Utvecklar helt ny behandling för hjärtsvikt
Bakterier i tarmen kan bilda ett ämne som tycks bidra till att hjärta, lever och andra organ blir stelare, vilket kan öka risken för hjärtsvikt och leversjukdom. Professor Fredrik µþ䳦°ì³ó±ð»å har just fÃ¥tt ett mÃ¥ngmiljonanslag frÃ¥n EU för att utveckla upptäckten mot en behandling som hindrar bakterierna frÃ¥n att utsöndra den skadliga molekylen.
Anslaget frÃ¥n EU ger Fredrik µþ䳦°ì³ó±ð»å 2,5 miljoner euro under fem Ã¥r, alltsÃ¥ drygt 28 miljoner svenska kronor. Under de kommande Ã¥ren ska han tillsammans med sina kollegor vidareutveckla tidigare fynd som gruppen gjort, mot en helt ny behandlingsstrategi inriktad mot att pÃ¥verka tarmmikrobiotan.
– Det är ett helt nytt koncept att söka efter sätt att behandla tarmmikrobiotan istället för att använda läkemedel som pÃ¥verkar kroppens celler, säger Fredrik µþ䳦°ì³ó±ð»å, professor i molekylärmedicin pÃ¥ Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet.
Behandlar bakterierna
Det EU-finansierade forskningsspÃ¥ret grundar sig pÃ¥ fynd som Fredrik µþ䳦°ì³ó±ð»ås grupp publicerade i tidskriften Cell för fem Ã¥r sedan. De visade dÃ¥ att tarmbakteriers omsättning av aminosyran histidin är förändrad vid diabetes typ 2, vilket leder till att bakterierna producerar imidasolpropionat.
I sin fortsatta forskning om denna molekyl har gruppen kunnat koppla den till fibros, alltså förstelning av olika vävnader i kroppen, i detta fall särskilt i hjärta och lever. Gruppen har genomfört ett flertal småskaliga studier som stärkt bilden att molekylen kan kopplas till hjärtsvikt hos människa, men resultaten behöver under de kommande åren upprepas i fler studier.
– Sannolikt har vi störst chans att konceptet fungerar för personer som är pÃ¥ väg att utveckla hjärtsvikt, men vi hoppas att behandlingen ocksÃ¥ ska kunna fungera för personer som redan har hjärtsvikt. Det skulle dÃ¥ bli en välbehövlig behandling för hjärtsvikt med bibehÃ¥llen pumpförmÃ¥ga där det idag inte finns nÃ¥gon evidensbaserad behandling, säger Fredrik µþ䳦°ì³ó±ð»å.
Behandlingen blir också högst relevant för leversjukdomen non-alcoholic steatohepatitis (NASH), som idag saknar etablerad behandling.
Den behandling som forskargruppen tar sikte mot är alltså något annat än antibiotika, probiotika eller vanliga läkemedel som påverkar kroppens celler. Här kommer den verksamma substansen istället riktas in mot att påverka bakterier i tarmen genom att blockera enzymet som producerar imidasolpropionat.
Konstgjord tarm i laboratoriet
Tarmmikrobiomet hos en människa består av cirka ett kilo bakterier. Dess samspel med sin värd påverkar hälsan hos människan i så hög grad att mikrobiomet allt mer betraktas som ett eget endokrint organ. Under senare år har forskning visat att rubbningar i mikrobiomet kan bidra till ett antal sjukdomar hos människor, inklusive hjärt-kärlsjukdom.
– Vi mÃ¥ste ocksÃ¥ studera hur tarmmikrobiotan i sin helhet pÃ¥verkas av den nya behandlingen, sÃ¥ att vi inte slÃ¥r ut mekanismer som upprätthÃ¥ller en god miljö för bakterier i tarmen. DÃ¥ behandlar vi tarmbakterier i bioreaktorer, som är en slags konstgjord tarm i vÃ¥rt laboratorium, säger Fredrik µþ䳦°ì³ó±ð»å.
Med sig in i projektet har han ett mycket bra forskarteam, med bred och hög kompetens. Experter inom mikrobiologi och biokemi kommer studera hur enzymet fungerar, fysiologer undersöker hur molekylen påverkar utvecklingen av fibros, och biokemister med kunskaper inom strukturbiologi och läkemedelskemi tar fram molekyler som kan testas för att förhindra enzymets funktion. Forskargruppen samarbetar dessutom med andra forskare inom Sverige, men också i andra länder, till exempel Nederländerna, Tyskland och USA.
Utöver Fredrik µþ䳦°ì³ó±ð»å fÃ¥r ytterligare en forskare ERC Advanced Grant 2022. Det är Randi Hjalmarsson, professor i nationalekonomi pÃ¥ Handelshögskolan, som forskar om hur kriminella cykler kan brytas.
Forskning om hur brottscykler kan brytas får prestigefyllt anslag