91Ìœ»š

Göteborgs universitet
  2. Om universitetet
  3. Hitta person
  4. Christer Erséus

Christer Erséus

Professor emeritus

Institutionen för biologi och łŸŸ±±ôÂáö±č±đłÙ±đČÔČő°ìČč±è
E-post
christer.erseus@bioenv.gu.se
”ț±đČőö°ìČőČč»ć°ù±đČőČő
Medicinaregatan 7 B
41390 Göteborg
Rumsnummer
Touchdown
Postadress
Box 463
40530 Göteborg

Om Christer Erséus

čóŽÇ°ùČő°ìČÔŸ±ČÔČ”ČőŽÇłŸ°ùĂ„»ć±đ: Systematik hos gördelmaskar (Annelida, Clitellata) En tredjedel av vĂ€rldens alla kĂ€nda ringmaskar (Annelida) Ă€r gördelmaskar (Clitellata). De finns bĂ„de i vatten och pĂ„ land, och de vuxna djuren utvecklar en körtelrik ”gördel” (clitellum), vilken utsöndrar slem som bildar en kokong runt de befruktade Ă€ggen vid fortplantningen. Daggmaskar och iglar Ă€r gördelmaskar, men hit hör ocksĂ„ mĂ„nga betydligt mindre arter.

Inom mina projekt studeras olika grupper av Clitellata, för att med hjÀlp av djurens anatomi och data frÄn arvsmassan (DNA) klarlÀgga mÄngfalden av arter och deras evolutionshistoria. MÄlet Àr att klarlÀgga hur varje enskild art kan avgrÀnsas frÄn alla andra arter, och att skapa en klassificering som Àr baserad pÄ gördelmaskarnas slÀktskapstrÀd, som bl.a. Àr viktigt för förutsÀgelser om egenskaper inom de olika utvecklingslinjerna.

Eftersom varje organism har sina egna preferenser nÀr det gÀller livsmiljö, kan förekomst av vissa arter av gördelmaskar, gÀrna i kombination med andra arter, fungera som indikatorer pÄ tillstÄnd och förÀndringar i naturen. NÄgra gördelmaskarter anvÀnds ocksÄ som test- och modellorganismer inom biologi- och miljögiftsforskning. Samtidigt har moderna studier visat att det som forskare tidigare har trott vara en enda art, mÄnga gÄnger Àr ett komplex av nÀrstÄende men utseendemÀssigt identiska arter. SÄdana artkomplex Àr vanliga bland gördelmaskarna, och de enskilda arterna mÄste dÄ identifieras med hjÀlp av DNA.

I mitt arbete insamlas maskar frÄn olika geografiska omrÄden, och individerna prepareras för mikroskopiska och genetiska studier. DNA extraheras ur smÄ vÀvnadsbitar, varpÄ enskilda gener kopieras i stor mÀngd för att sedan sekvenseras. DNA-sekvenserna anvÀnds bl.a. till att avgrÀnsa och identifiera arter, dÀr varje arts DNA ger molekylÀrt stöd för att de ingÄr i ett unikt reproduktivt sammanhang, dÀr alla individer kan fortplanta sig med varandra. DNA anvÀnds ocksÄ till att hÀrleda hur arternas slÀktskapsrelationer har utvecklas över kortare eller lÀngre tid. MÄnga för vetenskapen nya arter beskrivs, namnges och insorteras i den slÀktskapsbaserade klassificeringen.

En sÀrskilt viktig del i forskningen just nu Àr att skapa referensbibliotek av "DNA-streckkoder" för de olika arterna. Ett sÀrskilt forskningsprojekt för detta, ), pÄgÄr under 2019-2012. Projektet finansieras av NaturvÄrdsverkets Miljöforskningsanslag i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten.

Projektet presenteras ocksÄ populÀrvetenskapligt i en sÀrskild YouTube-kanal, .

Medarbetare: MĂ„rten Klinth, Svante Martinsson