker men packade in anklever och la ner i mannens vÀska.
â Han tittade vĂ€ldigt frĂ„gande pĂ„ mig nĂ€r han kom tillbaka. Det visade sig att canard var slang för dagstidning.
Tiden i Frankrike gav ÀndÄ mersmak och tillbaka i Sverige började hon studera franska pÄ Göteborgs universitet. Ett erasmusutbyte under utbildningen tog henne till en liten fransk stad pÄ grÀnsen till Schweiz. DÀr jobbade hon ocksÄ som volontÀr för Erasmus student network.
â Jag var den enda svenska studenten dĂ€r och blev lite av en representant för Sverige. Det fick mig att fundera mycket pĂ„ min egen kultur i relation till den franska. Man lĂ€r sig mycket om sig sjĂ€lv och om Sverige nĂ€r man bor utomlands.
LÀttade upp stÀmningen pÄ jobbintervjun
Det var under tiden som hon gick masterprogrammet ł§±è°ùĂ„°ì och interkulturell kommunikation som hon av en tillfĂ€llighet sĂ„g en jobbannons för en tjĂ€nst pĂ„ franska ambassaden.
En bit in pÄ jobbintervjun stÀlldes nyckelfrÄgan: Har du jobbat med fransmÀn?
â Jag berĂ€ttade lite anekdoter. Vad jag upplevt i mötet med mĂ€nniskor i Frankrike. Jag försökte vara diplomatisk, men det blev förstĂ„s en del skratt. Det lĂ€ttade upp stĂ€mningen under intervjun.
Oda fick jobbet. Att hon jobbat med bÄde unga och gamla fransmÀn med helt olika bakgrunder visade sig vara avgörande. Hon lyfter ocksÄ fram att smÄsaker, som i stunden inte kÀndes sÄ givande, har visat sig bli betydelsefulla lÀngre fram. Som nÀr hon var tvungen att skriva ner namnen pÄ alla som ringde nÀr hon volontÀrjobbade och svarade i telefon.
â Franska efternamn kan vara riktigt svĂ„ra att stava och de kan stavas pĂ„ en mĂ€ngd olika sĂ€tt. Det var svĂ„rt. Men det Ă€r nĂ„got jag verkligen har haft nytta av i mitt jobb pĂ„ ambassaden.
Jobba i ett annat land pÄ hemmaplan
PĂ„ ambassaden jobbar hon pĂ„ Franska institutet â den avdelning som ska frĂ€mja franskt-svenskt samarbete inom kultur, Čő±è°ùĂ„°ì och utbildning. Hon beskriver det som att hon bor i Sverige men jobbar i Frankrike
â Det Ă€r intressant och omvĂ€xlande att vara pĂ„ en plats tvĂ„ vĂ€rldar möts. Vi Ă€r ju direkt pĂ„verkade av vad som hĂ€nder i omvĂ€rlden nĂ€r det kommer till politik och sĂ€kerhet.
Efter nÄgra Är pÄ ambassaden Àr hon nu tjÀnstledig för att studera pÄ Försvarshögskolan med inriktning mot statsvetenskap och krishantering. Ett sÀtt att fördjupa intresset för diplomati och internationella frÄgor.
â Om det har funnits en röd trĂ„d frĂ„n att jag gick pĂ„ Göteborgs universitet och fram till idag sĂ„ Ă€r det Čő±è°ùĂ„°ì. ł§±è°ùĂ„°ì Ă€r verkligen nyckeln som kan förklara en kultur. Det Ă€r sĂ„ mycket som gömmer sig i ett Čő±è°ùĂ„°ì.
Text: Janna Roosch
LÀs mer om alumnnÀtverket vid Göteborgs universitet hÀr.
- Om man har möjligheten att studera utomlands sÄ skulle jag verkligen rekommendera det. Det vidgar vyerna, men Àr ocksÄ ett sÀtt att skapa ett nÀtverk. Det var mina Erasmusstudier som sedan ledde vidare till volontÀrjobb och praktikplats.
- Att kunna prata ett annat Čő±è°ùĂ„°ì lika bra som en modersmĂ„lstalare Ă€r det som har drivit mig. Den ambitionen behöver man inte ha, men oavsett vad man gör sĂ„ Ă€r Čő±è°ùĂ„°ì ett bra komplement. Ju bĂ€ttre du kan ett Čő±è°ùĂ„°ì desto mer sticker du ut och det Ă€r aldrig för sent att börja.
- För mig har den akademiska bakgrunden förberett mig för ett internationellt arbete. Jag skrev till exempel min masteruppsats pÄ franska och det var en bra övning som jag har haft nytta av. För det Àr en sak att prata franska, och en helt annan att kunna skriva.