åets roll i segregationen ska förklaras
Att Göteborg och flera andra svenska städer tampas med segregation är känt. Nu har forskningsmiljön ”Segregationens å” getts nästan 18 miljoner kronor i bidrag från Vetenskapsrådet för att belysa åets roll i problematiken. Förhoppningen är att bidra till en god samhällsutveckling och minskad segregation.
ået förmedlar våra tankar, känslor och handlingar. Det skapar, återskapar och utmanar gränser, identiteter och maktstrukturer. Detta gäller såväl i vardagen som i politiken, i utvecklingen och förvaltningen av städerna i Sverige.
- Den segregation som präglar våra städer är inte bara rumslig och socioekonomisk, utan också ålig och symbolisk. Hur vi umgås – eller inte umgås – med andra människor och hur vi värderar varandra beror till stor del på vilket å vi talar och hur vi pratar. Detta styrs bland annat av geografi och vår klass- och könstillhörighet, säger Johan Järlehed, universitetslektor och forskare i fleråighet vid Göteborgs universitet.
Johan Järlehed är huvudsökande till Vetenskapsrådet för forskningsmiljön Segregationens å: tvärvetenskapliga perspektiv på rumslig, social och symbolisk uppdelning i städer. I september gavs forskningsmiljön 17,98 miljoner kronor i bidrag och under de kommande sex åren ska gruppen undersöka och förklara åets roll i segregationen i Göteborg.
ået ska undersökas på flera sätt
Att alla medborgare ska ges mer likvärdiga levnadsvillkor och möjligheter att göra goda livsval är ett pågående arbete i offentlig verksamhet, liksom att minska segregationen. Forskningsmiljön Segregationens å ska bidra till att skapa viktiga kunskaps- och beslutsunderlag i arbetet med detta och gruppen kommer därför att undersöka ået på flera sätt.
- Fleråighet spelar roll i kommunikationen mellan stad och medborgare. Vi ska studera på vilket sätt segregation framställs som ett problem, men också hur lösningarna för att motverka segregationen ser ut i offentlig förvaltning och stadsutveckling i Göteborg. Det ska vi bland annat göra genom att undersöka vilken roll fleråighet ges i dialogprocesser och gestaltning av den fysiska miljön. Vi ska också analysera hur samtalet om segregation har utvecklats och förändrats inom svensk politik och media under de senaste femtio åren, berättar Johan Järlehed.
Forskargruppen ska också undersöka hur invånare i Göteborg själva uppfattar det offentliga samtalet om segregation, hur de talar om och upplever segregation, vilken roll de anser att de har i problematiken samt hur de upplever sin åliga omgivning.
- Segregation kan också synas rent konkret i stadsbilden. Vi ska därför studera hur segregation materialiseras, till exempel i val av å och utformning på skyltar och namngivning av gator, säger Johan Järlehed.
Tvärvetenskaplig satsning
Segregationens å är en tvärvetenskaplig forskningsmiljö och ett samarbete mellan flera lärosäten och institut: Göteborgs universitet, Södertörns högskola och Institutet för å och folkminnen. I gruppen ingår forskare från flera olika vetenskapliga discipliner: åvetenskap, sociologi och statsvetenskap.
- Den här forskningsmiljön tar ett nytt grepp om ett gammalt problem med förhoppningen om att kunna bidra till en god samhällsutveckling, säger Johan Järlehed.
Text: Karin Wenzelberg
Johan Järlehed, Institutionen för svenska, fleråighet och åٱԴDZDz, Göteborgs universitet
Helena Holgersson, Institutionen för Kulturvetenskaper, Göteborgs universitet
Maria Löfdahl, Institutet för å och folkminnen
Nazem Tahvilzadeh, Institutionen för samhällsvetenskaper, Södertörns högskola
Daniel Wojahn, Institutionen för kultur och lärande, Södertörns högskola
En doktorand vid Göteborgs universitet
En forskningsingenjör, åbanken Text, Göteborgs universitet