Tusenårigt klotter i Kiev dokumenteras
Sofiakatedralen i Kiev är ett tusenÃ¥rigt världsarv enligt UNESCO, men den är ocksÃ¥ en kunskapskälla. PÃ¥ kyrkväggarna finns mer än 7 000 inskrifter pÃ¥ olika ²õ±è°ùÃ¥°ì. Tillsammans med ukrainska kolleger dokumenterar forskare frÃ¥n ³Òö³Ù±ð²ú´Ç°ù²µ²õ universitet nu det historiska klottret, som riskerar att förstöras i kriget där Ryssland medvetet förstör kulturarv i Ukraina.
Folk har i alla tider haft en drift att sätta ett avtryck på platserna de besöker. Sofiakatedralen i Kiev är ett bra bevis på det. Kyrkan som stod klar under 1000-talet har besökts av vägfarare från när och fjärran sedan dess, och det syns på väggarna i form av klotter. Omkring 7 000 inskrifter har identifierats i Sofiakatedralen.
– Det finns inskrifter pÃ¥ mÃ¥nga olika ²õ±è°ùÃ¥°ì pÃ¥ kyrkväggarna. Bland annat kyrkslaviska, latin, armeniska och grekiska. Det finns förhoppningar bland runforskare att det även kan finnas fornnordiska inskrifter, säger Gunnar Almevik, professor i kulturvÃ¥rd och ledare för ett nytt projekt som ska dokumentera och tillgängliggöra inskrifterna i kyrkan.
Rysslands krig hotar kulturarv
Under det pÃ¥gÃ¥ende kriget mot Ryssland har det blivit akut för Ukraina att försöka bevara och dokumentera landets viktiga kulturarv, som är utsatt för medveten och systematisk förstörelse. Forskare i Kiev kontaktade därför Riksantikvarieämbetet för att fÃ¥ hjälp med att dokumentera Sofiakatedralens inskriptioner. FrÃ¥gan gick vidare till ³Òö³Ù±ð²ú´Ç°ù²µ²õ universitet där det finns en forskningsinfrastruktur för digital humaniora och expertis i dokumentation av hotade kulturarv.
– Med modern digital teknik kan vi skapa högupplösta bilder och ytmodeller av inskrifterna som ett underlag för framtida forskning. Detta källmaterial organiseras sedan i en portal med användarvänligt gränssnitt specialbyggt för att granska inskrifter och göra dem tillgängliga för bÃ¥de forskare och allmänhet, förklarar Jonathan Westin, docent i kulturvÃ¥rd och vice förestÃ¥ndare för ³Òö³Ù±ð²ú´Ç°ù²µ²õ forskningsinfrastruktur för digital humaniora (GRIDH).
Flera tekniker används
Jonathan Westin var tillsammans med Gunnar Almevik på plats i Kiev i början av januari för att göra en första grunddokumentation av hela interiören. Olika tekniker som bland annat laser, fotogrammetri och digitalt släpljus används för att fånga inskrifternas komplexa informationsinnehåll och deras rumsliga kontext. En arbetsgrupp från Sofiakatedralen tränades upp för att fortsätta dokumentationsarbetet som beräknas ta en stor del av året.
Inskrifterna har rönt tidigare forskningsintresse, men den befintliga dokumentationen av källmaterialet är transkriberingar och möjliggör inte för andra forskare att göra självständiga tolkningar. Det finns osäkerheter dels i hur de olika huggspÃ¥ren ska tolkas som tecken, dels i hur tecken ska tolkas som ²õ±è°ùÃ¥°ì och betydelser.
Värdefullt forskningsmaterial
– Inskrifterna i Sofiakatedralen utgör ett värdefullt forskningsunderlag för analyser av ²õ±è°ùÃ¥°ì och skrift, av migration, handel, hantverkstraditioner, kulturutbyte och kulturell mÃ¥ngfald i Europa under 1 000 Ã¥r. Vi vet till exempel att Kievriket hade starka kontakter med Norden och grunden till Sofiakatedralen ska ha lagts av storfursten Jaroslav och hans fru Ingegärd som var Olof Skötkonungs dotter. Därför vore det inte konstigt om det finns runor bland klottret i kyrkan, säger Gunnar Almevik.
Hittills har forskningen pÃ¥ inskrifterna i katedralen mestadels gjorts av slaviska ²õ±è°ùÃ¥°ìforskare. Genom att göra en digital dokumentation med ny teknik kan forskare med andra ²õ±è°ùÃ¥°ìkunskaper titta pÃ¥ inskriptionerna med andra ögon och det kan tillföra ny kunskap.
Mångårigt arbete med databasen
³Òö³Ù±ð²ú´Ç°ù²µ²õ universitet har fÃ¥tt finansiering frÃ¥n forskningsrÃ¥det FORMAS, Kungl. Vitterhetsakademien och Riksantikvarieämbetet för att i samarbete med katedralmuseet och Nationalmuseet för Ukrainas historia genomföra projektet, som har en naturlig fortsättning hos GRIDH pÃ¥ ³Òö³Ù±ð²ú´Ç°ù²µ²õ universitet, enligt Jonathan Westin.
– Förhoppningen är att källmaterialet ska vara säkrat under projekttiden. Arbetet med databasen, som innebär identifiering och tolkning av tidigare kända och nyupptäckta inskriptioner och betydelser kommer, förhoppningsvis, att fortgå under många år, säger Jonathan Westin.
Kontakt: Gunnar Almevik, professor i kulturvÃ¥rd vid ³Òö³Ù±ð²ú´Ç°ù²µ²õ universitet och projektledare, 0766-22 93 01, e-post: gunnar.almevik@conservation.gu.se
Jonathan Westin, docent i kulturvÃ¥rd och vice förestÃ¥ndare för ³Òö³Ù±ð²ú´Ç°ù²µ²õ forskningsinfrastruktur för digital humaniora, e-post: jonathan.westin@lir.gu.se
