Kränkande kommentarer får unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning att sluta använda sociala medier. Det begränsar deras självständighet och ökar risken för utanförskap, visar en avhandling från Göteborgs universitet.
Ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning är mer digitalt kompetenta än forskning tidigare visat.
Samtidigt har unga kvinnor som utsätts för kränkande kommentarer och påtryckningar online svårt att veta hur de ska hantera situationen. Det leder till att allt fler slutar vara aktiva på sociala medier.
– Vissa har exempelvis blivit övertalade att skicka bilder pÃ¥ sig själva eller filma sina kroppar. MÃ¥nga Ã¥ngrar sig och mÃ¥r väldigt dÃ¥ligt efterÃ¥t. Det har lett till att de slutat delta aktivt online och i stället drar sig undan, vilket ökar risken för social isolering, säger Ã…²õ²¹ µþ´Ç°ù²µ²õ³Ù°ùö³¾ som är doktorand i socialt arbete.
I sitt avhandlingsarbete har hon intervjuat ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning om deras sociala aktiviteter på internet. Totalt deltog 17 kvinnor och 9 män i åldern 16–21 år, samtliga elever vid anpassade skolor.
Detta är också en av få studier där ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning själva berättar om sina upplevelser online.
– Tidigare forskning i Sverige har främst fokuserat pÃ¥ vad anhöriga, personal eller lärare tror att ungdomarna upplever online. Ungdomarna har dÃ¥ setts som en sÃ¥rbar grupp men när de själva fÃ¥r komma till tals blir bilden mer nyanserad och verklighetsnära, säger Ã…²õ²¹ µþ´Ç°ù²µ²õ³Ù°ùö³¾.
Bild
Ã…²õ²¹ µþ´Ç°ù²µ²õ³Ù°ùö³¾, doktorand i socialt arbete vid Göteborgs universitet.
Foto: Gunnar Jönsson
Ett demokratiskt problem
Ungdomarna själva visar sig vara vana internetanvändare. Det som utmärker sig i avhandlingen är att de unga kvinnorna är mer aktiva online. De är också mer intresserade att dela med sig av sina erfarenheter jämfört med killarna.
Men när kvinnorna upplever utsatthet blir de passiva Ã¥hörare eller lämnar sociala medier. Det blir ett demokratiskt problem, menar Ã…²õ²¹ µþ´Ç°ù²µ²õ³Ù°ùö³¾. De missar möjligheten att uttrycka sina Ã¥sikter och skapa sociala relationer – nÃ¥got som kan begränsa delaktigheten i samhället.
– Sociala medier är viktiga arenor där unga människor utforskar sin identitet och utvecklar självständighet. Att inte aktivt delta kan skapa ett utanförskap, säger hon.
Skolorna behöver erbjuda mer riktat stöd
Studien visar även att det behövs mer individuellt anpassat stöd, särskilt frÃ¥n skolans sida. Ã…²õ²¹ µþ´Ç°ù²µ²õ³Ù°ùö³¾ har själv tidigare jobbat som skolkurator och hennes syn var att lärare tidigt var involverade som stöd till eleverna. Ungdomarna själva uppger dock att de främst vänder sig till familjemedlemmar och syskon, medan mÃ¥nga inte ber om hjälp alls.
– Unga kvinnor med intellektuell funktionsnedsättning behöver stöd för att kunna delta säkert och aktivt pÃ¥ internet. Det är viktigt att öka medvetenheten om risker, men ocksÃ¥ att stärka deras självförtroende sÃ¥ att de kan ta plats online, säger Ã…²õ²¹ µþ´Ç°ù²µ²õ³Ù°ùö³¾.
Intellektuell funktionsnedsättning innebär varierande svårigheter med att förstå, lära sig och bearbeta information. Personer med intellektuell funktionsnedsättning behöver ofta stöd i vardagen, men deras erfarenheter skiljer sig mycket från individ till individ.
Avhandlingen baseras på två studier: en litteraturöversikt och en kvalitativ intervjustudie med 17 unga kvinnor och 9 unga män (16–21 år).
Detta är en av få studier där ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning själva fått beskriva sina erfarenheter av sociala medier och internet.
Resultaten visar att de flesta unga är digitalt kompetenta men har svårt att hantera kränkningar online.
Rekommendationer:
Skolorna behöver bli bättre på att tidigt upptäcka och hantera elevernas utsatthet online.
Enligt studien behöver lärare och skolpersonal få tydligare riktlinjer och utbildning i hur de kan ge rätt stöd till ungdomarna.
Skolan behöver tydligare strategier för att motverka nätkränkningar och öka ungdomarnas digitala självförtroende för att minska risken för utanförskap.