Svårigheter för andraspråkslever att förstå texter i samhällskunskap
Andraspråkselever i årskurs 9 möter svårigheter att förstå texter i samhällskunskap. De efterlyser lärarstöd och varierade klassrumsaktiviteter för att tillämpa ämneskunskaper i egna texter och muntliga presentationer. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet.
Elever med svenska som andraspråk, som har olika språkliga och utbildningsbakgrunder, utgör över 26 procent av elevpopulationen i svenska grundskolor.
– Samhällskunskapstexter spelar en stor roll för att eleverna ska bli aktiva och informerade medborgare i en demokrati. Därför är det viktigt att eleverna utvecklar sin läsförmåga, men för elever som studerar på sitt andraspråk kan texterna utgöra en stor utmaning, säger Pantea Rinnemaa, som skrivit avhandlingen.
³§±è°ùÃ¥°ìliga utmaningar och komplexa samhällsfrÃ¥gor
Pantea Rinnemaa har undersökt hur språkliga färdigheter och tidigare kunskaper påverkar elevernas förmåga att tillgodogöra sig innehållet i läromedelstexter i samhällskunskap.
– För andraspråkselever blir det extra utmanande eftersom de både måste hantera ett nytt språk, tillägna sig ett ämnesspecifikt språk och samtidigt förstå komplexa samhällsfrågor.
Trots svårigheterna med texter i samhällskunskap, ser eleverna dessa texter som en möjlighet att utveckla både sitt språk och sina ämneskunskaper.
Stöd av fyrfältsmodell
För att hjälpa lärare i samhällskunskap att identifiera vilka omrÃ¥den som behöver extra uppmärksamhet för att förbättra elevernas ±ôä°ù²¹²Ô»å±ð, har Pantea Rinnemaa utvecklat en fyrfältsmodell som visar hur samspelet mellan elevernas läsförmÃ¥ga, tidigare kunskaper och ämneskunskaper kan pÃ¥verka deras förstÃ¥else av läromedelstexter i samhällskunskap. Resultaten visar dessutom att elevernas sprÃ¥kliga förmÃ¥gor och tidigare kunskaper inte är de enda avgörande faktorerna. OcksÃ¥ klassrumskonstellationer, lärarnas attityder och deras kompetens att undervisa andrasprÃ¥kselever spelar en viktig roll.
Lärarna som ingår i studien menar att de behöver mer formell utbildning i svenska som andraspråk och samarbeta mer med lärare i svenska som andraspråk, för att ge eleverna ett bättre stöd.
Föräldrars berättelser en resurs
Studien visar också att elever ofta använder sina föräldrars berättelser och erfarenheter från sina hemländer som en resurs när de läser texterna i samhällskunskap, men att modersmålet inte ses som ett direkt stöd för att förstå läromedelstexterna.
– Detta belyser vikten av att lärare får verktyg att bättre stötta elever i att hantera de språkliga och kunskapsrelaterade utmaningarna inom samhällskunskap.
Nya insikter
Pantea Rinnemaa menar att hennes avhandling ger värdefulla insikter för både forskare och lärare. Genom fyrfältsmodellen belyser studien komplexiteten i läsförståelse av läromedelstexter i samhällskunskap.
– Genom att inkludera andraspråkselevers egna perspektiv kan framtida undervisning anpassas bättre efter deras behov och bidra till förbättrad språkutveckling och inlärning av ämneskunskaper i samhällskunskap.
Avhandlingen, undersöker andraspråkselevers förståelse av läromedelstexter i samhällskunskap. Den första delstudien kartlägger aktuellt kunskapsläge genom en litteraturstudie, vilket har legat till grund för de följande delstudierna.
Den andra delstudien fångar andraspråkselevers uppfattningar om möjligheter och utmaningar vid läsning av två samhällskunskapstexter, med data insamlad från arton elever.
Den tredje delstudien utforskar perspektiven hos tre samhällskunskapslärare på sina andraspråkselevers läsförståelse genom semi-strukturerade intervjuer. Lärarna undervisar elever som deltog i delstudierna 2 och 4. Den fjärde delstudien fokuserar på betydelsen av elevernas förkunskaper för deras läsförståelse och undersöker vilka förkunskaper som aktiveras under läsningen av texterna.
Länk till avhandlingen