91̽

Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Emma Renström

Emma Renström

Affilierad professor

Psykologiska institutionen
E-post
emma.renstrom@psy.gu.se
ö
Haraldsgatan 1
41314 Göteborg
Postadress
Box 500
40530 Göteborg

Om Emma Renström

Min forskning är brett fokuserad mot socialpsykologi och inriktar sig dels på politisk psykologi och dels mot genuspsykologi, speciellt med inriktning på språket. Jag är involverad i fleratalet aktiva projekt (se nedan).

Se även mer information på projekthemsidorna: The political psychology of radicalization och .

Min undervisning ligger främst inom områdena statistik och metod, samt socialpsykologi. Jag handleder även uppsatser på alla nivåer. Kontakta mig gärna om du är intresserad av att skriva uppsats inom något av projekten nedan.

Pågående projekt:

Radikaliseringens politiska psykologi Det aktuella projektet avser att studera de psykologiska mekanismer som leder till att en individ blir radikaliserad, samt hur statens nuvarande handlingsplan mot anti-demokratisk extremism är formulerad, vilket ansvar olika institutioner i samhället har, och vad dessa gör. Vi avser formulera förslag på nya statliga responser till radikalisering med grund i resultaten från det aktuella projektet. Vi studerar radikaliseringsprocessen genom att korsbefrukta statsvetenskap och psykologi. Vi avser att etablera en kausal mekanism mellan avvisning och benägenhet till radikalisering i experimentella studier, samt att validera dessa resultat genom att studera diskussioner i radikala forum på internet. Vi avser också studera hur den nuvarande statliga handlingsplanen är implementerad, och formulera förslag för att motverka radikalisering. Vi antar en multipel metodologisk ansats där vi blandar kvantitativa och kvalitativa metoder, vilket ger en bättre övergripande förståelse för radikaliseringsprocessen som är både generaliserbar och djuplodande. Social exkludering har ofta presenterats som en riskfaktor för att bli rekryterad till radikala eller terroristgrupper, men det saknas systematisk forskning som påvisar ett sådant orsakssamband. Internet ger en möjlighet till radikala forum där processer kan studeras bakåt i tiden genom att följa individuella användare. Det här ger en helt ny och unik möjlighet att studera interaktioner som tidigare skett i stängda grupper. För att kunna motarbeta radikalisering är en förståelse för de sociala underliggande mekanismerna fundamental. Idag finns väldigt lite forskning om statliga responser till radikalisering och hur olika samhälleliga institutioner är utrustade att arbeta med detta. Hur sådana strategier bör formuleras och verkställas är beroende av en sådan förståelse för radikaliseringens rötter. Projektet har hög samhällsrelevans och ger en djupare förståelse för de omständigheter under vilka individer blir radikaliserade.

ѱö첹Ի: Professor Hanna Bäck, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet

󾱲ԲԲä:

Polarized Democracy. The effect of threat on anti-immigrant sentiments in Western Europe.

The role of globalization in shaping modern politics has reached historic importance, with unprecedented support across the Western world for anti-immigrant populist parties and candidates who frame immigration as a threat to the host nation’s economy and culture. The aim of this project is to understand the relationship between the perceived threat of immigration, immigration attitudes, and the emergence of political polarization. Since political polarization creates challenges to the functioning of democracy, it is important to understand the inter-group conflict behind its causes. This project takes an interdisciplinary approach, combining political science and psychology theory and methods, to present a theoretical model where polarization is hypothesized as a consequence of perceived threat of immigration. We suggest that cultural and economic threat may differentially affect emotional reactions, creating either anger or fear, with differing impacts on anti-immigrant sentiments and polarization. In addition, the impact of threat may be affected by identification with one’s own nation or with masculine ideals. Moreover, we differentiate between types of polarization, stressing the role of identity-based polarization in addition to a more often analyzed ideological polarization. To evaluate our hypotheses, we combine experiments with social media data and comparative surveys, and introduce novel measurements based on semantic analyses and eye-tracking.

Projektledare: Emma A. Bäck, Psykologiska institutionen, Göteborgs universitet.

ѱö첹Ի: Hanna Bäck, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet; Royce Carroll, Department of Government, University of Essex

󾱲ԲԲä: ձٱԲ첹å

åets betydelse för jämställdhet på jobbet

Projektets syfte är att undersöka relationen mellan organisationers språkbruk och jämställdhet. Hypotesen är att så kallat genusrättvist språk kan bidra till ökad jämställdhet inom organisationer och i förlängningen verka för ett mindre könssegregerat arbetsliv. Vårt mått på jämställdhet innebär en jämn fördelning av kvinnor och män inom olika yrken, samt avsaknad av genusrelaterad diskriminering. Uppfattningar om genus, jämställdhet och genusstrukturer kan förmedlas explicit genom ordval men även förmedlas genom subtila och till stor del omedvetna nyanseringar i språket. Där ställer vi frågorna: På vilket sätt skapar, upprätthåller och förmedlar organisationer jämställdhet och ojämställdhet via språket? Kan ett genusmedvetet språkbruk bidra till ett jämställt arbetsliv? För att nå målet formuleras delmål med två typer av studier:

1) Fastställa relationen mellan språk i organisationstexter och jämställdhet Med hjälp av datoriserade textanalyser av organisationstexter fastställs hur språkbruk förmedlar föreställningar om kön, genusstrukturer, och jämställdhet. Utfallet av analyserna kan statistiskt relateras till jämställdhet på organisationsnivå som könsfördelning, lönespridning och formell makt. Vi strävar efter nära samarbete med organisationerna för att även kunna relatera utfallet av textanalyserna till upplevd jämställdhet som medarbetarundersökningar.

2) Klarlägga hur språkanvändningen påverkar jämställdhet Vårt andra delmål validerar resultaten från textanalyserna. Genom experiment undersöks hur subtila förändringar av ordval och formuleringar påverkar människors upplevelser och bedömningar av organisationen med avseende på jämställdhet och diskriminering, samt hur språket kan motverka diskriminering vid rekrytering.

Projektledare: Anna Lindqvist, Psykologiska institutionen, Lunds Universitet

ѱö첹Ի: Marie Gustafsson Sendén, Psykologiska insitutionen, Stockholms universitet.

󾱲ԲԲä: Forte

Avslutade projekt:

Extrem aktivism? Psykologiska förklaringar till protestbeteende. Huvudfokus här ligger på att förklara varför människor deltar i protester givet att kostnaden för deltagande är relativt hög, medan möjligheten att påverka det politiska utfallet är låg. Vi utgår från traditionella statsvetenskapliga teorier om politiskt deltagande, och använder socialpsykologiska metoder och förklaringar relaterde till (rädsla för) social exkludering och anpassning till en grupp.

Projektledare: , Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.

󾱲ԲԲä:

Vem är hen? Attityder till, och kognitiva effekter av, ett könsneutralt pronomen. Hen har mer och mer etablerats i svenskan som ett alternativ till de könsbestämda prononem hon och han. I debatten kring hen har många upprörda röster hörts om möjliga konsekvenser av att använda hen. Dock finns ingen empirisk evidens kring dessa uttalanden och projektet syftar till att ta reda på hur hen uppfattas, vilka associationer hen utlöser och hur det påverkar stereotypa uppfattningar om kön att använda hen.

Projektledare: Dr. , Psykologiska institutionen, Stockholms universitet.

ѱö첹Ի: Dr. , Institutionen för Psykologi, Lunds universitet.

󾱲ԲԲä:

Politiskt deltagande bland unga - Från partidemokrater till sociala medie-aktivister. Ungas politiska engagemang i traditionella partier minskar, trots ett fortsatt högt intresse för politik. En hypotes är att de istället ägnar sig åt andra former av engagemang. På senare år har sociala medier, som FaceBook, Twitter och liknande blivit alltmer populära och används idag för att delta i politiska diskussioner, dela politiskt material, skriva under namninsamlingar och organisera demonstrationer. Projektet syftar till att ta reda på om unga idag vänder de traditionella partierna ryggen för att istället ägna sig åt andra former av politiskt deltagande.

Projektledare: Dr. , Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.

ѱö첹Ի: Professor , Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet

Dr. , Institutionen för strategisk kommunikation, Lunds universitet.

󾱲ԲԲä:

Förväntad frånvaro? Bemötandets betydelse för smärtpatienters välmående och återgång till arbetet.

:

Emma Bäck, Göteborgs universitet, har fått för att studera hur bemötande och interaktioner mellan sjukvård, Försäkringskassa och patient påverkar sjukfrånvarons längd. Projektet kommer att fokuseras på hur de egna och andras förväntningar på smärtpatienters förmåga påverkar motivation och upplevda möjlighet att återgå till arbetet.

Då smärtpatienter redan befinner sig i en sårbar position, kan man anta att deras självkänsla är relativt låg, och att de därmed har en lägre förväntan på sin egen förmåga. Eftersom dessa förväntningar ofta är grundade i samhälleliga stereotyper antas dessa även påverka hur manliga och kvinnliga patienter både bemöts och uppfattar sig själva, vilket i slutänden antas påverka både livssituation och längd på sjukskrivning. Detta kan förklara varför kvinnor oftare blir diagnosticerade med smärtdiagnoser och varför de är sjukskrivna längre än män.

ѱö첹Ի:

Professor Hanna Bäck, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet

󾱲ԲԲä:

The face of "hen" - the influence of a gender neutral pronoun on gender categorization and face perception

In 2015, 'hen' was included in the official dictionary of the Swedish language as a gender-neutral third personal pronoun. 'Hen' can be used to refer to individuals outside of the binary gender dichotomy, or to when gender is unimportant or unknown. Previous research show that gender is a primary category when judging others, and that gender is perceived dichotomous rather than continuous despite that individuals in reality display a wide variation in looks and gender expressions. One question in the project is to investigate whether 'hen' can decrease the dichotomous categorization of gender. A second question is whether 'hen' can decrease gender stereotypes when judging others. Previous research show that happiness is more easily perceived in female faces while aggression is more easily perceived in male faces. Studies also show that androgynous faces labeled as male or female are judged in accordance with the associated gender stereotypes even though there are no gender cues in the face. Memory may also be affected by what gender a face is labeled as. The project is conducted through a series of experiments to test if and how 1) 'hen' can decrease the binary categorization of gender (male/female), 2) emotions are differentially perceived in faces labeled 'she', 'he', or 'hen', 3) choice of pronoun in relation to face presentation affect judgments of personality, and 4) how recall is affected by the looks and pronouns of a face.

Projektledare: Marie Gustafsson Sendén, Psykologiska institutionen, Stockholms universitet

ѱö첹Ի: Anna Lindqvist, Psykologiska institutionen, Lunds universitet

󾱲ԲԲä: Riksbanken

Explaining radicalization and political violence: Online and offline processes

Projektledare: Professor Hanna Bäck, Statsvetenskapliga institutionen, Lunds universitet.

󾱲ԲԲä: Marianne och Marcus Wallenbergs stiftelse